Revisionen utgör en viktig samhällsfunktion och kan ses genomgå ett paradigmskifte där digitaliseringen är en bidragande faktor. Digitaliseringen av revisionsbranschen medför förändringar i både revisorernas arbetsmetodik och vilka krav som ställs på revisorns arbete, man kan därför även tänka sig att även revisorsrollen kommer att förändras. Syftet med denna studie är att förstå hur revisorer upplever förändringarna som sker i deras yrkesroll till följd av digitaliseringen. Det framkom ur intervjuerna att revisorerna i överlag upplever det som positivt. Arbetsuppgifterna har effektiviserats och mer tid kan läggas på andra uppgifter. Utifrån resultatet konstruerades en ny modell för att förklara vilka förändringar digitaliseringen har medfört. Studiens slutsats blev att revisorns roll går mer mot ett kvalitativt yrke, i form av en analytiker, och att andra framträdande roller som kommunikatör och rådgivare börjar ta plats.

Bakgrund: Inom revisorsyrket är personalomsättningen hög vilket har medfört att antalet kvalificerade revisorer i Sverige har minskat med 23 procent sedan år 2009. Branschorganisationen varnar för att en brist på revisorer kommer uppstå om trenden inte vänder. För att nå auktorisation har både revisorerna och byråerna investerat tid, arbete och kapital ändå väljer många auktoriserade revisorer att lämna yrket. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för varför auktoriserade revisorer väljer att lämna yrket. Metod: Studien har en deduktiv ansats med induktiva inslag och är baserad på 14 semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är före detta auktoriserade revisorer som valt att lämna yrket som revisor. Slutsats: Auktoriserade revisorer lämnar yrket som revisor av flera olika anledningar och det finns inget enhetligt svar på varför de väljer att lämna. Det är många delar som spelar in när det handlar om deras val att lämna vilket gör det komplext. Valet att lämna är personligt, men från de teman och mönster som har framträtt är det delar som har att göra med själva revisorsyrket (så som strukturen, partnerskapet, ledarskapet, arbetsuppgifterna, arbetsbördan och mentaliteten) som gör att revisorer lämnar. Men även omständigheter runt om revisorn (som familjeliv, längtan till andra sidan och externa erbjudanden) påverkar beslutet.

ABSTRACT Date: 2021-06-01 Level: Master thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Maja Heurlin 95/04/20 Felicia Larsson 96/01/19 Title: Hire an auditor or not? - Circumstances and expectations influence on the choice of voluntary audit. Tutor: Peter Dahlin Keywords: Voluntary audit, auditor, expectations, expectation gap, circumstances Research questions:- What circumstances may affect the choice of voluntary audit? - How do the circumstances and the shareholders' expectations of the auditor and its audit affect their choice to undergo a voluntary audit or not? Purpose: The purpose of the study is to describe the circumstances that may exist and contribute with an understanding of how circumstances and expectations can affect the choice to undergo or refrain from auditing. Method: This study was conducted with a qualitative approach where the empirical data has been collected through unstructured interviews. The respondents consist of a total 26 small company shareholders, half of whom have chosen to undergo an audit and the remaining half have chosen to refrain auditing. The approach was chosen to create a deeper understanding of the phenomenon. The interviews have been analysed through colour coding of various recurring reasoning and then themes. Conclusion: There is a smaller expectation gap between the shareholders, who have chosen to have an auditor, and the auditor's actual role. A larger expectation gap can be found with the shareholders where an audit has been refrained. Thus, the expectation gap has affected the shareholders in their choice of voluntary audit. The circumstances "costs", "security towards the Swedish Tax Agency" and “expansion and bank loans” have affected the shareholders' choices the most, both in terms of undergoing but also refraining from auditing. Thus, it can be said that both the expectations of the auditor and its tasks and other circumstances have an impact on small shareholders choice of voluntary audit. / SAMMANFATTNING Datum: 2021-06-01 Nivå: Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare: Maja Heurlin 95/04/20 Felicia Larsson 96/01/19 Titel: Anlita en revisor eller inte? - Omständigheternas och förväntningarnas påverkan på valet av frivillig revision Handledare: Peter Dahlin Nyckelord: Frivillig revision, revisor, förväntningar, förväntningsgap, omständigheter Forskningsfrågor: - Vilka omständigheter kan påverka valet kring frivillig revision? - Hur påverkar omständigheterna samt aktiebolagsägares förväntningar på revisorn och dess revision deras val av att genomgå frivillig revision eller inte? Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka omständigheter som kan föreligga och bidra med förståelse kring hur omständigheter samt förväntningar kan påverka valet av att genomgå respektive avstå revision. Metod: Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats där empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Respondenterna består av totalt 26 små aktiebolagsägare där hälften har valt att genomgå revision och resterande hälften har valt att avstå revision. Tillvägagångssättet valdes för att skapa en djupare förståelse för det undersökta fenomenet. Intervjuerna har analyserats genom färgkodning av olika återkommande resonemang och därefter teman. Slutsats: Ett mindre förväntningsgap föreligger mellan aktiebolagsägarna, vilka har valt att ha revisor, och revisorns faktiska uppgifter. Ett större gap går att finna hos aktiebolagsägarna där en revisor har valts bort. Således har förväntningsgapet påverkat aktiebolagsägarna i deras val av frivillig revision. Omständigheterna “kostnader”, “trygghet gentemot Skatteverket” och “expansion och banklån” har påverkat aktiebolagsägarnas val i störst utsträckning, både vad gäller att genomgå men även avstå revision. Således kan det utläsas att både förväntningarna på revisor och dess arbetsuppgifter samt andra omständigheter har en inverkan på små aktiebolagsägares val kring frivillig revision.

For most, offshore company setups in countries such as Panama or Ireland are tied to thoughts of illegal activities leading to tax evasion. Although in many cases these preconceptions seem to be in order, in general we seem to miss a key point in reasoning of how and why these activities are possible. The conclusions this study provides are based on material derived from qualitative interviews conducted in Sweden and are used to argue against existing research findings which point the auditor as a key player in tax evasion arrangements and a reason of tax evasion existence. In addition, we argue that issues of tax evasion are of complex nature and therefore no individual profession can be pointed to as a scapegoat, instead additional research needs be done in order to map and understand the processes that are involved in setting up a tax evasion arrangement. Furthermore, the material gathered by this research suggests that a better understanding of tax evasion arrangements might form the ground for an international collaboration such as effective common regulation against tax evasion. The interviews which this study is based upon are conducted on auditor stakeholders who have an understanding in taxation issues and who work near auditors and therefore have an adequate understanding of the auditor profession. / nej

Hållbarhet är ett växande ämne som diskuteras i allt större utsträckning än tidigare. Större företag i Sverige har genom lagkrav tvingats upprätta en hållbarhetsrapport som syftar till att kommunicera hur företagen arbetar med hållbarhet. Revisorns roll i hållbarhetsrapporten innefattar endast ett utlåtande om huruvida rapporten har upprättats i enlighet med aktiebolagslagen. Revisorn granskar således inte sakinnehållet och rapporten kan innehålla felaktig eller missvisande siffror trots att en revisor har uttalat sig om rapporten. Det kan därför bli svårt för en intressent att verifiera innehållets sanningsgrad, även när en revisor har uttalat sig om rapporten.  Denna studie undersöker revisorers kompetensnivå i förhållande till deras arbete med hållbarhetsrapporten, något som även diskuteras ur ett möjligt framtidsperspektiv. Studie undersöker också om revisorns utlåtande påverkar legitimiteten gentemot hållbarhetsrapportens intressenter, med revisorns kompetensnivå som utgångspunkt.  I denna kvalitativa undersökning har det empiriska underlaget samlats in genom intervjuer med revisorer för att lyfta revisorns perspektiv.  Studiens resultat hävdar att revisorer i dagsläget besitter en tillräckligt hög kompetensnivå för att utföra sitt arbete med hållbarhetsrapporten. Vidare är det diffust gällande vilken inverkan revisorers kompetensnivå har på hållbarhetsrapportens legitimitet. Ytterligare en slutsats som redovisas är att en granskning av innehållet i hållbarhetsrapporten troligtvis skulle öka dess legitimitet, däremot verkar revisionsbranschens kompetensnivå vara för låg för den typen av arbete.

Revisionsbranschen står inför stora utmaningar under en kommande period. Deras arbete fyller en essentiell roll i samhället genom att hålla företagen ärliga. Men när många väljer att lämna yrket till följd av överarbetning, stress, dålig balans mellan privat och arbetslivet med mera kan det få negativa följder på revisionskvalitén. En potentiell lösning av detta problem skulle potentiellt vara att på ett effektivare sätt motivera arbetsstyrkan. Personal som trivs bättre, har drivet att göra sitt bästa och utvecklas bör också medfölja en högre kvalitet på deras arbete och på så vis gynna användarna av revisionsrapporten. Därför är det extremt viktigt att de ansvariga på revisionsbyråerna har koll på hur motivation kan påverka dem anställda inom branschen. Därav gjordes valet att fokusera denna studie på att utse hur motivation påverkar revisorer i två olika avgreningar, intention att stanna inom yrket samt upplevd revisionskvalitet. I syfte att ge revisionsbyråerna och ansvariga en större insyn i frågan och förhoppningsvis ett forskningsbidrag till revisionsbranschen. För att göra detta studerades till en början flera motivationsteorier för att se vilka som är mest applicerbara. I slutändan gjordes valet att fokusera på Herzbergs tvåfaktorteori och Self-determination theory. Baserat på tidigare forskning finns det skillnader i hur olika personer uppfattar motivation. Därför kommen även bakgrundsfaktorer såsom kön, ålder, erfarenhet och arbetstitel att undersökas. Forskningsfrågan lyder som följande: Hur påverkar motivation revisorers intentioner att stanna inom yrket och upplevd revisionskvalitet? För att besvara denna utfördes en kvantitativ undersökning i form av en webbenkät där 36 svar kom in från respondenter på sex olika revisionsbyråer i Norrland. Den insamlade datan användes sedan för att utföra statistiska analyser kopplade till forskningsfrågan. Genom studien tillämpas en positivistisk kunskapssyn, deduktivt angreppssätt och verklighetssynen är objektivism.  Studien visar på att det finns en koppling mellan motivation och kvarhållningsgrad respektive upplevd revisionskvalitet hos de anställda revisorerna. En mer motiverad individ kommer sannolikt att vilja stanna inom yrket i framtiden och upplever att de gör ett bättre arbete. När det kommer till viljan att stanna inom yrket var det främst variabler som kopplas till Herzbergs tvåfaktorteori som var signifikanta. Bland annat monetära belöningar, kollegor och arbetsförhållanden som alla är hygienfaktorer. När det kom till upplevd revisionskvalitet var arbetstitel viktigt, en individ med högre arbetstitel upplever att deras arbete har en högre kvalitet. Även motivation ansågs viktigt. Det noteras även att samplet inte var helt rättvisande till populationen när det kom till arbetstitel så vikter introducerades och alla tester upprepades. Mindre skillnader återfinns men i det stora hela blev resultaten likadana som innan. En intressant skillnad från tidigare forskning är att inga könsskillnader kunde identifieras.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka faktorerna som påverkar valet av frivillig revision. Forskningens syfte är att undersöka hur små aktiebolag resonerar kring valet av frivillig revision och se vilka faktorer som domineras vid diskussion kring att anlita eller välja bort revisor. Uppsatsens fokus kommer att kretsa kring revisorernas roll i små företag.   Metod: I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod använts som tillvägagångssätt för att besvara studiens forskningsfrågor. Det har utförts totalt sju intervjuer, tre av dem med ägare av små aktiebolag som har valt frivillig revision, tre med företagsägare som var valt bort revisionen samt en auktoriserad revisor. Utifrån dessa intervjuer har slutsatsen dragits och forskningsfrågorna besvarats.  Slutsatser: Företagsägarna som har valt frivillig revision lägger stor vikt på att företagets ekonomi sköts på korrekt sätt vilket gynnar både företaget men även ökar företagets tillförlitlighet hos externa intressenter. De anser att mervärdet att ha en revisor är större än kostnaderna. Företagsägarna som valt bort revisionen klarar enkel bokföring själva samt vid eventuella svårigheter får hjälp från en redovisningskonsult. Detta gör att dessa företag sparar onödiga kostnader. Revisionen är förutsättning till att kvalitet tillhandahålls i företagets finansiella rapporter samt att företag inte kan användas för brottsverktyg

FAR är en svensk branschorganisation inom revision, redovisning ochrådgivning. Enligt FAR:s yrkesetiska regler återfinns ett krav på 120 timmarfortbildning under en treårsperiod för att upprätthålla och anskaffa sigkunskap för att klara av de problem som revisorer ställs inför i dagenssamhälle. Av dessa 120 timmar ska 20 av dem vara verifierbara per år vilketbetyder att hälften under en treårsperiod ska vara verifierbara. Hur detta skautföras står det ingenting om utan det är upp till individen och revisionsbyrånatt utföra. Studiens syfte är att jämföra hur fortbildningen skiljer sig mellan storarevisionsbolag (”Big 4”) och resterande som är benämnda små byråer. För attgenomföra detta utformades sex hypoteser som sedan skulle förkastas ellerverifieras. En enkät skickades till revisorer i båda grupperna för att se likheteroch skillnader inom området fortbildning. Resultatet från undersökningen visade att revisorer inom “Big 4” har flerfortbildningstimmar än revisorer på små byråer samt att revisorer inom “Big4” har större andel intern utbildning. Det fanns ingen signifikant skillnad somvisade på att “Big 4” specialiserar sig mer inom vissa områden än revisorerpå mindre byråer. Det fanns inte heller någon signifikant skillnad iupplevelsen att hinna med fortbildningtimmarna från FAR som nämns i förstastycket. Av studien framgick det dock att revisorer inom “Big 4” fortbildarsig mer inom hållbarhetsredovisning samt IFRS. Fyra av studiens sexhypoteser kunde verifieras medan två hypoteser kunde förkastas.

Aktiebolaget är den andra vanligaste bolagsformen i Sverige, där avsaknaden av det personliga ansvaret karaktäriserar associationsformen. Med anledning av att aktieägarna inte ekonomiskt behöver ansvara för bolagets åtaganden, har det länge funnits en tradition om att bolaget bör revideras av en tredje part. I samband med att EU lanserade revisorspaketet som medgav undantag från revisionsplikten, började allt fler länder i Europa att avskaffa kravet på revision för vissa aktiebolag. När lagstiftaren i Sverige, år 2010, valde att också utnyttja undantaget om kravet på revision, var det enbart Malta, förutom Sverige, som inte hade infört lättnader beträffande revisionsplikten inom EU. På senare år har diskussionen om revisionspliktens vara eller icke vara åter blivit aktuell, då det har visats att aktiebolaget som associationsform är attraktiv för att användas som verktyg vid ekonomisk brottslighet. Det är skattebrott och bokföringsbrott som är de vanligaste ekobrotten, men även bidragsbrott och bolagskapningar med efterföljande bolagsplundring förekommer. Det är också vanligt att så kallade målvakter eller bulvaner används som ställföreträdare inom ett bolag där ekonomisk brottslighet begås, vilket är olagligt.  På grund av den ekonomiska brottslighetens omfattning i aktiebolag syftar uppsatsen till att utreda om den lagstadgade revisionsplikten återigen bör införas för att minska kriminaliteten i aktiebolagen. Uppsatsen avser också att klargöra vilka motstående intressen som finns för en lagstadgad revisionsplikt. För att uppnå uppsatsens syfte används den rättsdogmatiska metoden samt den rättspolitiska metoden. Den rättsdogmatiska metoden används i uppsatsens deskriptiva kapitel medan den rättspolitiska metoden används i det normativa avsnittet. Materialet som har nyttjats i uppsatsen är främst förarbeten, litteratur och övriga källor som publicerats av myndigheter eller branschorganisationer.  Utifrån det material som har studerats har det i uppsatsen framkommit att det råder en viss osäkerhet kring revisionens betydelse för att upptäcka och förhindra ekonomisk brottslighet, varvid slutsatsen i uppsatsen är att den lagstadgade revisionsplikten för små aktiebolag inte bör återinföras. De intressen som talar emot en lagstadgad revisionsplikt har sålunda vägt tyngre, där bland annat kostnadsskäl och förenklingsskäl har vägt tungt. Istället för att återinföra den lagstadgade revisionsplikten för samtliga företag bör emellertid vissa andra åtgärder vidtas, exempelvis bör skatteverket och ekobrottsmyndigheten erhålla en rätt att förordna om revision trots att bolaget är undantaget revisionsplikt. Även införa bättre kontroller vid byte av ställföreträdare för ett aktiebolag, samt införa en straffrättslig bestämmelse mot bolagskapningar är önskvärt. Slutligen bör också revisionsplikten inträda tidigare, förslagsvis redan när gränsvärdena har överskridits för ett räkenskapsår.

Forskningsfråga: Vad har revisorn för syn på att upptäcka finansiella bedrägerier i sitt arbete? Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på revisorernas synsätt gentemot att upptäcka finansiella bedrägerier i sitt arbete. Genom att fokusera på revisorer från the Big Four bidrar det till en ökad förståelse för vad revisorer från dessa ledande företag har för syn på att upptäcka finansiella bedrägerier i sitt arbete. Metod: Denna studie har utgått från en kvalitativ metod där 10 semistrukturerade intervjuer har utförts. Studien har vidare tillämpat en deduktiv ansats och analyserat primärdata med en tematisk analysmetod. Slutsats: Revisorns syn kring upptäckten av finansiella bedrägerier i deras arbete varierar och stämmer inte alltid överens med allmänhetens och forskningens syn kring vad revisorn har för ansvar. Slutsatsen vi kommer fram till är att finansiella bedrägerier utgör en viktig aspekt i revisorns arbete och att majoriteten av respondenterna anser att revisorn har ett delansvar i att upptäcka finansiella bedrägerier i deras arbete. Efter genomförandet av studien kan vi konstatera att finansiella bedrägerier utgör en central aspekt av den revision som utförs av revisorn, uppfattningen om vem som bär ansvaret för att upptäcka sådana bedrägerier är delad bland våra respondenter. / Research question: What is the auditor's perspective on detecting financial frauds in their work? Purpose: The purpose of this study is to determine the auditors' perspectives on detecting financial frauds in their work. By focusing on auditors from the Big Four, it contributes to a better understanding of how auditors from these leading firms perceive the detection of financial frauds in their work. Method: This study has utilized a qualitative methodology, conducting 10 semi-structured interviews. Furthermore, the study has applied a deductive approach and analyzed primary data using a thematic analysis method. Conclusion: The auditor's perspective on the detection of financial fraud in their work varies and does not always align with the views of the general public and research on the auditor's responsibility. The conclusion we arrive at is that financial fraud constitutes an important aspect of the auditor's work, and the majority of respondents believe that auditors bear partial responsibility for detecting financial fraud in their work. After conducting the study, we can conclude that financial fraud is a central aspect of the auditing performed by the auditor, and the perception of