Sarbanes-Oxley Act, SOX, har inneburit stora förändringar för de företag som är noterade på en amerikansk börs. Med höga krav på en struktur för interna kontroller av processer inom företaget har detta inneburit mycket arbete för företagen och revisorer. Framförallt under införandet men även efteråt i det dagliga arbetet. I denna uppsats redogör vi för hur svenska företag ser på Sarbanes-Oxley Act och vad de anser om hur väl regelverket uppfyller sina mål att förhindra fel och fusk i redovisningen samt den finansiella rapporteringen. För att komma fram till våra slutsatser har vi intervjuat sex olika personer som på något sätt kommer eller har kommit i kontakt med SOX. Det är svar från personer på ABB, AstraZeneca, Autoliv, Ericsson samt Ernst & Young som varit grunden i vårt arbete. Det visade sig att de alla ansåg att SOX höjt kvaliteten i deras redovisning och hjälpt dem att hitta felaktigheter i ett tidigare skede. Dock är det tveksamt om regelverket motverkar de riktigt omfattande bedrägerier vi sett och kanske även i fortsättningen kommer se.

Bakgrund: En revisors oberoende är ett viktigt och debatterat ämne, speciellt i skuggan av de skandaler som kantat 90- och 2000-talet. Revisorns uppgift är att granska ett företags finansiella information och ge ett utlåtande om upprättandet av dessa är i rang med lagar och standarder. En av de fyra grundpelarna för upprättandet av redovisning är going concern postulatet. Detta postulat innebär att ett företags redovisning upprättas på en going concern basis, det vill säga att det förutsätts fortleva en överskådlig tid. En av revisorns uppgift är att granska hur företaget tillämpat denna princip och se om det är ett rimligt antagande att företaget kan överleva 12 månader framåt. I denna utvärderingsprocess kan det uppkomma två sorters fel, typ I och typ II. Den första innebär att ett företag får en going concern och inte går i konkurs de efterföljande 12 månaderna, den andra innebär att företag går i konkurs utan att ha fått en going concern i sin senaste årsredovisning. Tidigare forskning har visat att en revisors benägenhet att utfärda eller inte utfärda en going concern är beroende av bland annat revisorns oberoende. Problem: Vilka variabler påverkar om ett typ I eller ett typ II fel görs? Syfte: Vi vill koppla resultatet från vår undersökning av typ-fel till variabler från vilka dessa fel kan ha uppkommit. Dessa variabler, vilka vi kallar för förklaringsvariabler, kan tydliggöra problematiken bakom revisorns krav att använda going concern-principen praktiskt. Vi jämför felen mot varandra för att undersöka om sannolikheten för något fel är större eller mindre beroende på variablerna. För att uppfylla detta syfte kommer vi att: Ø Söka efter företag med typ I respektive typ II fel Ø Undersöka vilka variabler som påverkar om en anmärkning ges genom att studera tidigare forskning Ø Se om det finns någon skillnad i resultaten felen emellan Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod baserad på insamling av data från 14 586 årsredovisningar med årsbokslut under 2008. Vi har gjort ett kvoturval av företag bestående av sex städer från tre olika delar av Sverige; Norrland, Svealand och Götaland. Vi fick fram 139 företag som fått ett typ I fel och 79 företag med typ II fel. De variabler vi undersökt är; storlek på revisionsbyrå, ersättningsnivå, storlek på klient, rådgivningstjänster och auktoriserade och godkända revisorer. Resultat: Vi har kunnat visa att Big 4 byråerna står för en mindre andel av de fel som görs, vi har även visat att de auktoriserade revisorerna står för ett större antal av felen som görs.

Sammanfattning Alla aktiebolag i Sverige är enligt lag tvungna att upprätta en årsredovisning, som visar hur det har gått för företaget det senaste året. Här återfinns bland annat företagets finansiella ställning, en kort beskrivning av verksamheten samt en revisionsberättelse där en revisor har granskat företaget och dess räkenskaper för att sedan bedöma huruvida företaget uppnår det som benämns rättvisande bild. Revisionsberättelsen kan antingen vara ren eller oren. En oren revisionsberättelse innebär att revisorn har anmärkning av något slag och det torde ge en indikation till intressenterna om hur pass pålitligt företaget är. En oren revisionsberättelse kan tänkas bidra med svårigheter för företaget därför formulerades problemet som följer: Hur påverkar en oren revisionsberättelse ett företags nyckeltal? Utifrån vetenskapliga artiklar och tidigare studier samt FARs (Föreningen Auktoriserade Revisorer) samlingar har vi försökt bilda oss en uppfattning dels om det finns några nyckeltal som kan kopplas till den orena revisionsberättelsen och även vilka anmärkningar som gör revisionsberättelsen oren samt hur vanligt det är med orena revisionsberättelser. Då de finns få tidigare studier om problemet anser vi att vår uppsats är av nytta. Vi har genomfört en kvantitativ studie med information från årsredovisningar med tillhörande revisionsberättelse som källa. Angreppssättet har varit deduktivt, det vill säga vi har nyttjat befintlig teori och forskning för att formulera frågeställningen och därefter utföra vår empiriska studie. Vår kunskapssyn är positivistisk, vi avser att beskriva och förklara generella samband. Vi har nyttjat Umeå universitetsbiblioteks företagsekonomiska databas AffärsData Företagsfakta för att inhämta vårt empiriska material. Vi har utgått ifrån 3 076 aktiebolag registrerade i Umeå med bokslutsåret 2001. 30 av företagen med oren revisionsberättelse har följts upp under perioden 2001-2004 för att kartlägga samband mellan nyckeltal och den orena revisionsberättelsen. Nyckeltalen som vi baserat vår studie på är följande: antal anställda, omsättning, avkastning på eget kapital, årets resultat, soliditet och kassaflöde. Vi har även undersökt de anmärkningar som gjort revisionsberättelsen oren samt klassificerat dessa efter allvarlighetsgrad. Ett starkt samband kunde vi urskilja mellan nyckeltalen och orena revisionsberättelser i de företag som hade en eller två orena revisionsberättelser under perioden 2001-2004. Nyckeltalen hos dessa företag försämrades avsevärt. För de företag som hade tre eller fyra orena revisionsberättelser under tidsperioden var det dock svårt att se något generellt samband mellan. Trots att anmärkningen var av allvarlig grad ett orent år kunde nyckeltalen uppvisa tillfredsställande värden, detta var dock ej speciellt vanligt förekommande. En möjlig orsak till att företagen med oren revisionsberättelse ett eller två år återhämtat sig bättre skulle kunna vara att de har tagit orenheten på allvar och åtgärdat problemet. Medan de företag som haft oren revisionsberättelse tre eller fyra gånger av de fyra åren inte verkar se den som något hinder för framtida fortlevnad.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka om det kommer att ske en förskjutning mellan redovisningskonsulternas och revisorernas arbetsuppgifter i och med avskaffandet av revisionsplikten. Vi har valt en kvalitativ ansats till vår studie, där utgångspunkten främst har varit djupgående intervjuer med revisorer och redovisningskonsulter på Grant Thornton, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, mindre revisionsbyrå, mindre redovisningsbyrå samt branschorganisation Svenska redovisningskonsulternas förbund (SRF).  Det kommer att ske en förskjutning av båda yrkesrollerna men det är ännu ovisst i vilken grad det kommer att ske. Det är i dagsläget oklart vilka alternativ till revision som kommer att komma och en intressant studie skulle vara att göra en liknande undersökning när man vet alternativen till revisionen. Denna uppsats bidrar till en ökad förståelse för yrkeskategorierna revisor/redovisningskonsult och deras nuvarande och framtida yrkesroller. Uppsatsen bidrar även till att ge en bild av den framtida konkurrensen och hur byråerna och SRF förbereder sig inför avskaffandet av revisionsplikten.

Revision är en viktig del för att samhället och näringslivet ska fungera på ett tillfredställande sätt. Under flera år har avskaffandet av revisionsplikten varit ett omtalat och diskuterat ämne. Förväntningsgapet är ett annat ämne som diskuterats och engagerat människor inom revisionen. Förväntningsgapet uppstår när företagens och dess intressenters förväntningar på revisorerna inte överensstämmer med revisorernas arbete. Detta är ett problem som uppmärksammats under de senaste åren då det uppdagats flera olika företagsskandaler. Syftet med uppsatsen är att skapa en större förståelse för revisorernas arbete och vad som menas med begreppet förväntningsgap. Författarna har för avsikt att undersöka om det existerar ett förväntningsgap, hur detta i det aktuella fallet yttrar sig och vad som då skulle kunna minska gapet. För att kunna göra detta har författarna använt sig av en kvalitativ ansats och genomfört fyra intervjuer med olika företag samt tre intervjuer med revisionsbyråer. Förväntningsgapet framställs ofta i teorin som något problematiskt, men efter genomförd materialinsamling och analys har uppsatsens författare kommit till den slutsatsen att det gapet inte är så problematiskt, förrän det händer något kritiskt. Inte någon av de intervjuade företagsrespondenterna upplever att det finns något förväntningsgap mellan dem och dess revisorer. Revisionsbyråernas respondenter anser dock att det finns ett förväntningsgap, men att det inte är något besvärande problem. / Auditing is an important part of the functioning of the society and the business community. For several years the abolished statutory auditing has been a discussed topic. Expectation gap is another topic that has been discussed. The expectations gap arises when the business and its stakeholders' expectations of the auditor’s performance don't comply with the auditor's actual implementation of the audit. This is a problem that attracted attention in recent years when several corporate scandals occurred. The purpose of this paper is to create a greater understanding of the work and what is meant by the term expectation gap. The authors intend to examine if there exists an expectation gap, how that in that case manifests itself and what circumstances could reduce the gap. To do this, the authors used a quantitative approach and conducted four interviews with different companies and three interviews with accounting firms. Expectation gap is often defined in the theory as something problematic, but after the collection of empirical material and the analysis the authors come to the conclusion that the gap is not that problematic, until something critically happens. None of the interviewed companies’ respondents feel that there is an expectation gap between them and their auditors. Accounting firms’ respondents, however, believe that there is an expectation gap, but that it´s not a troublesome problem.

För att erhålla en rättvisande redovisning måste utgångspunkten vara att ett företag skall fortleva. I en revisors uppgifter ingår att granska huruvida ett företag kan tillämpa principen om fortsatt drift enligt RS 570. Eftersom denna princip är väsentlig för redovisningens struktur medför detta vissa krav på att revisorn gör en korrekt bedömning av företagets fortlevnad. Att yttra sig om den fortsatta driften kan emellertid få svåra konsekvenser för företaget eftersom intressenterna baserar sina beslut på det som står i årsredovisningen och revisionsberättelsen. Vissa författare menar till och med att ett negativt yttrande om den fortsatta driften kan leda till en självuppfyllande profetia. Vi har således funnit det intressant att utreda huruvida revisorerna upplever några svårigheter i samband med bedömningen av ett företags fortsatta drift. Vidare ämnar vi ta reda på hur vanligt det är att revisorer anmärker på den fortsatta driften samt huruvida mer praxis och vägledning behövs i RS 570. Syftet med uppsatsen är att skapa en diskussion och en förståelse för de problem som kan omgärda bedömningen av fortsatt drift. Vår studie har föregåtts av både ett kvantitativt och ett kvalitativt angreppssätt, då vi utförde dels en webbenkät och dels personliga semi-strukturerade intervjuer. Efter genomförd empiri visar studien att de flesta revisorer som ingått i våra undersökningar upplever svårigheter vid bedömningen av fortsatt drift. Anledning till detta är att bedömningen involverar förutsägelser om framtiden samt att risken finns för att bedömningen i sig blir självuppfyllande. Vidare har vi konstaterat att åsikterna går isär huruvida mer praxis kring RS 570 är nödvändigt. De flesta anser emellertid att RS 570 innehåller tillräcklig vägledning vid bedömningen av fortsatt drift. Slutligen har vi kommit fram till att det är relativt ovanligt att revisorerna i vår undersökning anmärker på den fortsatta driften i revisionsberättelsen, troligen på grund av de svårigheter som omgärdar bedömningen.

Idag måste alla aktiebolag i Sverige ha en revisor som granskar årsredovisningen. De senaste åren har det debatterats huruvida små aktiebolag gynnas av revisionsplikten. De senaste åren har revisorns granskning blivit mer omfattande och en bidragande orsak är redovisningsskandaler som exempelvis Enron. Detta har resulterat till att revisionskostnaden har blivit högre och de som har drabbats hårdast av nya revisionsregler är små aktiebolag. Vår studie avser att belysa vilken syn företagen har på revisionsplikten samt hur företagen vill att det framtida samarbetet med revisorn ska utformas. Studien har föregåtts av en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat sex företag. Utifrån empirin kan vi konstatera att företagen var positiva till ett avskaffande av revisionsplikten eftersom det kan ge en större frihet att välja de tjänster som företagen behöver. Dessutom kunde vi konstatera att revisorns engagemang och kunskap var två huvudfaktorer till ett fortsatt samarbete om det blir frivilligt att revidera årsredovisningen.

Syftet med kandidatuppsatsen är undersöka om kommunens förtroendevalda kommunrevisorer behövs, eller om det skulle vara möjligt att de sakkunniga biträdena tar sig an all kommunal revision. För en fungerande kommunal revision behövs både de förtroendevalda kommunrevisorerna och de sakkunniga biträdena.Dock behöver det struktureras upp vem det är som skall göra vad.

Syfte: Vårt samhälle går igenom en stor förändring genom att industrisamhället alltmer ersätts med dagens informationssamhälle. Denna förändring lämnar ingen människa oberörd utan alla berörs på något sätt, endera privat eller i arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att jag vill skapa en uppfattning hur IT utvecklingen har förändrat företagens sätt att bedriva handel och hur det i sin tur har påverkat revisionen och revisorernas metoder och arbetssätt. Metod: Då arbetet var tänkt att undersöka om denna IT utveckling har förändrat revisionen eller revisorns arbetssätt, har jag valt att undersöka detta utifrån en kvalitativ metod i den empiriska undersökningen för att på detta sätt få så uttömmande svar som möjligt. Mitt syfte med de respondenter som jag valde, var att se om de skiljde något i deras uppfattning beträffande metoder och arbetssätt i och med IT utvecklingen. Jag valde därför respondenter med snarlika förutsättningar. De arbetade alla inom stora revisionsbyråer med liknande arbetsuppgifter och med kunder inom både små och stora företag. Eftersom målsättningen inte varit att göra en kvantitativ undersökning gjordes valet av respondenter inte slumpmässigt. Resultat & slutsats: I min undersökning har jag kommit fram till att företagens förändrade handelssätt och IT utvecklingen varit en stor bidragande orsak till revisionens och revisorns förändring av arbetssätt. Men det är inte bara IT utvecklingen som har skapat dessa förändringar. Revision och revisorer påverkas mycket av lagar och regler, så dessa förändringar har även skapats på grund av att dessa har förändrats. Den största förändringen som framkom med revisionen var att pappersdokumenten harförsvunnit alltmer och ersatts med elektroniska dokument som idag inte skrivs ut som det gjordes tidigare, utan idag sparas dokumenten på olika optiska medium. En IT revision är ingen fristående revision utan den ingår i den traditionella revisionen. Det som granskas vid en IT revision är, att företagens operativsystem, nätverk och databaserfungerar på ett tillfredsställande sätt och det som är viktigt att granska är intern kontroll och IT säkerhet. För att granska detta så använder sig revisorn allt mer av olika datoriserade revisionsverktyg och standarder. Dagens affärssystem integreras med ehandel produktionsstyrning och resultatet är att systemen blir alltmer sammansatta. Så för att granska de komplexa systemen så har efterfrågan på särskilt utbildade IT revisorer ökat i branschen. I både teori och praktik så framkom det under arbetets gång,att om IT revision utförs av revisorer med en gedigen kunskap av IT system så ansågs det att det kommer att skapa en mer trovärdig revision och att revisionen kommer att genomföras på ett säkrare och mer effektivt sätt, vilket i sin tur gynnar hela samhället. Förslag till fortsatt forskning: Ett skäl som framkom under arbetets gång till att marknaden efterfrågar en mer gedigen IT kompetens förutom IT systemens komplexitet var den lag som infördes i USA 2002 (Sarbanes Oxley Act). Denna lag infördes efter de uppmärksammade redovisningsskandalerna i USA och innebär hårdare redovisningskrav framförallt på revisorers oberoende och högre krav på den interna kontrollen. Lagen påverkar även Svenska företag som är registrerade på den amerikanska börsen fr.o.m. den 15 Juli 2005. I både teori och praktik så framkom det att troligtvis kan denna lag innebära att de Svenska företagen som är noterade på den amerikanska börsen kan komma att lyda under två regelverk. Det skulle vara intressant att undersöka hur denna lag kommer att påverka revisorernas arbetssätt. Uppsatsens bidrag: Internet uppfanns redan på 1960-talet och mycket har hänt sedan dess. Från början så fanns det inget vinstintresse med Internet, utan det var framförallt studenter från USA och runt om i världen som använde Internet eller ARPAnet som det kallades för att maximera den lilla dataprestanda som fanns på den tiden. Men i slutet av 1990-talet så hade sättet utvecklats hur man på nätet både kunde distribuera information och betjäna människor genom att utföra beställningar, läsa eller sända information dygnet runt. Detta har gjort att Internet har utvecklats till en stor och vinstdrivande marknadsplats. Som en följd av denna samhällsutveckling och den snabba IT utveckling som har skett, blir IT teknologin en allt viktigare framgångsfaktor i dagens affärsprocesser. För att företag ska kunna vara framgångsrika och överleva på dagens globala och konkurrensutsatta marknad bör de hänga med i denna utveckling. För att klara Internet och e-handel så måste företagen investera i olika former av affärssystem.Ett affärssystem är en programvara som används för att styra olika processer t.ex. inom försäljning, e-handel eller ekonomi. Dessa system utvecklas till att blir alltmer komplexa, detta leder i sin tur till att det ställs allt högre krav på kompetensen både inom företaget samt på revisorerna som ska granska dessa IT system. / Aim: Our community is going through a huge change because nowadays information community is replacing the industrial community. This change leaves no human untouched, every one is affected somehow either private or in operational life.The aim with this study has been to create an understanding for my self and the reader how IT development has change the audit and auditors methods and their way of work. Method: Since the aim with this study was to investigate and to get such a full picture of the subject as possible if the IT development has change the audit and the auditors methods and way of work have I chosen to investigate this subject based on quality method in the practical search. My arrangement with the respondents that I choused was to see if there opinion differs from each other if IT development has change there methods and way of work. I choose auditor in similar situations. They all worked in big accounting firms with similar tasks and their customers were both from small and big firms. The plan with this study wasn’t to make a quantity investigation, therefore the respondents wasn’t chosen by random. Result & Conclusions: In this study I have skilled that the IT development has strongly contributed to change the working situation for the audits and the way they work. But it’s not only the IT development that has contributed to these changes. Laws and rules have also have a large affect on the audit and Auditors. The biggest change I discovered in the auditors way of work was that documentation on paper is less common nowadays. Today documentation is done on optical media and it’s not printed out like it used to do. An IT audit is not an isolated audit; it is a part of the traditional audit. The things that are highlighted in an IT audit are that the operating systems, networks and databases all work in a god manner. Another things that are important to look into will be matter such as internal control and security regarding IT. To review these areas use the auditors more often nowadays-special data auditor tools. In today’s business systems ecommerce is integrated with processing controls, which results in more complex systems. To audit this complex systems the market demands for specially educated IT auditors have increased. In both theory and practice it came to light during the work process, that if the IT audit is preformed by auditors with a genuine knowledge of the systems that they are auditing it will accomplish an audit with high credibility. And the audit will be preformed safer and more efficient, which is a benefit for all of society. Suggestions for future research: One of the reasons that emerge during the research to why the market demands a genuine IT knowledge, other than the complexity of the systems, is the law how become active in USA 2002, the Sarbanes Oxley Act. This law was activated after the audit scandals in USA and involve higher demands when it comes to the auditor’s independence and internal control. This law also affects Swedish company’s who is registered on the US stock exchange from 15 July 2005, witch means that they have to take consideration to two different laws. It would be interesting to study how this law will affect the auditors work procedures. Contributions of the thesis: Internet was invented in the sixties and much has happened since then. In the beginning profit was not the motivation with Internet, the users was students in the U.S. and around the world, and their target was to maximize the little computer recourses that was available in those days. At the end of the ninetieth methods has been developed how to use the Internet for distributing information and offer customer services such as ordering, reading and send information around the clock. This has created Internet to expand into a big and profitable marketplace. As a direct consequence of the fast IT growth and the development in the society, the IT technologies are playing a bigger part as a way to success in today’s business processes. If a company wants to survive and make progress in today’s global and highly competitive state of affairs they must keep up with this development. To be able to work with Internet and e-business, must the companies invest in different kinds of information-systems. An information-system is software that is used to control different types of processes for example selling, e-business or finance. These systems are constantly under development and getting more and more complex, for this reason demands on competence of the people who handle these systems are constantly getting higher, both inside the company and on the auditor who will verify these IT systems.

2002 infördes en ny revisorslag. Denna lag reglerar till skillnad från den tidigare lagen revisorers möjlighet att tillhandahålla externa tjänster detta med syfte att stärka revisorns oberoende. I denna uppsats undersöker vi om denna lag har haft någon effekt på oberoendet. Detta har gjorts genom att studera kostnaderna för revisionsbyråernas externa tjänster och revision, före och efter införandet av den nya lagen. Vi har tittat på aktiebolag indelade efter storlekskategorierna små, medelstora och stora bolag. Även om storleken på revisionsbyrån har haft någon påverkan har undersökts. Det vi har kommit fram till är att för små och medelstora bolag har lagen haft en påverkan. För stora bolag verkar den nya lagen inte ha inneburit någon förändring. Vid en uppdelning av revisionsbyråerna efter storlek kan ingen generell effekt utläsas utan effekterna blir olika både beroende på storlek på revisionsbyrå och bolag.