<p>This paper treats the differences in terms of insurance between optional and compulsory third party liability insurances. It also treats the purpose of the compulsory third party liability insurances and their accordance with that purpose. The primary purpose of the optional third party liability insurance is to ensure the policyholder financial resources to cover possible claims for damages. </p><p>The primary purpose of the compulsory third party liability insurance is to render possible the compensation of a third party for damage done. The policyholders financial ability to pay damages is of subordinate interest, and the purpose of compulsory third party liability insurances is thus twofold. Estate agents, insurance agents and accountants are required by law to have a third party liability insurance linked to their enterprises. </p><p>The terms of the compulsory third party liability insurances are, unlike the optional insurances, dictated by the legislator. As a result, the compulsory insurance has not been developed at the same pace as the optional. This is a consequence of an unwillingness on behalf of the authorities, to compromise and to adapt the third party liability insurance in order to make it more in accordance with its purpose. Therefore, the insurance companies have also been less inclined to grant insurance on the exposed premises, which has resulted in the above-mentioned enterprise-owners risking insurance distress. </p><p>The legislation of each trade offers the possibility to leave other security than the holding of a compulsory third party liability insurance to protect the third party. According to this paper, this possibility has not been enough emphasised. The conception"third party protection"should, according to the author, be emphasised in each legislation, irrespective of the form chosen. The risk exposure the enterprise-owners are exposed to can cause problems for the insurance companies in determining what liabilities should be covered by the compulsory third party liability insurance. Damage prevention activities are carried out to different extent within each trade organisation, but compulsory third party liability insurances are better suited within legislations where the insurance companies have good control over the proportions of the damages and as a result can assess the risk of damage more easily.</p>

<p>Bakgrund: Revisorerna har under de senaste åren vid flertalet tillfällen hamnat i rampljuset efter att olika så kallade skandaler uppdagats. De har"anklagats", ofta av styrelseledamöter, för att inte sköta sina jobb. Revisorerna har avvärjt kritiken genom att hänvisa till vad som ingår i deras uppdrag och anser vidare att ansvaret ligger hos styrelsen. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och kartlägga uppfattningen hos revisorer och styrelseledamöter avseende revisorns ansvar som följer av den lagstadgade revisionen. Vidare ska vi även försöka förklara skillnaderna samt göra en precisering av revisorns ansvar. </p><p>Genomförande: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning. Fem auktoriserade revisorer och sex styrelseledamöter har intervjuats. </p><p>Slutsats: Revisorer och styrelseledamöter är av olika syn på vad som är revisorns ansvar. Styrelseledamöterna ålägger i vissa fall revisorn ett större ansvar än vad revisorerna själva åtar sig och vad som kan anses följa av lag och god revisionssed. Revisorernas uppfattning skiljer sig enbart nämnvärt från lag och sed.</p>

<p>Bakgrund: Revisorns arbetsmetoder utvecklas och förändras i anpassning till ändrade förutsättningar för revisorns arbete. En analyserande granskning, analytisk granskning, har under senare år fått en allt större betydelse under alla faser av revisionen. Analytisk granskning kan vara ett effektivt sätt för revisorn att granska tillförlitligheten i kundens redovisningssystem och riktigheten i årsredovisningen.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge innebörd åt begreppet analytisk granskning ur ett revisorsperspektiv och att utreda hur revisorn använder sig av analytisk granskning under revisionen.</p><p>Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning. Intervjuer genomfördes med 15 revisorer på sex olika revisionsbyråer. Avgränsningar: Studien behandlar inte revisionsbyrå- eller kontorseffekter och inte heller hur enskilda revisorers erfarenhets- och personlighetseffekter påverkar användandet av analytisk granskning.</p><p>Slutsats: Då revisorerna lägger skilda innebörder i begreppet analytisk granskning bör begreppet indelas i underbegrepp så att en större förståelse kan uppnås. Användandet av det vi definierar som analytiskt gransknings-sätt avgörs av tre faktorer; den granskande revisorn, företaget i vilket revisionen utförs samt den revisionsfas i vilken den analytiska granskningen används. Dessa tre faktorer innefattas i sig av ett antal variabler som är avgörande för varje faktor.</p>

<p>Bakgrund: Revisorernas tjänsteutbud till revisionsklienter består även av rådgivningstjänster inom områden såsom rekrytering och företagsvärdering. Verksamhet som sträcker sig utöver det vanliga revisionsarbetet ger anledning till att ifrågasätta revisorns oberoende ställning gentemot klienten. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur revisorer fördelar sin tid mellan revision och konsultverksamhet samt att utreda inom vilka områden som revisorn kan utföra konsultverksamhet utan att den oberoende ställningen påverkas. Vi skall dessutom beskriva hur revisorn hanterar situationer som påverkar den oberoende ställningen. </p><p>Avgränsningar: Endast auktoriserade revisorer från Stockholm och Östergötland. </p><p>Genomförandet: En enkätundersökning av 150 auktoriserade revisorer. </p><p>Slutsats: Revisorn tillbringar 40% av sin tid åt konsultverksamhet och denna tidsfördelning mellan revision och konsultverksamhet skiljer sig inte åt med avseende på byråns storlek eller läge. De konsultverksamheter som revisorn kan utföra enligt kravet på god revisorssed överensstämmer enligt undersökningen med de verksamheter som vi anser ligga inom det naturliga kompetensområdet. Revisorer som accepterar ett konsultuppdrag hos en revisionsklient avstår oftast från att delta i beslutsfattandet.</p>

<p><strong>Syfte:</strong><strong> </strong>Syftet med denna uppsats är att belysa förtroendet för revisorer och vad som skapar förtroende för dem. Vi vill dessutom belysa vad revisorer gör för att skapa förtroende hos sina klienter.</p><p><strong>Metod: </strong>Uppsatsen baseras på en kvalitativ metod. I vår teoretiska referensram använder vi oss av litteratur inom området, artiklar, propositioner och material från föreläsning inom revision. Vårt empiriska material har vi fått genom att vi har intervjuat fyra revisorer, en revisorsassistent, två företagare, en skatterevisor på Skatteverket samt en kontorschef på en bank för att få ett svar på våra frågeställningar. I vår analys jämför vi teorin med empirin och gör därefter våra slutsatser.</p><p> <strong>Resultat & slutsats: </strong>Det som skapar förtroende hos företagarna är revisorernas kompetens och noggrannhet. Balansen mellan oberoende och förtroende måste hanteras på ett sätt som leder till att jobbet kan utföras korrekt och att båda parter är tillfredställda. Kontorschefen anser att är det är viktigt att revisorerna är oberoende. Vidare tycker hon att de flesta revisorer har gott förtroende. Hon tycker att revideringen i stort fungerar bra och kunden får bra tips och råd för att få fram ett bra underlag, vilket innebär att även hon anser att det är revisorernas kompetens som skapar förtroende. Skatterevisorn talar om förtroendet för bankens del. Han menar att ett reviderat företag är en garant för banken. Han får medhåll från kontorschefen på banken som menar att de kan känna sig tryggare med en fackmässig överblick i deras ekonomi. Tystnadsplikten skapar också förtroende hos skatterevisorn. Revisorer använder sin kompetens och oberoende för att skapa förtroende hos sina klienter. De måste även vara uppdaterade vad gäller förändringar och nyheter och hantera tystnadsplikten på ett korrekt sätt. För att sedan behålla det redan skapade förtroendet handlar det om affärsmässig professionalism. Vi konstaterar att analysmodellen är ett bra och användbart hjälpmedel för att skapa förtroende hos klienterna, därför att den håller oberoendet i schack. Det är viktigt att det råder en balans av oberoende och förtroende, eftersom ett för starkt förtroende kan innebära ett hot mot oberoendet.</p><p><strong> </strong><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Om revisionsplikten avskaffas och de småföretagen har möjlighet att <em>välja</em> om de vill ha revision eller inte vore det intressant att undersöka hur revisionsbyråerna kommer att arbeta för att skapa och behålla förtroende för att få småföretagen att fortsätta <em>välja</em> revision.</p><p><strong> </strong><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Läsaren får olika definitioner på begreppet förtroende och olika sätt att både skapa och behålla förtroendet i relationer.<strong> </strong></p><p><strong></strong></p><p><strong></strong></p><p><strong></strong></p><p><strong></strong></p>

<p>Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka om det kommer att ske en förskjutning mellan redovisningskonsulternas och revisorernas arbetsuppgifter i och med avskaffandet av revisionsplikten.</p><p>Vi har valt en kvalitativ ansats till vår studie, där utgångspunkten främst har varit djupgående intervjuer med revisorer och redovisningskonsulter på Grant Thornton, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, mindre revisionsbyrå, mindre redovisningsbyrå samt branschorganisation Svenska redovisningskonsulternas förbund (SRF). </p><p>Det kommer att ske en förskjutning av båda yrkesrollerna men det är ännu ovisst i vilken grad det kommer att ske.</p><p>Det är i dagsläget oklart vilka alternativ till revision som kommer att komma och en intressant studie skulle vara att göra en liknande undersökning när man vet alternativen till revisionen.</p><p>Denna uppsats bidrar till en ökad förståelse för yrkeskategorierna revisor/redovisningskonsult och deras nuvarande och framtida yrkesroller. Uppsatsen bidrar även till att ge en bild av den framtida konkurrensen och hur byråerna och SRF förbereder sig inför avskaffandet av revisionsplikten.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att studera de skillnader som finns mellan nuvarande regelverk och K2 och utforska vilka konsekvenser det kan få till vad gäller rättvisande bild av ett företags ställning och resultat.</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong> Det metodiska angreppssättet som jag valt att använda mig av i denna studie är kvalitativ metod. Detta genom att jag utfört intervjuer med ett antal kvalificerade revisorer på Öhrlings Pricewaterhouse Coopers kontor i Bollnäs. Då mitt syfte med studien inte är att mäta eller generalisera resultatet utan snarare att få en djupare förståelse kring revisorernas åsikter kring K2-regelverket är min bedömning att den kvalitativa metoden är den mest ändamålsenliga. Den information som jag tagit del av har jag därefter jämfört med andra regelverk som finns avseende redovisning för mindre företag i Sverige. Med detta som bakgrund har jag sedan analyserat resultaten och dragit egna slutsatser.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Studien visar att samtliga respondenter är tveksamma till flera delar av regelverket och ställer sig frågande till huruvida regelverket egentligen leder till några förenklingar i praktiken. De höjer även ett varningens finger för att företag som väljer att tillämpa detta regelverk lättare och tidigare riskerar att hamna i en kontrollbalansräkningssituation. Vidare ställer sig en del av respondenterna frågande till vart en läsare av en årsredovisning kan ta del av företagets framtida avkastningsförmåga som en konsekvens av förbudet mot att aktivera egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar. Sammanfattningsvis kan konstateras att K2-regelverket riskerar att föra med sig fler obesvarade frågor kring ett företags finansiella rapporter istället för att som dess syfte är att leda till förenklingar för de mindre företagen.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsattforskning:</strong> Då flertalet revisorer ställer sig frågande till flera delar av K2-regelverket anser jag det som intressant att utreda vad företagen anser om detta regelverk. En annan intressant frågeställning är hur många av företagen på den lokala marknaden i Bollnäs är det som känner till detta regelverk och dess innebör. Vidare kan det utredas hur många företag det är som tillämpar regelverket i dag och vidare undersöka varför de valt att tillämpa det. Det vore även intressant att studera huruvida de som gått över till att följa K2-regelverket upplever sitt arbete som förenklat. På liknande sätt är det av intresse att få svar på varför företagen som väljer att fortsätta att följa nuvarande regelverk inte valt att gå över till K2-regelverket.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Denna uppsats har bidragit till att lyfta fram vad de kvalificerade revisorerna på Öhrlings Pricewaterhouse Coopers kontor i Bollnäs har för åsikter kring vissa delar av K2-regelverket.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>Kvalificerad revisor, K2-regelverket, förenklingar, redovisning, årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd. </p>

<p>Syfte:</p><p>Vårt samhälle går igenom en stor förändring genom att industrisamhället alltmer ersätts med dagens informationssamhälle. Denna förändring lämnar ingen människa oberörd utan alla berörs på något sätt, endera privat eller i arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att jag vill skapa en uppfattning hur IT utvecklingen har förändrat företagens sätt att bedriva handel och hur det i sin tur har påverkat revisionen och revisorernas metoder och arbetssätt.</p><p>Metod:</p><p>Då arbetet var tänkt att undersöka om denna IT utveckling har förändrat revisionen eller revisorns arbetssätt, har jag valt att undersöka detta utifrån en kvalitativ metod i den empiriska undersökningen för att på detta sätt få så uttömmande svar som möjligt. Mitt syfte med de respondenter som jag valde, var att se om de skiljde något i deras uppfattning beträffande metoder och arbetssätt i och med IT utvecklingen. Jag valde därför respondenter med snarlika förutsättningar. De arbetade alla inom stora revisionsbyråer med liknande arbetsuppgifter och med kunder inom både små och stora företag. Eftersom målsättningen inte varit att göra en kvantitativ undersökning gjordes valet av respondenter inte slumpmässigt.</p><p>Resultat & slutsats:</p><p>I min undersökning har jag kommit fram till att företagens förändrade handelssätt och IT utvecklingen varit en stor bidragande orsak till revisionens och revisorns förändring av arbetssätt. Men det är inte bara IT utvecklingen som har skapat dessa förändringar. Revision och revisorer påverkas mycket av lagar och regler, så dessa förändringar har även skapats på grund av att dessa har förändrats. Den största förändringen som framkom med revisionen var att pappersdokumenten harförsvunnit alltmer och ersatts med elektroniska dokument som idag inte skrivs ut som det gjordes tidigare, utan idag sparas dokumenten på olika optiska medium. En IT revision är ingen fristående revision utan den ingår i den traditionella revisionen. Det som granskas vid en IT revision är, att företagens operativsystem, nätverk och databaserfungerar på ett tillfredsställande sätt och det som är viktigt att granska är intern kontroll och IT säkerhet. För att granska detta så använder sig revisorn allt mer av olika datoriserade revisionsverktyg och standarder. Dagens affärssystem integreras med ehandel produktionsstyrning och resultatet är att systemen blir alltmer sammansatta. Så för att granska de komplexa systemen så har efterfrågan på särskilt utbildade IT revisorer ökat i branschen. I både teori och praktik så framkom det under arbetets gång,att om IT revision utförs av revisorer med en gedigen kunskap av IT system så ansågs det att det kommer att skapa en mer trovärdig revision och att revisionen kommer att genomföras på ett säkrare och mer effektivt sätt, vilket i sin tur gynnar hela samhället.</p><p>Förslag till fortsatt forskning:</p><p>Ett skäl som framkom under arbetets gång till att marknaden efterfrågar en mer gedigen IT kompetens förutom IT systemens komplexitet var den lag som infördes i USA 2002 (Sarbanes Oxley Act). Denna lag infördes efter de uppmärksammade redovisningsskandalerna i USA och innebär hårdare redovisningskrav framförallt på revisorers oberoende och högre krav på den interna kontrollen. Lagen påverkar även Svenska företag som är registrerade på den amerikanska börsen fr.o.m. den 15 Juli 2005. I både teori och praktik så framkom det att troligtvis kan denna lag innebära att de Svenska företagen som är noterade på den amerikanska börsen kan komma att lyda under två regelverk. Det skulle vara intressant att undersöka hur denna lag kommer att påverka revisorernas arbetssätt.</p><p>Uppsatsens bidrag:</p><p>Internet uppfanns redan på 1960-talet och mycket har hänt sedan dess. Från början så fanns det inget vinstintresse med Internet, utan det var framförallt studenter från USA och runt om i världen som använde Internet eller ARPAnet som det kallades för att maximera den lilla dataprestanda som fanns på den tiden. Men i slutet av 1990-talet så hade sättet utvecklats hur man på nätet både kunde distribuera information och betjäna människor genom att utföra beställningar, läsa eller sända information dygnet runt. Detta har gjort att Internet har utvecklats till en stor och vinstdrivande marknadsplats. Som en följd av denna samhällsutveckling och den snabba IT utveckling som har skett, blir IT teknologin en allt viktigare framgångsfaktor i dagens affärsprocesser. För att företag ska kunna vara framgångsrika och överleva på dagens globala och konkurrensutsatta marknad bör de hänga med i denna utveckling. För att klara Internet och e-handel så måste företagen investera i olika former av affärssystem.Ett affärssystem är en programvara som används för att styra olika processer t.ex. inom försäljning, e-handel eller ekonomi. Dessa system utvecklas till att blir alltmer komplexa, detta leder i sin tur till att det ställs allt högre krav på kompetensen både inom företaget samt på revisorerna som ska granska dessa IT system.</p> / <p>Aim:</p><p>Our community is going through a huge change because nowadays information community is replacing the industrial community. This change leaves no human untouched, every one is affected somehow either private or in operational life.The aim with this study has been to create an understanding for my self and the reader how IT development has change the audit and auditors methods and their way of work.</p><p>Method:</p><p>Since the aim with this study was to investigate and to get such a full picture of the subject as possible if the IT development has change the audit and the auditors methods and way of work have I chosen to investigate this subject based on quality method in the practical search. My arrangement with the respondents that I choused was to see if there opinion differs from each other if IT development has change there methods and way of work. I choose auditor in similar situations. They all worked in big accounting firms with similar tasks and their customers were both from small and big firms. The plan with this study wasn’t to make a quantity investigation, therefore the respondents wasn’t chosen by random.</p><p>Result & Conclusions:</p><p>In this study I have skilled that the IT development has strongly contributed to change the working situation for the audits and the way they work. But it’s not only the IT development that has contributed to these changes. Laws and rules have also have a large affect on the audit and Auditors. The biggest change I discovered in the auditors way of work was that documentation on paper is less common nowadays. Today documentation is done on optical media and it’s not printed out like it used to do. An IT audit is not an isolated audit; it is a part of the traditional audit. The things that are highlighted in an IT audit are that the operating systems, networks and databases all work in a god manner. Another things that are important to look into will be matter such as internal control and security regarding IT. To review these areas use the auditors more often nowadays-special data auditor tools. In today’s business systems ecommerce is integrated with processing controls, which results in more complex systems. To audit this complex systems the market demands for specially educated IT auditors have increased. In both theory and practice it came to light during the work process, that if the IT audit is preformed by auditors with a genuine knowledge of the systems that they are auditing it will accomplish an audit with high credibility. And the audit will be preformed safer and more efficient, which is a benefit for all of society.</p><p>Suggestions for future research:</p><p>One of the reasons that emerge during the research to why the market demands a genuine IT knowledge, other than the complexity of the systems, is the law how become active in USA 2002, the Sarbanes Oxley Act. This law was activated after the audit scandals in USA and involve higher demands when it comes to the auditor’s independence and internal control. This law also affects Swedish company’s who is registered on the US stock exchange from 15 July 2005, witch means that they have to take consideration to two different laws. It would be interesting to study how this law will affect the auditors work procedures.</p><p>Contributions of the thesis:</p><p>Internet was invented in the sixties and much has happened since then. In the beginning profit was not the motivation with Internet, the users was students in the U.S. and around the world, and their target was to maximize the little computer recourses that was available in those days. At the end of the ninetieth methods has been developed how to use the Internet for distributing information and offer customer services such as ordering, reading and send information around the clock. This has created Internet to expand into a big and profitable marketplace. As a direct consequence of the fast IT growth and the development in the society, the IT technologies are playing a bigger part as a way to success in today’s business processes. If a company wants to survive and make progress in today’s global and highly competitive state of affairs they must keep up with this development. To be able to work with Internet and e-business, must the companies invest in different kinds of information-systems. An information-system is software that is used to control different types of processes for example selling, e-business or finance. These systems are constantly under development and getting more and more complex, for this reason demands on competence of the people who handle these systems are constantly getting higher, both inside the company and on the auditor who will verify these IT systems.</p>

<p>Audit is a service of society that takes place in the public interest. To guarantee the quality of auditing a quality control is done with predetermined time intervals. The purpose of this paper is to investigate and analyze the concept quality and the procedure of the quality control and further to tie concepts like trust and ethics to the audit profession. To make the picture complete the paper also provides an insight regarding what deficiencies in quality, in other words failures, means to the audit profession. By performing semi-structured interviews with seven qualified auditors, active on different auditing firms in Skåne, substantial information was collected. The main purpose of the interviews was to find out what auditors perceive as good quality in the auditing profession and to clarify the performed procedure concerning internal quality control. The respondents’ experiences and reflections are compiled in an empirical analysis where similarities and differences are described. To simplify the picture the auditing profession is put in relation to everyday situations where Lisa makes everyday purchases where quality, trust and control have a great significance for the choice she is about to make. The result is based on the respondents’ perceptions and the theory we used. The paper result in a position that quality is hard to define and that the easiest way to define it is to conform to current regulations. Another result is that the quality control is necessary to demonstrate confidence to stakeholders and that an audit failure is when the auditor fails to comply with his/her planning.</p> / <p>Revision är en samhällsnyttig funktion som sker i allmänhetens intresse. För att säkerställa kvalitén på revideringen utförs kvalitetskontroller med bestämda tidsintervall. Syftet med denna uppsats är att undersöka samt analysera kvalité och förfarandet vid kvalitetskontrollen samt att knyta an större begrepp som förtroende och etik till revisionsbranschen. För att ge en komplett bild ger uppsatsen även en inblick över vad brister i kvalitén, genom misslyckanden, innebär för revisionsbranschen.</p><p>Genom att utföra semistrukturerade intervjuer med sju kvalificerade revisorer, verksamma på olika revisionsbyråer i Skåneregionen, samlades väsentlig information in. Intervjuerna syftade till att få en uppfattning om vad revisorn anser vara god kvalité inom revisionsbranschen samt klargöra hur en intern kvalitetskontroll går till. Respondenternas erfarenheter och reflektioner sammanställs i en empirisk analys där likheter och skillnader utgör analysen.</p><p>För att ge en förenklad bild av revisionsbranschen ställs den i relation till vardagliga situationer i en slutanalys där Lisa har huvudrollen. Lisa gör vardagliga inköp där kvalité, förtroende och kontroll har stor betydelse för vilket val hon kan tänkas göra. Resultatet utgör respondenternas uppfattningar i relation till den teori vi har använt. Uppsatsen resulterar i ett ställningstagande om att kvalité är svårdefinierat och att det lättaste är att definiera kvalité genom att följa gällande regelverk, att kvalitetskontrollen behövs för att visa tillit till intressenterna samt att ett misslyckande är när revisorn misslyckas med att följa sin planering. </p>

<p>Revision är en viktig del för att samhället och näringslivet ska fungera på ett tillfredställande sätt. Under flera år har avskaffandet av revisionsplikten varit ett omtalat och diskuterat ämne.</p><p>Förväntningsgapet är ett annat ämne som diskuterats och engagerat människor inom revisionen. Förväntningsgapet uppstår när företagens och dess intressenters förväntningar på revisorerna inte överensstämmer med revisorernas arbete. Detta är ett problem som uppmärksammats under de senaste åren då det uppdagats flera olika företagsskandaler. Syftet med uppsatsen är att skapa en större förståelse för revisorernas arbete och vad som menas med begreppet förväntningsgap. Författarna har för avsikt att undersöka om det existerar ett förväntningsgap, hur detta i det aktuella fallet yttrar sig och vad som då skulle kunna minska gapet. För att kunna göra detta har författarna använt sig av en kvalitativ ansats och genomfört fyra intervjuer med olika företag samt tre intervjuer med revisionsbyråer.</p><p>Förväntningsgapet framställs ofta i teorin som något problematiskt, men efter genomförd materialinsamling och analys har uppsatsens författare kommit till den slutsatsen att det gapet inte är så problematiskt, förrän det händer något kritiskt. Inte någon av de intervjuade företagsrespondenterna upplever att det finns något förväntningsgap mellan dem och dess revisorer. Revisionsbyråernas respondenter anser dock att det finns ett förväntningsgap, men att det inte är något besvärande problem.</p> / <p>Auditing is an important part of the functioning of the society and the business community. For several years the abolished statutory auditing has been a discussed topic. Expectation gap is another topic that has been discussed. The expectations gap arises when the business and its stakeholders' expectations of the auditor’s performance don't comply with the auditor's actual implementation of the audit. This is a problem that attracted attention in recent years when several corporate scandals occurred.</p><p>The purpose of this paper is to create a greater understanding of the work and what is meant by the term expectation gap. The authors intend to examine if there exists an expectation gap, how that in that case manifests itself and what circumstances could reduce the gap. To do this, the authors used a quantitative approach and conducted four interviews with different companies and three interviews with accounting firms.</p><p>Expectation gap is often defined in the theory as something problematic, but after the collection of empirical material and the analysis the authors come to the conclusion that the gap is not that problematic, until something critically happens. None of the interviewed companies’ respondents feel that there is an expectation gap between them and their auditors. Accounting firms’ respondents, however, believe that there is an expectation gap, but that it´s not a troublesome problem.</p>