Revisorer ska säkerställa att företags finansiella information är rättvisande. Dock har situationer förekommit där revisorers ställning har ifrågasatts. Till följd av detta har rotation både på individ- och byrånivå implementerats i Sverige och är sedan år 2009 regelbaserad. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur revisorer och revisionskunder uppfattar effekterna av individ- och byrårotation på revisionens kvalitet. Studien är kvalitativ med en tematisk analys baserad på 10 intervjuer som inkluderar 4 revisorer och 6 revisionskunder. Resultatet påvisar delade åsikter om rotationens effekter. Revisorerna i undersökningen ansåg i huvudsak att rotationen inte påverkar revisionskvaliteten. Några av dessa menade att kunskapen om kunden går förlorad och att det kan ha negativa konsekvenser för kompetensen på individnivå medan några andra menade att rotationen kan ha en positiv inverkan på byråns generella kompetens. Kunderna var överlag negativt inställda till revisorsrotationen och ansåg att det påverkade kvaliteten negativt. Vad gäller oberoendet ansåg revisorerna att det redan var reglerat och lagstiftat innan rotation infördes, och att oberoendet främst är relaterat till relationen mellan revisor och kund. Kunderna hade delade åsikter om rotationens påverkan på oberoendet. Vissa ansåg att det kan hjälpa till att förhindra vänskapsrelationer medan andra ansåg att ekonomiska intressen och kundens förväntningar är viktigare faktorer. Sammantaget saknas en enhetlig uppfattning om rotationens effektivitet. Nyckelord: rotation, / Auditors are responsible for ensuring that a company's financial information is accurate. However, situations have arisen where the position of auditors has been called into question. As a result, rotation at both the individual and firm level has been implemented in Sweden since 2009 and is now rule-based. The purpose of this paper is to describe and analyse how auditors and audit clients perceive the effects of individual and firm rotation on the quality of auditing. The study is qualitative with a thematic analysis based on 10 interviews, including 4 auditors and 6 audit clients. The results show mixed opinions on the effects of rotation. The auditors in the study generally believed that rotation does not affect audit quality. Some of them argued that knowledge of the client is lost and that this can have negative consequences for individual competence, while others believed that rotation can have a positive impact on the overall competence of the firm. Clients were generally negative about auditor rotation and believed that it had a negative impact on quality. Regarding independence, auditors believed that it was already regulated and legislated before rotation was introduced and that independence is primarily related to the relationship between auditor and client. Clients had mixed opinions about the impact of rotation on independence. Some believed that it could help prevent friendships while others believed that economic interests and client expectations were more important factors. Overall, there is no consistent view on the effectiveness of rotation.

I takt med att medvetenheten kring hållbarhet tilltar i samhället ökar kraven och förväntningarna på organisationer gällande deras hållbarhetsarbete. Från och med år 2024 ska ett nytt EU-direktiv, 2022/2464 “Corporate Sustainability Reporting Directive” (CSRD), för hållbarhetsrapportering implementeras med ett krav om att hållbarhetsrapporter ska granskas av oberoende tredje part. Denna studie syftar till att undersöka hur revisorns roll och/eller expertis förändras till följd av det nya EU-direktivet. Ett teoretiskt ramverk kring revisorns roll och expertis har tagits fram med hjälp av tidigare forskning. Kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in data till studien. Resultatet gällande revisorns roll visar att revisorer fortsatt kommer ha en roll som oberoende granskare som bidrar till minskad informationsasymmetri mellan bolagen och dess intressenter. Resultatet gällande revisorns expertis indikerar att den nuvarande kompetensen inte räcker till för att möta de förändrade kompetenskraven.

Penningtvätt är en process som handlar om att omvandla brottsligt intjänade pengar till utåt sett legala pengar. Varje år tvättas cirka 130 miljarder kronor i Sverige och dessa pengar kan bland annat användas till finansieringen av terrorbrott. Revisorns roll är väldigt viktig i motverkandet av penningtvätt och att rapportera en misstanke om penningtvätt utgör ingen risk för revisorn. Trots detta är det en väldigt liten andel av misstankar om penningtvätt som anmäls av revisorer, vilket FIPO:s statistik visar på. Syftet med studien är att skapa förståelse för vilka orsaker som kan ligga till grund för att svenska revisorer anmäler få misstankar om penningtvätt. Studien vill bidra med en ökad förståelse hos revisorer och revisionsbyråer gällande penningtvätt samt vilka delar som behöver förbättras för att anmälningarna ska öka. Denna studie har en kvalitativ forskningsansats då syftet var att undersöka och tolka de empiriska underlagen. Detta för att kunna besvara vilka orsaker som kan ligga bakom varför revisorer anmäler få misstankar om penningtvätt. I studien kopplas teori till det empiriska underlaget vilket grundade för en abduktiv analysstrategi. Primärdata användes vid inhämtandet av det empiriska underlaget och anskaffades genom intervjuer med revisorer. Den institutionella teorin har tillämpats på resultatet. Inom den institutionella teorin är institutioner uppdelade i tre pelare: kultur-kognitiva (cultural-cognitive), normativa (normative) och reglerande (regulative). Var och en av dessa pelare påverkar individens eller gemenskapens beslut och agerande. Studiens resultat visar flera olika orsaker till att revisorer anmäler få misstankar om penningtvätt. De främsta orsakerna studien kommit fram till är att det finns en kunskapsbrist angående penningtvätt hos revisorer, relationen till kunderna samt att ansvarsområdet för revisorer är för stort. Varierande utbildningar och ett närmare samarbete mellan myndigheter och branschen anser vi är två åtgärder som skulle bidra till att anmälningarna hos revisorerna kommer att öka.

Pricing of audit fees is based on several factors that are assignable both to the professional pricing and the strategic pricing. There are few studies that have observed whether gender can affect the audit fee and the differences in characteristics identified in previous studies underlie gender impact. The purpose of the study is to explain whether any correlation between gender and audit fees exists and the study is based on the gender of the signatory auditor, the gender composition of the board of the audit firm and the CEO of the audit firm. The theories that promote the study are: agency theory, socialization theory regarding gender role and social role theory and they are relevant because the agency theory can be connected to the audit fee while the other two can be linked to differences in characteristics between men and women. A survey of all Swedish companies listed on the Nasdaq Nordic lists for small, medium and large companies has been executed. The method used for collecting data is document study, where the annual reports of the companies have been used. The conclusion of the study is that the gender of the signatory auditor, the proportion of women in the audit firm's board and the gender of the CEO's are unlikely to affect the audit fee. A contribution to future research is to study the audit team and the auditor responsible, who in practice is more involved in the auditing. / Prissättning av revisionsarvode bestäms utifrån en rad faktorer som är hänförliga både till den professionella prissättningen och den strategiska prissättningen. Få studier har tidigare studerat om kön kan vara ytterligare en faktor som inverkar på revisionsarvodet och de skillnader i karaktärsdrag som identifierats i tidigare studier ligger till grund för könets påverkan. Syftet med studien är att förklara om det föreligger något samband mellan kön och revisionsarvodet, där studien utförs utifrån den påskrivande revisorns kön, könssammansättningen i revisionsbyråns styrelse samt revisionsbyråns VD. De teorier som ligger till stöd för studien är: agentteori, socialisationsteori avseende genderroll samt social rollteori som är relevanta eftersom agentteorin kan kopplas till revisionsarvodet medan de andra två kan kopplas till skillnader i karaktärsdrag mellan kvinnor och män. En totalundersökning av svenska bolag noterade på Nasdaq:s nordiska listor för små, medelstora och stora bolag har genomförts. Metoden som använts för att samla in data är dokumentstudier där bolagens årsredovisningar legat som utgångspunkt.  Slutsatsen som kan dras av studien är att den påskrivande revisorns kön, andel kvinnor i revisionsbyråns styrelse samt könet på revisionsbyråns VD sannolikt inte har en inverkan på revisionsarvodet. Ett bidrag till framtida forskning är att studera revisionsteamet och den ansvarige revisorn som i praktiken är mer involverad i utförandet av revisioner.

The most common way for small companies in Sweden to finance themselves is through loans from various credit institutions. In recent years, financial crises have affected the regulation of credit and, above all, the limited credit management has affected smaller companies, as they are considered to be a greater risk for creditors. Since the audit obligation was abolished in Sweden in 2010, only 30 percent of the companies are required by law to have an auditor. In addition, 80 percent of all start-ups choose not to hire an auditor. Earlier research suggests that auditing can be an important factor in reducing the risk and thereby the interest cost on lending to small businesses, as an auditor can contribute to ensuring the reliability of the company's financial reports. In addition, previous studies describe that companies that hires auditors who work at a large and well-known audit firm, known as the Big Four auditor, or who have a higher education level, receive a lower interest cost. Since there are no previous quantitative studies based on the Swedish context, this study aims to test and explain whether there is a link between the voluntary audit and the company's interest costs in Sweden. Furthermore, the study aims to test and explain whether the relationship is dependent on the type of auditor that is hired. Through a literature study, three hypotheses are formulated, which are tested in this study using statistical tests. The tests are based on 327 randomly selected companies' annual reports and each hypothesis is tested separately to be able to fulfill the purpose of the study. The result shows that there is a significant correlation between the use of an auditor and a company's interest costs. However, the study does not strengthen previous research on whether a Big Four auditor or an authorized auditor lowers the interest cost of a company. The conclusion of the study is therefore that companies in Sweden that are not required to be audited should hire an auditor to obtain lower costs for borrowed capital, but which type of auditor the company hires is less important. / Det vanligaste sättet för mindre företag i Sverige att finansiera sig på är genom lån från olika kreditinstitut. De senaste årtionden har olika finansiella kriser påverkat regleringen kring kreditgivning och främst har den åtstramade kredithanteringen drabbat mindre företag eftersom dessa anses utgöra en större risk för kreditgivarna. Sedan revisionsplikten avskaffades i Sverige år 2010, är det endast 30 procent av de svenska aktiebolagen som enligt lag måste ha en revisor. Dessutom väljer 80 procent av alla nystartade företag att inte anlita någon revisor. Tidigare forskning menar att revision kan vara en viktig faktor för att risken och därmed räntekostnaden vid kreditgivning till små företag ska minska, eftersom en revisor kan bidra med att säkerställa tillförlitligheten i företagets finansiella rapporter. Dessutom beskrivs i tidigare studier att företag som anlitar revisorer som arbetar på en stor och välkänd revisionsbyrå, så kallade Big Four-revisorer, eller som har en högre utbildningsnivå, erhåller en lägre räntekostnad. Då det inte finns tidigare kvantitativa studier som baseras på en svensk kontext syftar denna studie till att testa och förklara huruvida det finns ett samband mellan den frivilliga revisionen och företagets kostnader för lånat kapital i Sverige. Vidare syftar studien till att testa och förklara om sambandet är beroende av vilken typ av revisor som anlitas. Genom en litteraturstudie formuleras tre hypoteser, vilka testas med hjälp av ett flertal statistiska tester. Testerna utgår från 327 slumpmässigt utvalda företags årsredovisningar och varje hypotes testas var för sig för att kunna uppfylla studiens syfte. Resultatet visar att det finns ett signifikant samband mellan anlitandet av en revisor och ett företags kostnader för lånat kapital. Däremot stärker inte studien tidigare forskning angående huruvida anlitandet av en Big Four-revisor eller en auktoriserad revisor sänker räntekostnaden i ett företag. Slutsatsen för studien är därför att icke-revisionspliktiga aktiebolag i Sverige bör anlita en revisor för att erhålla lägre kostnader för lånat kapital, men vilken typ av revisor företaget anlitar är av mindre betydelse.

Inledning: Revisor-klient-relationen är viktig både för revisorn och revisionsarbetet, men också för klienterna och deras upplevda mervärde av en revision. Digitaliseringen och Covid-19 tycks medföra nya förutsättningar för denna relation som inte undersökts i tidigare forskning. Syfte: Syftet med denna studie är att utforska hur revisorer och representanter för små och medelstora klientföretag upplever att deras relation påverkats av den ökade digitaliseringen och pandemin orsakad av Covid-19. Syftet är vidare att utforska hur nämnda parter upplever konsekvenserna av eventuella förändringar. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi med flerfallstudiedesign. Forskningsansatsen är i huvudsak deduktiv men med induktiva inslag. Datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer med revisorer och representanter för små- och medelstora klientföretag. Slutsats: Vår studie visar att revisor-klient-relationen, mer eller mindre, beroende på kontextuella faktorer, utvecklats till ett distansförhållande till följd av Covid-19 och digitaliseringen. I det fall där klientföretaget drabbats hårt av pandemin upplevs en närmare relation, annars tyder resultatet på att relationen i många av de studerade fallen inte förändrats, trots nya förutsättningar. Det kan konstateras att det initiala relationsbyggandet försvårats men att befintliga relationer klarat övergången bra. Klienternas upplevda mervärde förefaller samvariera med hur relationen förändrats. Överlag kan revisorns professionella bedömning argumenteras bli än viktigare i en digitaliserad revisionsbransch, samtidigt som digitaliseringen minskar risken för att revisorns oberoende äventyras.

Univ., Diss.--Bern, 1998.

Cette recherche contribue à la compréhension de la légitimité de l'audit conjoint. Elle vise à la fois à mettre en exergue les pressions institutionnelles qui influent sur la pérennité du modèle et à ouvrir une boite noire qui est celle des interactions entre co-Auditeurs. Elle présente aussi l'impact de ces pressions sur les relations au sein du modèle et inversement. Nous avons adopté un cadre théorique mobilisant les concepts de la théorie de la structuration et de la théorie néo-Institutionnelle. Notre démarche est compréhensive et s'appuie sur une étude de cas multiples avec le cas du co-Commissariat aux comptes en France et le cas du to-Revisor systemet au Danemark. Nous avons privilégié les entretiens et les données historiques comme modes de collecte de données. Les rôles joués par les législateurs et les régulateurs semblent à l'origine des évolutions différentes du modèle d'audit conjoint pour les deux cas. Malgré ces points de divergence, nous avons pu établir un point commun qui relève de l'importance des normes culturelles pour la pérennité de l’audit conjoint et de son adoption dans d’autres contextes. L'idéologie du contrat équitable a largement influé sur la perception du modèle par les auditeurs danois et français. Cette vision prônant l'efficience des modes de gouvernance a donné lieu au déclin de la logique de l'honneur en France et à celle du Grundtvigianisme au Danemark. / This research contributes to an understanding of joint audit's legitimacy. It aims to highlight the institutional pressures affecting the sustainability of the model and opens a black box which is the interaction between joint auditors. It also shows the impact of these pressures on the relationships within the model and vice versa. We have adopted a theoretical framework using the concepts ofstructuration theory and new institutionalism. Our approach is comprehensive and based on a multiple-Case study with the co-Commissariat aux comptes in France and the to-Revisor systemet in Denmark. We used interviews and historical data as means of data collection. The roles of legislators and regulators seem to trigger different evolutions of the joint audit for both cases. Despite these points of divergence, we were able to establish a common matter relating to the importance of cultural standards for the persistence of joint auditing and its adoption in other contexts. The ideology of fair contract has greatly influenced the perception of the model by the Danish and French auditors. This vision promoting efficient modes of governance has led to the decline of the logic of honor in France and that of Grundtvigianism in Denmark.

Inom den kommunala revisionen samarbetar förtroendevalda och externa revisorer för att tillsammans genomföra en granskning av kommunens räkenskaper och förvaltning. Kommunfullmäktige utser politiskt utvalda förtroendevalda revisorer och de ska enligt kommunallagen biträdas av externa revisorer för att kunna fullgöra sitt uppdrag utifrån god revisionssed. Majoriteten av kommunerna i Skåne väljer att upphandla en extern revisionsbyrå på marknaden, där PwC, KPMG samt EY tillhörande the Big 4 konkurrerar om att bli upphandlade. Relationen mellan de externa och förtroendevalda revisorerna är outforskad och syftet med uppsatsen är att undersöka relationen mellan de förtroendevalda revisorerna och de externa revisorerna, och vidare granska hur samarbetet fungerar och för vem revisionen skapar värde.   Tre kommuner i Skåne har medverkat i uppsatsen där tre förtroendevalda samt fyra externa revisorer från kommunernas upphandlade revisionsbyrå intervjuats. Utifrån studiens empiriska material har tre aspekter av relationen identifierats: relationens uppkomst, relationens utformning samt relationens slutliga framställning. Relationen uppstår efter en upphandlingsprocess där relationens utformning bland annat influeras av de fem elementen reliance, competence, independence, earlier work performancesamt trust. De förtroendevalda revisorerna måste uppleva en tillit till det arbete som de externa revisorerna utför eftersom de externa framställer underlag, rapporter och revisionsberättelsen åt de förtroendevaldas vägnar. Competence, independence, earlier work performancehar en inverkan på graden av upplevd relianceoch trustär ett element som är av stor vikt för ett effektivt samarbete och revisionskvalitén. Relationens slutliga framställning är en revisionsberättelse som är tänkt att bidra som underlag till kommunfullmäktige och skapa värde för allmänheten. / The municipal audit system in Sweden consists of political appointed and external auditors that together audit the municipality's accounts and management. The municipal council elects politically appointed auditors, which are assisted by external auditors in order to fulfill their assignment according to the Swedish municipal law. The majority of the municipalities acquire external auditors from PwC, KPMG or EY. The relationship between the political and the external auditors is unexplored and the purpose of this thesis is to investigate the relationship between the political and the external auditors, and examine how the cooperation works and to whom the audit system creates value for.  Three political auditors and four external auditors from three municipalities were interviewed. Based on the empirical material, three aspects of the relationship have been identified: the origin of the relation, the relationship's configuration and the relationship's final output. The relationship begins when the municipality selects an external audit firm. The relationship's configuration is influenced by five elements: reliance, competence, independence, earlier work performance and trust. The political auditors experience a high level of confidence in the work made by the external auditors, as the external auditors construct the audit reports on behalf of the political auditors. Competence, independence and earlier work performance have an impact on the extent of reliance and trust is of great importance for an effective collaboration. The output of the relationship is an audit report that is intended to be of value for both the council and the public.

Informationsteknik är ett expanderande område som utvecklas i takt med den teknologiska utvecklingen. Allt eftersom samhället blir mer digitaliserat har det en betydande påverkan på den finansiella revisorn och dess revisionsarbete. Det finns tidigare forskningar och diskussioner kring hur viktigt IT-kompetens är för den finansiella revisorn på grund av den växande IT-miljön. Syftet med denna studie var att undersöka om den finansiella revisorn har tillräckligt med IT-kompetens för att granska affärssystem, förstå om eller när den finansiella revisorn tar hjälp av en IT-revisor samt undersöka vilka förväntningar som finns på finansiella revisorer. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer genomförts. Respondenterna som deltog i undersökningen var revisorer från olika revisionsbyråer samt en VD, vilket la grunden för den empiriska data som därefter analyserades med hjälp av studiens teoretiska referensram. De centrala slutsatserna som tagits fram i studien är att den finansiella revisorn anser sig själva ha tillräckligt med IT-kompetens för att utföra deras arbetsuppgifter och för att kunna utföra granskningar av ett affärssystem. Studien påvisar att om en finansiell revisor ska kunna göra granskningar av ett affärssystem krävs det grundläggande kunskaper om hur affärssystem fungerar. Studien visar även att en finansiell revisor kan ta hjälp IT-revisorer när deras kunskaper inte är tillräckliga. Det förekommer främst vid granskning av komplexa och specialanpassade affärssystem. Till sist visar studiens resultat att förväntningarna som finns på finansiella revisorer överensstämmer med kundens förväntningar. / Information technology is an expanding area that is evolving in step with technological development. As the society becomes more digital, it has a significant impact on the financial auditor and its audit work. There is previous research and discussions about how important IT competence is for the financial auditor due to the growing IT environment. The purpose of this study was to investigate whether the financial auditor has sufficient IT competence to audit information systems, to understand if or when the financial auditor engages the help of an IT auditor and examine the expectations that exist for the financial auditors. To answer the studies purpose and the formulated questions, a qualitative research method with semi-structured interviews was conducted. The respondents who participated in the study were auditors from various auditing firms and a CEO, they formed the empirical data which were then analyzed by using the studies theoretical framework. The key conclusions in the study are that the financial auditor considers themselves to have sufficient IT competence to perform their tasks and to be able to audit an information system. The study indicates that basic knowledge of how information systems work is required from a financial auditor to perform an audit of the system. The study also indicates that a financial auditor can engage the help of IT auditors when their knowledge is not sufficient. It appears mainly in audits of complex and special adapted information systems. Lastly the result of the study shows that the expectation of the financial auditor is in line with the customer’s expectations.