Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur slopandet av revisionsplikten har påverkat låneräntan för mikroföretag. För fem år sedan avskaffades revisionsplikten för småföretag, så kallade mikroföretag, vilket gör det intressant att studera vilka effekter denna lagändring har medfört. Syftet med lagändringen var att det skulle leda till en minskad administrativ börda och öka konkurrenskraften. Tidigare forskning har dock kommit fram till att denna lagändring medfört ökade kostnader så som ökade lånekostnader. En kvantitativ studie med en deduktiv ansats har genomförts på aktiva svenska mikroföretag. Datainsamlingen har skett från databasen Retriever Business och enbart fokuserat på finansiell data. Genom linjär multipel regression har företag studerats under perioden 2013-2012 samt 2010-2009. Studien har ett eklektiskt angreppssätt. Hypotesen har framställts utifrån teorier som agentteorin, intressentteorin, institutionell teori samt tidigare forskning. Det finns ett flertal bakomliggande faktorer som påverkar låneräntan. Studien har kunnat konstatera både signifikanta och icke-signifikanta samband. Det generella svaret på studiens frågeställning är att det finns andra faktorer än revisorn som påverkar låneräntan. Den individuella effekten av revisorn på låneräntan kunde inte konstateras. / The purpose of the thesis is to describe and analyze how the abolition of the statutory audit has affected the interest rate for micro firms. It has passed five years since the abolition of the statutory audit for small firms, also called micro firms, which makes it interesting to study the effects of this legislative act. The purpose of this legislation was to decrease the administrative burden and increase the competitiveness. Although, prior research has concluded that this legislative change has led to increased costs such as increased costs of borrowing. A quantitative study with a deductive approach has been made on operating Swedish micro firms. The dataset has been retrieved from the database Retriever Business and has only been focusing on financial data. Companies have been studied through a multiple linear regression for the time period 2013-2012 and 2010-2009. The thesis has an eclectic approach. The hypothesis has been developed through theories such as agency theory, stakeholder theory and institutional theory together with prior research. There are several underlying factors that affect the interest rate. The study has established both significant and non-significant relationships. The general answer to the study’s problem is that there are other factors than the auditor that affects the interest rate. The individual effect of the auditor on the interest rate could not be established.

Bakgrund: Revisorer omfattas av penningtvättslagstiftningens krav och ska rapportera misstänkta transaktioner som de upptäcker till Finanspolisen. Men revisorernas rapporteringar är väldigt få. Tidigare studier visar på att bristande utbildning och kunskaper hos revisorerna kan vara en orsak till det låga rapporteringstalet. Andra aspekter som framförts är att det är svårt att hitta oegentligheter under en revision eftersom det endast är ett urval av transaktioner som granskas, samt att penningtvätt lämnar få spår i en årsredovisning.  Syfte: Syftet med studien är att ge en ökad förståelse för revisorers förutsättningar för rapportering av misstänkta transaktioner genom att undersöka hur revisorer utbildas inom penningtvättsområdet och hur revisorernas möjligheter att upptäcka penningtvätt kan se ut i verkligheten.  Metod: Jag har utfört min studie med abduktiv forskningsansats, där jag växlat mellan insamling och tolkning av både teori och empiri för att uppfylla studiens syfte. Jag har samlat min empiri genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med personer från revisionsfirmor och utredande myndigheter, samt att jag använt mig av ett penningtvättsfall med domar från tingsrätt och hovrätt samt årsredovisningar för de bolag som ingick i fallet. Slutsats: Den generella uppfattningen hos respondenterna från revisionsfirmor är att revisorernas utbildning inom penningtvätt är tillräcklig för att uppfylla penningtvättslagens krav. Samtidigt framkommer att det finns ett behov av mer praktisk utbildning för att ge revisorerna bättre förståelse för vad de ska leta efter för att hitta penningtvätt. Vidare framkommer att lagkravet om transaktionsgranskning bör ges mer emfas i revisorernas utbildning. Studiens rättsfallsanalys visar på att revisorernas möjligheter att upptäcka penningtvätt i det aktuella fallet var bättre avseende små bolag. Revisorns val av granskningsmetoder samt att vara observant på avvikande betalningsströmmar är viktiga faktorer som påverkar möjligheterna att upptäcka penningtvätt. / Background: Accountants are subject to money laundering legislation and has to report suspicious transactions they detect to the Financial Police. But accountants submit very few suspicious transactions reports. Previous studies indicate that this could be due to the accountants’ lacking training and knowledge. Other aspects that have been expressed are that it is difficult to find irregularities during an audit as only a selection of transactions are examined, and that money laundering leaves few traces in a financial statement.  Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of the accountants’ conditions for reporting suspicious transactions by examining how the accountants are trained in the money laundering field and which possibilities the accountants might have to detect money laundering in reality.  Method: I have performed this study with an abductive research approach, where I have alternated between collecting and interpreting both theory and empirical data to fulfil the purpose of the study. I have gathered my empirical data through semi-structured qualitative interviews with persons from accounting firms and investigative authorities. I have also used a money laundering case with court decisions from Crown court and Court of Appeal together with the financial statements from the limited companies that were involved in the case. Conclusions: The general perception among the respondents from the accounting firms is that the accountants’ training in the money laundering field is sufficient to fulfil the legislative requirements. At the same time it appears that more practical training is required to give the accountants a better understanding of what they should be looking for to detect money laundering. Furthermore, it appears that the legislative requirement for examining transactions should be give more emphasis in the training. The study’s analysis of a court case indicates that the accountants’ possibilities to detect money laundering in the specific case were better regarding smaller sized companies. The accountant’s choice of audit procedures and to be observant of abnormal money flows are important factors that impacts the possibilities to detect money laundering.

Sammanfattning   Bakgrund: Efter införandet av IFRS standarder i Sverige har andelen redovisad goodwill ökat allt mer bland börsbolagen. Detta har resulterat i att allt fler investerare fäster större vikt vid goodwill och där en nedskrivning förmedlar väsentlig ny information till marknaden. Ett problem är dock att en nedskrivningsprövning innehåller flertalet komplexa bedömningar såsom identifiering av kassagenererande enheter och tillämpning av diskonteringsränta. Om företagen inte har den expertis som krävs kan det leda till orimliga värderingar. Det finns både interna och externa indikationer på när goodwillvärdet försvagas och då klientföretagen har en djupare intern information försvåras revisorns möjligheter vid granskning, vilket kan anses vara en stor börda för revisorn. Att goodwill ökat i omfattning och allt större fokus riktas mot posten, leder till att även granskningen av goodwill bör öka i betydelse för revisorer. Deras roll är att inge förtroende åt klientföretagens finansiella rapporter och motsvara samhällets normer och etiska synsätt. Därmed tilltar intresset att veta hur revisorer praktiskt går tillväga då de granskar en goodwillpost upprättad enligt IFRS regler. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva revisorns arbetsgång vid en granskning av goodwill upprättad enligt IFRS samt diskutera hur revisorns arbete påverkas av omständigheter i dess närhet. Målet är att studien ska kunna bidra till att intressenter av finansiella rapporter kan få en bättre förståelse för hur revisorn granskar goodwillposter. Metod: För att uppfylla studiens syfte valde vi att tillämpa en kvalitativ metod för att få en så djup förståelse för revisorers tillvägagångssätt som möjligt. Vi började med att undersöka vilka revisorer som granskat börsbolag med stora goodwillposter i förhållande till eget kapital. På detta sätt kunde vi avgöra vilka revisorer och revisionsbyråer som har stor erfarenhet av väsentliga goodwillposter. Sedan har intervjuer genomförts där revisorerna fått återge sitt tillvägagångssätt vid granskning av goodwill och dennes personliga uppfattningar kring ämnet. Slutsats: Theory of Practice har fungerat i syfte att hjälpa oss analysera den individuella revisorns praktiska tillvägagångssätt på ett djupare plan. Goodwillgranskning kan anses vara en problematisk situation där revisorn ständigt behöver utveckla sin kunskap för att kunna upprätthålla den viktiga roll revisorn har i företagsvärlden och samhället i stort. Studien visar att revisorerna högst motsägelsefullt tenderar att uppfatta goodwill som en komplex redovisningspost, samtidigt anser de att den inte är särskilt svår att hantera. Studien visade även att trots splittrade personliga åsikter om IFRS regler så agerar revisorerna på ett relativt enhetligt sätt då en goodwillpost granskas. Revisorns agerande påverkas av sina kollegors förväntningar men även klientföretagets förtroende. Den främsta förklaringen till dessa slutsatser är att revisionsbyråerna skapat kontroll över revisorernas tillvägagångssätt genom en uppbyggd organisationsstruktur med flera kunskapsintensiva stödfunktioner. Genom att bidra revisorerna med dessa resurser kan byråerna styra utvecklingen av ett gemensamt synsätt på hur ett problem ska lösas. Revisorerna ser stödfunktionerna som en kunskapskälla vilket inger en känsla av trygghet. Denna effektiva strategi leder till att kunskap sprids och underlättar revisorns granskningsarbete. Nyckelord: goodwill, IFRS, nedskrivning, revision, revisor, granskning, Theory of practice. / Abstract   Background: Following the introduction of IFRS standards in Sweden, the amount of goodwill has soared among listed companies. This makes investors pay more attention to goodwill and impairment gives substantial new information to the market. One problem is that impairment test contains several intricate assessments, such as the identification of cash generating units and the application of discount rate. If the companies don’t have the required expertise, it may lead to unreasonable valuations. There are both internal and external indications of goodwill impairment, where clients have access to more internal information than the auditor. This can be considered as a great burden for the auditor to overcome. Since goodwill, as an asset, has become more important this implies that review of goodwill should increase in importance for auditors. Their role is to increase trust in financial reporting and meet societal norms and ethics. Thereby, there is an increasing interest to understand how auditors review goodwill according to IFRS. Purpose: The purpose of this study is to describe the auditor´s review procedures related to goodwill according to IFRS and to discuss how the auditor´s work is influenced by the circumstances in its vicinity. The objective of the study is to contribute with an increased understanding among stakeholders about the auditor´s review of goodwill. Method: In order to fulfill the purpose of this study, we chose a qualitative method to get as deep understanding of an auditors' approach as possible. We began by examining the auditors who audited the listed companies with large goodwill relative to shareholders’ equity. In this way, we could determine which auditors and audit firms that have best experience of goodwill items. After narrowing down the list we ask auditors to reproduce their approach and personal views of goodwill auditing through interviews. Conclusion: Theory of Practice has worked in order to help us analyze the individual auditor's practical approach on a deeper level. Goodwill review can be considered a problematic situation where the auditor continuously improve their knowledge in order to maintain the important task of the auditor have in the corporate world and society in general. Contradictory the study shows that auditors tend to recognize goodwill as a complex accounting item, but at the same time they do not consider that it is particularly difficult to manage. The study also shows that despite the fragmented personal views on IFRS rules the auditors acting in a relatively uniform manner as goodwill are reviewed. Auditor's behavior is influenced by their colleagues' expectations as well as the client company’s confidence in them. But the main explanation for these findings is that audit firms create control over the auditors approach through organization structure with a number of knowledge-intensive support functions. By contributing resources to the auditors, the audit firms are able to develop a common approach to how a problem should be solved. The auditors find the support functions as a knowledge source which inspires a sense of security. This determinacy leading to that knowledge distributes and facilitates the auditor's review. Keyword: goodwill, IFRS, impairment, accounting, audit, auditor, Theory of Practice

<p>2002 infördes en ny revisorslag. Denna lag reglerar till skillnad från den tidigare lagen revisorers möjlighet att tillhandahålla externa tjänster detta med syfte att stärka revisorns oberoende. I denna uppsats undersöker vi om denna lag har haft någon effekt på oberoendet. Detta har gjorts genom att studera kostnaderna för revisionsbyråernas externa tjänster och revision, före och efter införandet av den nya lagen. Vi har tittat på aktiebolag indelade efter storlekskategorierna små, medelstora och stora bolag. Även om storleken på revisionsbyrån har haft någon påverkan har undersökts. Det vi har kommit fram till är att för små och medelstora bolag har lagen haft en påverkan. För stora bolag verkar den nya lagen inte ha inneburit någon förändring. Vid en uppdelning av revisionsbyråerna efter storlek kan ingen generell effekt utläsas utan effekterna blir olika både beroende på storlek på revisionsbyrå och bolag.</p>

Från 1918 och framåt har invandringsströmmen varit större än utvandringen i Sverige. Till följd av att invandringen har överstigit utvandringen de senaste 95 åren är detta en av faktorerna som har bidragit till folkökningen i Sverige. Den stigande folkökningen i Sverige har skapat en mer konkurrenskraftig arbetsmarknad, där efterfrågan av sysselsättning ökar men utbudet är begränsat. En del av de utrikes födda har haft svårighet att hitta sysselsättning under en längre period på grund av målgruppens begränsningar. För lösa denna problematik har flera invandrare startat eget företag. Flertal av invandrarföretagare har olika former av begränsningar exempelvis språkliga, juridiska och formella. De har ett annat karaktärsdrag än etnisk svenskar, därför är invandrarföretagarens preferenser om vilka faktorer som är väsentliga vid val av revisor vara skiljaktig mot en etnisk svensk. Vilket leder till vår forskningsfråga som undersöker vilka faktorer påverkar val av revisor för småföretagare med utländsk bakgrund? Syftet med forskningen är att förstå vilka faktorer som är väsentliga när en småföretagare med utländsk bakgrund väljer sin revisor med tanke på företagarens begränsningar. En hermeneutisk forskningsfilosofi har använts under studien med en abduktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsmetod. Den kvalitativa forskningsmetoden har utförts genom intervjuer, där intervjuerna har utförts med fem respondenter i Region Skåne. Svaren som genererades utifrån intervjuerna analyseras i utgångspunkt med förslagen som har tagits fram i teoretisk referensramen. Slutsatsen indikerar att invandrarföretagares begränsningar påverkar deras val av revisor. I denna studie har vi kunnat påvisa samband mellan olika begränsningar och olika specifika faktorer hos revisorn. Ett samband som kunde påvisas är exempelvis invandrarföretagarens begränsningar i svenska och revisorns förmåga att tala företagarens modersmål. / Since 1918 onwards, the immigration has been greater in Sweden than the emigration. As a result of immigration exceeding the amount of emigration in the past 95 years, it is one of the elements contributing to the increase in population in Sweden. The growing population in Sweden has created a competitive labor market, where demand for work increases but the supply is limited. Finding employment for a longer period has shown to be a difficult for some non-natives because of the restrictions of the target group. To solve this problem, many immigrants choose to start their own company. Many immigrant entrepreneurs have different restrictions, for instance; linguistic, legal, and formal. They posses contrasting characteristics from ethnic Swedes, hence having contrasting preferences from ethnic Swedes about which factors are essential when choosing auditors. Accordingly, it leads to our research question which examines what factors affect the choice of auditor for small business owners with a foreign background? The aim of this research is to understand the essential factors for small business owners with a foreign background, considering their restrictions, when choosing an auditor. A hermeneutic research philosophy with an abductive research approach and a qualitative research method has been used in this study. The qualitative research method has been carried out through interviews, where the interviews were conducted with five respondents in Region Skåne. The answers from the interviews are analyzed based on the propositions that were developed in the theoretical framework. The conclusion indicates that the restrictions of immigrant entrepreneurs affect their choice of auditor. In this study we have been able to demonstrate a correlation between different restrictions and different specific factors of the auditor. A correlation that could be demonstrated is for example the immigrant entrepreneur’s restrictions in the Swedish language and the auditor’s ability to speak the business owner’s mother tongue.

As the growth of the auditor continues the evolution of the profession is constant. The growth in the industry and the development of the profession makes the role as an auditor more complex, which makes it hard to know what is expected of them. The purpose of the study is to identify what qualities, skills, accumulated knowledge, formal knowledge and experience that describes a good auditor over time. The study is relevant to be conducted over time to acknowledge the auditors and the public that changes to the professions impacts the expectations of a good auditor. To make assumptions based on the study there has been quantitave gathering of data. The document study was conducted through analysis of the newspaper Balans from year 2004 to year 2016. For each year five out of ten papers were examined, with the exception of year 2016 when three papers were examined and bringing the total of 63 examined papers. The profession theory and the theory of expectation are the theories that the study is based on. The model in the study reflect the result of accumulated knowledge reduced influence and the qualities of the auditor increased importance in the description of a good auditor. Meanwhile the skill, formal knowledge and experience has had a stagnant description of a good auditor. To make more progress it is advised to have surveys were the participants are auditors and the public. This would enforce the general assumptions that has been concluded in this study.

Syfte: Studien syftar till att undersöka hur valet av revisorns initiala förhandlingsstrategi påverkas av det karismatiska ledarskapet utövat av klientens CFO. Studiens forskningsfrågor berör även vilka förhandlingsstrategier som är det mest sannolika att revisorn väljer att tillämpa när klientens CFO upplevs som karismatisk. Metod: Studien baseras på positivistiskt synsätt där jag genom en deduktiv ansats har prövat resultatet från en kvantitativ undersökning mot teorier inom området. Studien har en tvärsnittsdesign. Datainsamlingen gjordes genom en webbaserad enkätundersökning som skickades ut till revisorer verksamma i Sverige. Resultat &amp; slutsats: Studien bekräftar att begreppet karismatisk ledare är relevant i sammanhanget då det visar att respondenterna upplever starka och svaga ledare i sin dagliga förhandlingsgärning i termer av karismatiska ledare. Vidare kunde studien identifiera ett samband mellan en av förhandlingsstrategierna och karismatiskt ledarskap. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till redovisningslitteraturen genom att gestalta förhandlingen mellan revisorer och klienter som ett socialt fenomen där möjligheten att inflyta över motparten är central. Vidare är studien ensam om att undersöka karismatiskt ledarskap som påverkansfaktor på revisorns val av förhandlingsstrategi. Förslag till fortsatt forskning: Studiens begränsningar utgörs av den låga svarsfrekvensen och svårigheten att iscensätta effekterna av ett karismatiskt ledarskap. Vidare studier bör anta en mer experimentell karaktär för att ytterligare kunna förklara den potentiella effekten som det karismatiska ledarskapet kan ha på revisorers val av förhandlingsstrategi samt en studie av hur klientens val av förhandlingsstrategi påverkar revisorns val av förhandlingsstrategi. / Aim: The study aims at investigating how the choice of the auditor's initial negotiation strategy is influenced by the charismatic leadership exercised by the client's CFO. The research questions also concern which negotiation strategies are most likely that the auditor chooses to apply when the client's CFO is perceived as charismatic. Method: The study is based on positivistic and deductive approach, through which I have tested the result of a quantitative survey with theories in the field. The study has a cross sectional design. The data collection was done through a web-based survey that was sent to auditors operating in Sweden. Result &amp; Conclusions: The study confirms that the term charismatic leader is relevant in this context as it shows that respondents experience strong and weak leaders in their daily negotiation action in terms of charismatic leaders. Furthermore, the study could identify a link between one of the negotiation strategies and charismatic leadership. Suggestions for future research: The study contributes to the accounting literature by stating the relationship between auditors and their clients, and more specifically the negotiation between auditors and clients as a social phenomenon. Furthermore, the study is alone in applying the charismatic leadership as an impact factor on the auditor's choice of negotiation strategy. Contribution of the thesis: The limitations of the study consist of the low response rate and the difficulty in staging the effects of charismatic leadership. Further studies should adopt a more experimental character to further explain the potential impact that charismatic leadership may have on the auditors' choice of negotiation strategy as well as a study of how the client's choice of negotiation strategy influences the auditor's choice of negotiation strategy.

De kommunala aktiebolagen måste granskas av en auktoriserad revisor. Dock måste dessa upphandlas enligt LOU. LOU har kritiserats för att påverka vilka faktorer som avgör vilken revisionsbyrå som upphandlas. De kommunala aktiebolagen har också kritiseras för att brista i transparens. Få tidigare studier har fokuserat på revision inom kommunala aktiebolag på grund av att det hamnar mellan två forskningsfält. Därför är det intressant att undersöka vilka faktorer som påverkar valet av revisor. Syftet med denna studie är att förklara vilka faktorer som påverkar om sakkunnig yrkesrevisorer anlitade av kommunens revisorer och auktoriserad revisor i kommunens bolag upphandlas från samma revisionsbyrå eller inte. Studien har en deduktiv ansats eftersom befintliga teorier härleds och ligger till grund för studiens hypoteser. En tvärsnittsstudie har genomförts för att förklara sambandet mellan olika faktorer och valet av revisionsbyrå. Empirin består av primär- och sekundärdata och datainsamling har gjorts genom dokumentstudier samt en enkätundersökning. Detta analyseras sedan med hjälp av regressionsanalyser. Studiens resultat visar att det finns faktorer som förklarar valet av revisionsbyrå. Upphandlingsprocessen uppvisar ett signifikant samband med valet av revisionsbyrå. / Municipal corporations require auditing by a certified auditor. These must be procured in accordance with Swedish legislation (LOU). However, this process of procurement has been criticized for affecting auditor choice while Municipal corporations have been criticized for lacking transparency. The fact that municipal corporations are considered part of both the private and public sector have lead to few studies focused on this type of organization. Auditing in municipal corporations is therefor of interest to study. The aim of this thesis is to explain which factors affect whether or not municipal auditors and certified auditors for the municipal corporations are procured from the same audit firm. A deductive approach is used for creating hypotheses based on existing theories. In order to explain the relationship between different factors and the choice of audit firm we use a cross-sectional design. Secondary data is gathered through documents and a survey is designed for the purpose of collecting primary data. The data is analyzed through regression analysis. Results show factors affecting the choice of audit firm. There is a significant relationship between the procurement process and the choice of audit firm.

Bakgrund: Revisorns oberoende tycks ständigt bli ifrågasatt vid kriser och skandaler. Revisionsbranschen har på senare år kommersialiserats och revisorns professionella ansvar innefattar numera andra områden än de traditionella, vars inverkan på revisorns oberoende det råder delade meningar om. Röster har också höjts om att själva begreppet oberoende bör bytas ut och ersättas av ett annat. Kopplat till oberoendefrågan ifrågasätts även huruvida begreppet klient eller kund bör användas som benämning för det granskade företaget, där klient kan kopplas till professionalism och kund till kommersialism. Syfte: Syftet med denna studie är att utforska hur revisorns oberoende uppfattas utifrån ett klient- och kundfokus. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsmetod med i huvudsak en induktiv ansats. Empiri har samlats in genom dels semi-strukturerade intervjuer med revisorer från Big 4, dels en dokumentstudie med material från organisationer och myndigheter. Empirin har sedan analyserats genom begrepps- och innehållsanalys. Slutsats: Oberoendet beskrivs utifrån begrepp såsom självständighet, opartiskhet, förtroende, objektivitet, professionell skepticism och integritet. Den enskilda revisorn tycks ha en mer utförlig uppfattning av oberoendets innebörd än vad som kommuniceras utåt, vilket tyder på att det behövs en tydligare definition för att skapa förståelse från samhällets sida. I motsats till vad teorin säger pekar praktiken på att det råder en samstämmighet mellan kundbegreppet och professionalism. / Introduction Auditor independence is often questioned in times of crisis and scandals. The profession has in recent years been exposed to commercialization which has led to the auditor having other responsibilities except for the traditional ones, whose effects on auditor independence are still in debate. There are also those who thinks that the concept of independence should be replaced. Related to the debate of auditor independence is the question whether the auditee should be named client or customer, where client can be associated with professionalism and customer with commercialism. Purpose The purpose of this study is to explore how auditor independence is perceived based on a client and customer focus. Method The study has a qualitative researching method with mainly an inductive approach. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with auditors from the Big 4 and through a document study with data from organisations and authorities. The empirical data has been analyzed through concept and content analysis. Conclusion Independence is described as independency, impartiality, confidence, objectivity, professional skepticism and integrity. The individual auditor seems to have a more detailed perception of the meaning of independence than what is communicated to the society, which indicates the need of a more detailed description to help create an understanding. In contrast to theory, praxis shows a consensus between the use of customer and professionalism.

År 2010 infördes en lagändring som innebar att små aktiebolag i Sverige inte längre omfattas av revisionsplikt. Detta innebär att revisionen är frivillig för de aktiebolag som under två räkenskapsår inte överstiger två av gränsvärdena för revisionsplikt, 3 miljoner kronor i nettoomsättning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och medelantal tre anställda. Trots detta väljer ändå små företag att bli reviderade av revisorer. Detta antyder på att små företag upplever fördelar med revisionstjänsten. Syften med studien var därmed att skapa förståelse till varför ägare i små företag väljer revision. Genom en analysmodell med de teoretiska begreppen trygghet, säkerhet, kvalitet, rådgivning och förtroende har studiens frågeställning och syfte kunnat besvaras. Resultatet bygger på en kvalitativ metod som utgår från ett ägarperspektiv där fyra stycken enmansföretag som bedriver olika konsultverksamheter har intervjuats för att identifiera och jämföra deras upplevda fördelar med revision. Resultatet visar att det finns ett antal drivkrafter som driver ägare i små företag till att använda sig av revision. Det har visat sig att det främst är ägarnas egna känsla av trygghet som motiverat deras val. Tryggheten som ägarna erhåller från revisorns rådgivning har även varit i fokus då ägarna, enligt dem själva, besitter en begränsad kunskap inom ekonomi och redovisning. Studien har även kunnat visa att endast Skatteverket är en intressent som påverkat ägarnas val. Resultatet visar att små företag vill visa trygghet och tillförlitlighet gentemot Skatteverket främst för att hålla dem på avstånd. Studiens slutsats är att det framförallt är en inneboende känsla av trygghet hos ägaren själv som driver små företag till att använda sig av revision, trots den avskaffade revisionsplikten.