Syfte: Syftet med denna uppsats är att belysa förtroendet för revisorer och vad som skapar förtroende för dem. Vi vill dessutom belysa vad revisorer gör för att skapa förtroende hos sina klienter. Metod: Uppsatsen baseras på en kvalitativ metod. I vår teoretiska referensram använder vi oss av litteratur inom området, artiklar, propositioner och material från föreläsning inom revision. Vårt empiriska material har vi fått genom att vi har intervjuat fyra revisorer, en revisorsassistent, två företagare, en skatterevisor på Skatteverket samt en kontorschef på en bank för att få ett svar på våra frågeställningar. I vår analys jämför vi teorin med empirin och gör därefter våra slutsatser.  Resultat & slutsats: Det som skapar förtroende hos företagarna är revisorernas kompetens och noggrannhet. Balansen mellan oberoende och förtroende måste hanteras på ett sätt som leder till att jobbet kan utföras korrekt och att båda parter är tillfredställda. Kontorschefen anser att är det är viktigt att revisorerna är oberoende. Vidare tycker hon att de flesta revisorer har gott förtroende. Hon tycker att revideringen i stort fungerar bra och kunden får bra tips och råd för att få fram ett bra underlag, vilket innebär att även hon anser att det är revisorernas kompetens som skapar förtroende. Skatterevisorn talar om förtroendet för bankens del. Han menar att ett reviderat företag är en garant för banken. Han får medhåll från kontorschefen på banken som menar att de kan känna sig tryggare med en fackmässig överblick i deras ekonomi. Tystnadsplikten skapar också förtroende hos skatterevisorn. Revisorer använder sin kompetens och oberoende för att skapa förtroende hos sina klienter. De måste även vara uppdaterade vad gäller förändringar och nyheter och hantera tystnadsplikten på ett korrekt sätt. För att sedan behålla det redan skapade förtroendet handlar det om affärsmässig professionalism. Vi konstaterar att analysmodellen är ett bra och användbart hjälpmedel för att skapa förtroende hos klienterna, därför att den håller oberoendet i schack. Det är viktigt att det råder en balans av oberoende och förtroende, eftersom ett för starkt förtroende kan innebära ett hot mot oberoendet.  Förslag till fortsatt forskning: Om revisionsplikten avskaffas och de småföretagen har möjlighet att välja om de vill ha revision eller inte vore det intressant att undersöka hur revisionsbyråerna kommer att arbeta för att skapa och behålla förtroende för att få småföretagen att fortsätta välja revision.  Uppsatsens bidrag: Läsaren får olika definitioner på begreppet förtroende och olika sätt att både skapa och behålla förtroendet i relationer.

Syfte: Uppsatsen ämnar undersöka om det finns en skillnad på hur kommunikationen fungerar mellan revisorer och små respektive medelstora företag. Uppsatsen ska även undersöka om kommunikationen i sin tur påverkar förväntningsgapet hos företagen. Metod: Uppsatsen är av den deduktiva ansatsen och är utformad efter kvalitativ metod. Primärdata togs fram genom intervjuer. Slutsats: Undersökningen pekar på att det finns skillnader i kommunikationen mellan revisor och företag baserat på företagets storlek. Däremot visade det sig inte vara några större skillnader i informationsinnehållet baserat på företagets storlek. Förväntningsgapet ser annorlunda ut mellan små och medelstora företag i denna undersökning. Förslag till fortsatta studier: Genomföra en liknande undersökning fast avgränsa inriktningen till förväntningsgapet mellan revisorsassistenter och företag.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för bolag under förutsättning att minst två av följande kriterier är uppfyllda två räkenskapsår i rad: En omsättning som inte överstiger 3 miljoner kronor Tillgångar som inte överstiger 1,5 miljoner kronor Max tre anställda i medeltal Anledningen till revisionspliktens avskaffande var bland annat att små bolag ska ha möjlighet att lägga pengar på verksamhetens ändamål och intresse istället för att lägga denna summa på revision. Trots detta väljer ändå en del små bolag att använda sig av en revisor. Denna uppsats syftar till att ge en förklaring till varför små bolag väljer att använda sig av en revisor trots att detta inte är något de behöver ha. Skillnader mellan bolag startade före revisionspliktens avskaffande den 1 november 2010 och bolag startade efter detta datum kommer också att belysas. Eftersom en revisors roll kan se olika ut i olika bolag kommer även detta att undersökas och därmed försöka urskilja om en revisor i ett litet bolag är mer samhällsorienterad eller internt ägarorienterad, det vill säga om revisorn huvudsakligen agerar i ett bolags interna ägares intressen eller i externa intressenters intressen. Undersökningen visar att de tre främsta motiven till varför små bolag väljer att använda en revisor är trygghet, konsultation och intressenters anspråk. Den enda skillnaden vi kan se mellan bolag startade innan respektive efter revisionspliktens avskaffande är att yngre bolag bryr sig mer om intressenten det allmänna och att göra rätt för sig i samhället. Revisorns roll i små aktiebolag är främst internt ägarorienterad där revisorn anlitas i ägarens eget intresse och bidrar till trygghet.

The Swedish Accounting Standards Board has developed rules of simplification to unlisted companies in Sweden. This project is called the K-project and is divided into four different categories, K1-K4, after the different companies’ size and legal form. The K-project was put together to develop how the ongoing reporting should be ended with an annual report. 2013 is the year to choose between K2 and K3-regulations in smaller, unlisted companies. Therefore, we wonder if the choice between those regulations will affect the trust in the relationship between the business management and the accounting consultant and/or the auditor. We used the trust theory because a lot of the companies outsourced both their ongoing accounting and/or their financial statement, the companies don’t always think that competence is within the company and some companies must use an auditor. Because of that we will find out how the companies trust is affected for the consultant or/and the auditor. To find out how the trust is in the company we did a qualitative study because we want to create a discussion about the trust, we need to describe it. We made a case study because we don’t want to compare K2 and K3-regulations with each other; we just like to use the regulations as our case. We decided to collect our data by interviewing ten persons in different companies and different branches. Our conclusion is that our companies don’t want to make any decisions about the regulation choice and they feel trust towards the consultant or auditor to make the decision. The trust is affected by the consultants or auditors honesty and wants them to tell both positive and negative things about the new accounting regulations. / Bokföringsnämnden har utvecklat förenklingsregler för onoterade företag i Sverige, detta projekt kallas för K-projektet och är uppdelat i fyra olika kategorier, K1-K4, efter företagens storlek och associationsform. K-projektet utvecklades för att sammanställa reglerna för hur den löpande redovisningen ska avslutas med en årsredovisning. Mindre och onoterade aktiebolag ska under år 2013 välja om de ska tillämpa K2 eller K3-reglerna i sitt företag och vi har därmed valt att analysera företagsledningens förtroende för redovisningskonsulten och/eller revisorn i valet av dessa regler för att det är aktuellt under detta år. Vi valde att använda oss av förtroendeteorin därför att många företag outsourcar den löpande redovisningen och/eller bokslutet på grund av att den förmågan inte finns i företaget och för att en del aktiebolag är tvungna att använda sig av en revisor. Vi ville därför ta reda på hur förtroendet påverkas vid valet av K2 eller K3-reglerna. För att kunna få reda på vad som påverkar förtroendet valde vi att göra en kvalitativ undersökning eftersom vi ville skapa en diskussion kring förtroendet då det måste beskrivas. K-reglerna är relativt nya men vi ville inte jämföra dem med varandra utan vi valde K2 och K3-reglerna som vårt fall istället och därmed gjorde vi en fallstudie. Empirin samlade vi in genom att intervjua tio respondenter från mindre och onoterade aktiebolag inom olika branscher i närområdet. Vår slutsats visar att respondenterna vill att redovisningskonsulten eller revisorn ska fatta beslutet om företaget ska tillämpa K2 eller K3-reglerna därför att de känner förtroende för denna person sedan tidigare samarbeten. Förtroendet för konsulten eller revisorn påverkas av ärligheten hos personen eftersom företagsledningen är intresserad av det som är positivt och negativt inom redovisningen.

ABSTRACT Titel: Påverkar revisionsbyråernas arbete med kompetensutveckling medarbetarnas resultat på revisorsexamen? Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Gabriella Isaksson, Sofie Wallberg Handledare: Per-Arne Wikström Datum: 2013-03-21 Syfte: Syftet är att beskriva hur revisionsbyråerna kan arbeta med olika kompetensutvecklingsåtgärder för att få sina anställda att lyckas på revisorsexamen och därmed bli godkända revisorer. Metod: Vi studerade teorier om kompetensutveckling och undersökte hur revisionsbyråerna arbetade med olika kompetensutvecklingsåtgärder. Efter detta utvecklade vi en modell som var anpassad efter revisionsbyråernas arbete med kompetensutveckling. Vi genomförde sedan en enkätundersökning bestående av både öppna och slutna frågor med tentander från Big-4 byråer som skrivit revisorsexamen med godkänt resultat hösten 2011 eller våren 2012. Resultat & slutsats: Det visade sig att ett flertal kompetensutvecklingsfaktorer, bland annat utbildning och uppföljning, varit betydelsefulla för tentandernas prestation på revisorsexamen. Andra åtgärder, såsom utvecklingssamtal och mentorskap, var inte betydelsefulla för själva prestationen, utan hade större betydelse i andra sammanhang. Förslag till fortsatt forskning: Undersöka vilken påverkan kompetensutvecklingsåtgärderna har på prestationen "högre revisorsexamen". Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse om vilken inverkan olika kompetensutvecklingsåtgärder har på prestationen på revisorsexamen och ger därmed revisionsbyråerna en möjlighet att genom planering hjälpa sina anställda till att nå ett godkänt resultat på revisorsexamen. Nyckelord: Kompetens, oberoende, kompetensutveckling, revisorsexamen, godkänd revisor. / ABSTRACT Title: Does the auditor firms work with competence development affecton the employees results on auditor exam? Level: Final assignment for Bachelor's Degree in Business Administration Author: Gabriella Isaksson, Sofie Wallberg Supervisor: Per-Arne Wikström Date: 2013-03-21 Aim: The purpose is to describe how accountancy firms can work with competence development activities to make their employees to succeed on auditor examination and become approved auditors. Method: We studied the theories of competence development and examined how accounting firms work with competence development. We also developed a model tailored to their work and carried out a survey consisting of both openand closed questions to examinees from the Big-4 firms who wrote an accountant exam with passing grade during the autumn of 2011 or spring of 2012.  Result & Conclusions: It turned out that a number of competence development factors, including education and monitoring, were significant for examinees performance on auditor examination. Other factors, such as performance reviews and coaching, was not significant for the performance but was more significant in other contexts. Suggestions for future research: Examine the impact of competence development for "higher auditor examination". Contribution of the thesis: This study contributes to a better understanding of the impact that the different competence development has on the performance of the auditor examination and gives accounting firms an opportunity and tools to help their employees to achieve a passing grade through planning. Key words: Competence, independence, competence development, auditor examination, approved auditor.

Titel: Frivillig revision – Varför väljer aktiebolagets företrädare att ha eller inte ha revisor? Nivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Annelie Molin och Eva Widell Handledare: Ann Wetterlind-Dörner Datum: 2012 – Maj Syfte: I denna pilotstudie vill författarna se varför företrädarna har valt att ha eller inte ha revisor i bolaget, sedan möjligheten med frivillig revision infördes. Metod: Författarna har använt sig av enkäter som de skickat ut till bolagen, samt formulär till Bolagsverket och Skatteverket. Med hjälp av böcker, vetenskapliga artiklar och rapporter etc har författarna sedan analyserat svaren de fått. Resultat och slutsats: Det finns en ekonomisk vinnig med i resonemanget kring valet av att ha revisor eller inte ha revisor och det är viktigt för den enskilde företrädaren att noggrant analysera för- och nackdelarna och utifrån detta göra sina val. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att följa upp studien om något år och se om åsikterna bland berörda parter förändras vartefter tiden går. Uppsatsens bidrag: Pilotstudien kan ge framtida forskare en inblick i hur bolagens företrädare uppfattar den frivilliga revisionen och anledningen till varför de gör på ena eller andra sättet i dagsläget. Med hjälp av pilotstudien kan de sedan utveckla egna idéer till nya forskningsfrågor eller att utveckla sina egna tjänster som riktar sig till bolagen. / Title: Voluntary audit – why do the representatives of the limited company’s choose to have or not to have an auditor? Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Annelie Molin and Eva Widell Supervisor: Ann Wetterlind-Dörner Date: 2012 – May Aim: In this pilotstudy the authors would like to see why the representatives have chosen to have or not to have an auditor of the company, since the possibility of a voluntary audit was introduced. Method: The authors have used questionnaires that have been send out to companies, and forms to Bolagsverket and Skatteverket. With help of books, scientific articles and reports etc the authors then have analyzed the responses that been received. Result and Conclusions: There is an economic winning behind the choice to have an auditor or not have an auditor and it is important for the individual representative to carefully analyze the pros and cons and accordingly make their choices. Suggestions for future research: It would be interesting to follow-up the study in a couple of years and see if the views of the interested parties are changing as time passes. Contribution of the thesis: The pilot study can provide future researchers to get an insight into the company’s point of view and the reason why they do this or that in the current situation. With this they can develop their own ideas of questions for a new research or how to develop their own services aimed to companies.

Bakgrund: Som ett resultat av ett förändrat samhälle där fristående rådgivning blivit alltmer efterfrågat har fler problem uppkommit. EU-kommissionen lagt fram ett förslag på ändrade revisionsregler för att hantera dessa påstådda problem. Förslaget antyder att revisorns oberoende och revisionens kvalité hotas av dessa sidotjänster. Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse för sidotjänsternas betydelse på revisorns oberoende och revisionens kvalité samt öka förståelsen för de nya lagförslagen och dess konsekvenser. Metod: Med utgångspunkt i en induktiv forskningsansats har vi genom en kvalitativ design utfört studien. Primärdata har samlats in genom intervju och öppna frågeformulär som sedans jämförts med tidigare forskning och erkänd litteratur. Resultat och slutsats: Studiens slutsats visar att sidotjänsterna inte har någon betydande inverkan på revisorns oberoende och revisionens kvalité, varken positivt eller negativt. Studien finner att revisorns integritet och egenintresse är så pass starkt att oberoendet inte hotas på grund av sidotjänsternas vara eller icke-vara även om resultaten i viss mån tyder på problem att invända mot en kollega. EU-kommissionens förslag finner studien vara en aning överflödig i sin nuvarande utformning. Syftet med förslaget är bland annat att stärka oberoendet och revisionens kvalité, problem som vi i studien inte kan styrka existerar i den mån att nyttan ska överstiga kostnaden. / Background: As a result of a changed society where non-audit services have been increasingly in demand which has raised new problems. The European Commission presented a revised set of audit rules to address these alleged problems. The proposal suggests that auditor independence and audit quality is threatened by these subsidiary services. Purpose: The aim of this study is to create an understanding of how the non-audit services impact the auditor independence and audit quality. The second purpose is to increase awareness of the new legislative proposals and their consequences. Method: Based on an inductive research approach, we have through a qualitative design conducted the study. Primary data were collected through interviews and open questionnaires which then were compared with previous research and recognized literature. Results and conclusion: The conclusion of the study shows that non-audit services do not have any significant impact on auditor’s independence and audit quality, either positive or negative. The study finds that the auditor's integrity and self-interest is too strong so that independence is not threatened due to non-audit services even if the results to some extent indicate of problems to express objection towards a colleague’s work. The study finds that the EU Commission's proposal to be a bit redundant in its present form. The proposal is to strengthen the independence and audit quality but the study concludes that the benefits will not exceed the cost.

Den första november 2010 försvann revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige. Detta medför att det uppstår konsekvenser för de företag som aktivt väljer bort revisorn.  Om inte den externa granskningen finns måste någon annan kontrollfunktion kvalitetssäkra redovisningen för att minimera risken för fel. Det mest naturliga alternativet idag är att redovisningskonsulten intar den rollen då den har insyn i redovisningen och en kontinuerlig kontakt med företaget. Därigenom uppstår frågan om redovisningskonsulten kan vara en tillräcklig kontrollfunktion för att säkerställa kvalitén på redovisningen i dessa företag? Syftet med uppsatsen är att utreda hur revisorns respektive redovisningskonsultens faktiska kontrollfunktion ser ut i det mindre aktiebolaget. För att besvara syftet har vi genomfört två enkätundersökningar bland redovisningskonsulter och revisorer i Uppsalaområdet. Undersökningen tar sin grund i de bådas faktiska kontrollfunktion som i referensramen omfattas av kommunikation, granskning och rapportering samt ansvar. Det har visat sig att redovisningskonsulten har en mer kontinuerlig kontakt med det mindre aktiebolaget och att de båda utför granskningar av redovisningen. Det har dock visat sig att redovisningskonsulten inte har samma möjlighet att kvalitetssäkra redovisningen då bokslutsrapporten inte har tillräckligt med förtroende. Uppsatsen mynnar ut i en slutsats om att redovisningskonsulten i dagsläget inte kan ersätta revisorns kontrollfunktion på grund av att kompetensspridningen är alltför bred vilket främst beror på att det inte ställts tydliga krav på yrkesgruppen.

Ett flertal företagsskandaler har uppstått under åren där revisorns tillförlitlighet och förtroende har ifrågasatts. Dessa skandaler medförde ett stort problem för revisionen då intressenterna normalt litar på att revisionsberättelserna är korrekta. Informationen i revisionsberättelsen ska hjälpa intressenterna att känna sig mer säkra på företagets ekonomiska situation. Det är därför viktigt att informationen som ges i revisionsberättelsen är värdefull och användbar för företagets intressenter. I den här studien var syftet att kartlägga hur stor andel orena revisionsberättelser som förekommer i svenska aktiebolag som har gått i konkurs totalt och per revisionsbyrå. Vidare var syftet att beskriva och kategorisera olika typer av anmärkningar som förekommer i de orena revisionsberättelserna samt vilka som var mest förekommande totalt och per revisionsbyrå. För att se eventuella samband mellan den orena revisionsberättelsen med dess anmärkningar använde vi faktorn storlek på revisionsbyrå. Vi gjorde detta genom att samla in uppgifter utifrån en lista över alla aktiebolag i Sverige som har gått i konkurs mellan januari och augusti 2010. Resultatet visade att andelen orena revisionsberättelser totalt uppgick till 66 % och att det fanns skillnader mellan olika revisionsbyråer. ”Big four” revisionsbyråerna utfärdade 63 % orena revisionsberättelser medan de mindre revisionsbyråerna utfärdade 67 % orena revisionsberättelser. Den mest förekommande anmärkningen var att aktiekapitalet är förbrukat till mer än hälften och de därefter mest förekommande anmärkningarna var att årsredovisningen har lämnats in för sent samt anmärkning om skatter och avgifter. De mest förekommande anmärkningarna skiljde sig mellan olika revisionsbyråer, både när jämförelser gjordes mellan ”big four” och de mindre revisionsbyråerna och enskilda byråer inom dessa kategorier. Störst skillnader mellan ”big four” och de mindre revisionsbyråerna var anmärkning om ”going concern” och anmärkning om att årsredovisningen lämnats in för sent. ”Big four” revisionsbyråer gav oftare en ”going concern” varning och de mindre revisionsbyråerna anmärkte oftare om för sent inlämnad årsredovisning.

Syfte: Syftet med studien är att a) kartlägga vilka former av vänskap som i praktiken förekommer mellan revisorer och uppdragsgivare på mindre orter i Sverige samt b) skapa/utveckla en teoretisk modell för vilka former av vänskap som är acceptabla inom teori, praktik och lagens råmärken. Metod och teori: Författarna har för att uppnå studiens syfte använt sig av en kvalitativ metod där fem revisorer från tre mindre orter intervjuats om deras syn på bland annat vänskapshotet. Som teoretisk referensram har författarna använt sig av gällande lagstiftning och teorier inom området oberoende, samt en modell för vänskapsnivåer från tidskriftsartikeln Friendship networks through time: An actor-oriented dynamic statistical network model, Van De Bunt G.G. (1999). Sammanfattande slutsats: Relationen mellan revisor och kund på mindre orter har visat sig vara en mycket svårfrånkomlig problematik. Hotet ökar med långvariga uppdrag där en relation mellan revisor och kund ter sig ofrånkomlig. En strikt yrkesmässig relation med ett absolut oberoende mellan revisor och uppdragsgivare är en utopisk syn på verkligheten. Samtidigt behöver inte detta betyda att revisionen är omöjlig att kvalitetssäkra om tillräckliga motåtgärder sätts in. Respondenterna i denna studie verkar alla befinna sig alla i en gråzon mellan lagens riktmärken och vad som för en lekman skulle betraktas som en vänrelation.  Denna problematik framgår främst vid långa uppdrag dock finns flera fördelar med dessa, då revisorn känner till företaget i fråga och således på ett effektivare sätt kan gå igenom revisionen. Hotet uppenbarar sig även i de fall där revisionsbyrån har dubbla roller, det vill säga både säljer konsulttjänster och sköter revisionen i samma företag. I dessa fall ligger ekonomiska skäl till grund för relationen då revisionsbyråer tenderar att inte neka eller klaga på en kund som står för stora intäkter till byrån. Dessa faktorer påverkar oberoendet negativt och behöver motarbetas för att upprätthålla det synliga oberoendet mot intressenter i företagets omgivning. Förslag till vidare forskning: Under denna studie har författarna enkom tittat på vad revisorerna har att säga om relationen till sina klienter. En mycket intressant tanke vore att vända på denna bit och istället genomföra en liknande studie där empirin grundar sig i företagens syn på sin relation till revisorn. I analysen under punkten ”Övriga observationer” framkommer ett mycket intressant ämne att fördjupa sig inom. I intervjuerna framkom det att ekonomiska incitament tenderar att få revisionsbyråer att anta uppdrag som riskerar deras oberoende, både via vänskapshotet och via självgranskningshotet. En djupare och mer ingående forskning inom detta område hos större revisionsbyråer vore högst intressant enligt författarna av denna studie. Uppsatsen bidrag: Författarna anser att denna studies kunskapsbidrag ligger i att den belyst problematiken med vänskapshotet på mindre orter. Genom det empiriska underlaget har vi kunnat återge en så sanningsenlig bild av problematiken som möjligt.  Dessutom har Van der Bunts (1999) modell möjliggjort en visuell beskrivning för vad som är okej i enlighet med lagen och var respondenterna i denna studie ligger i förhållande till lagtext kontra verklighet.