Uppsatsens titel: Den slopade revisionsplikten Seminariedatum: 20 Januari Kurs: Magisteruppsats (D-uppsats) inom Företagsekonomi 15 poäng Författare: Daniel Sedighha Handledare: Docent Markku Penttinen Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur bankernas kreditgivningsprocess, Skatteverkets kontrollprocess och revisionsbyråers samt småföretagens verksamhet förändrats efter revisionspliktens slopande 1 november 2010. Studien inriktar sig på att studera införande av slopad revisionsplikt för små företag ur fyra aktörers perspektiv, genom att ställa följande frågor: Hur har bankernas kreditgivningsprocess till småföretag förändrats efter revisionspliktens slopande? Ökar risken för ökade kreditförluster för bankerna med frivillig revision? Hur har Skatteverkets kontrollprocess förändrats efter revisionspliktens slopande? Hur har revisionsbyråer påverkats efter revisionspliktens slopande? Hur påverkas småföretag av en frivillig revision? Metod: Studien genomförs med en kvalitativ metod genom intervjuer. Intervjuerna har genomförts på sexton respondenter, varav sju kreditgivare, tre revisorer, fem småföretagare samt tjänsteman på Skatteverket. Teoretisk referensram: Sekundärdata ha samlats in genom litteratur, vetenskapliga artiklar, rapporter samt undersökningar. Relevanta teorier har delats upp i olika avsnitt ur olika intressenters perspektiv som knutits an med den empiri som samlats in, om revision, revisionsplikt, revisorn, slopad revisionsplikt. Jag skriver om dessas betydelse i små företag för skatter och skattesystemet samt kreditgivare. I företagsintressentmodellen har jag valt att fokusera på revisor, kreditgivare och myndigheter. Empiri: Revisorns och revisionens betydelse bekräftas av samtliga yrkesgrupper som banktjänstemän, småföretagare, revisorer samt skattetjänsteman. Samtidigt presenteras andra alternativ till revisor och revision som minskar betydelsen av dessa. På grund av undersökningens omfattning sammanfattas intervjuerna. Relevanta delar redovisas i tabeller för att underlätta för läsaren. Analys: Kreditgivare ser revisorn som en kvalitetsstämpel som underlättar kreditbedömningen.Auktoriserad redovisningskonsult och bokslutsrapport kan vara ett alternativ till revisor och revision i småföretag som kan tvingas verifiera och kvalitetssäkra sina rapporter vid kreditansökan. Slutsats: Revisor är en kvalitetsstämpel på företaget och inte bara årsredovisningen. Kompetensen ger viss styrka och signaler till intressenterna som kreditgivare och kan påverka beslutet. Trots reformen är kontrollsystemet för småföretag inte nedmonterat och ett utnyttjande av reformen bör övervägas noga. Att gränsvärdena är låga innebär också att småföretag kommer att omfattas av revisionsplikt vid expansion under en hög konjunktur.  Nyckelord: Revisor, Revision, Revisionsplikt, Frivillig revision och Kreditbedömning,

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Örebro universitet Titel: Hur arbetar revisorer för att förebygga ekonomisk brottslighet? – En kvalitativ studie i Örebro Utgivningsår: 2011 Författare: Sara Sjöström och Mikaela Wallin Handledare: Kerstin Nilsson 1899 bildades Sveriges första revisorsförening, Svenska Revisorssamfundet (SRS), men redan på 1600-talet var revision vanligt i Sverige. På 1970-talet började ekonomisk brottslighet att uppmärksammans alltmer. Bland de åtgärder som vidtagits mot ekonomisk brottslighet märks bland annat införandet av revisorers anmälningsplikt, vilken infördes 1999. Ekonomisk brottslighet har ökat alltmer de senaste åren. Under 2008 ökade antalet anmälningar avseende brottsmisstankar med 300 % i Örebro jämfört med föregående år.  Det huvudsakliga syftet med undersökningen var att öka förståelsen för revisorers brottförebyggande arbete idag och även om det finns möjlighet att förbättra deras arbetssätt. Syftet var även att få Ekobrottsmyndighetens och FAR:s syn på detta. Utöver detta ville vi undersöka om revisorerna visste vad ökningen, som skedde i Örebro 2008, berodde på. För att kunna genomföra studien har vi använt oss av en kvalitativ metod, vilket innebär att vi utfört intervjuer för att samla in vår empiri. Två revisorer, en ekorevisor från Ekobrottsmyndigheten och en jurist från FAR intervjuades. Uppsatsen har genererat flera slutsatser. Den viktigaste slutsatsen av studien var revisorernas brist på kunskap om innebörden av anmälningsplikten. Revisorerna, Ekobrottsmyndigheten och FAR är alla överrens om att det behövs förtydliganden kring när och om en brottsmisstanke ska anmälas. / Title: How are auditors working to prevent economic crimes? – A qualitative study in Örebro Publication year: 2011 Authors: Sara Sjöström and Mikaela Wallin Advisor: Kerstin Nilsson In 1899 Sweden's first auditor association was founded, “Svenska Revisorssamfundet” (SRS), although the audit standard was common in Sweden as early as the 17th century. In the 1970s economic crimes began to be noticed even more than before. Among those measures taken against economic crimes the auditors obligation to report, which was introduced in 1999, is one of the most notable. In recent years economic crimes has increased even more. In 2008 the reported criminal charges in Örebro County had increased with 300 % compared with 2007. The main purpose of this study was to increase the understanding of auditors work as a crime preventer and to see whether there´s room for improvement in the way they work. The purpose was also to get the Economic Crimes Bureau (ECB) and FAR's view on the subject. In addition, we wanted to determine if auditors knew why there was an increase in reported criminal charges for economic crimes in Örebro County in 2008. To conduct the study we used a qualitative method, which means that we have performed interviews to gather our empiricism. Two auditors were interviewed along with one respondent from ECB and a lawyer from FAR. The essay has generated several conclusions. The main conclusion of the study was that auditors lack knowledge of the content of the obligation to report suspicions of crime. The auditors, ECB and FAR all agreed that there´s need for clarification regarding when and if a crime should be reported.

Audit is a service of society that takes place in the public interest. To guarantee the quality of auditing a quality control is done with predetermined time intervals. The purpose of this paper is to investigate and analyze the concept quality and the procedure of the quality control and further to tie concepts like trust and ethics to the audit profession. To make the picture complete the paper also provides an insight regarding what deficiencies in quality, in other words failures, means to the audit profession. By performing semi-structured interviews with seven qualified auditors, active on different auditing firms in Skåne, substantial information was collected. The main purpose of the interviews was to find out what auditors perceive as good quality in the auditing profession and to clarify the performed procedure concerning internal quality control. The respondents’ experiences and reflections are compiled in an empirical analysis where similarities and differences are described. To simplify the picture the auditing profession is put in relation to everyday situations where Lisa makes everyday purchases where quality, trust and control have a great significance for the choice she is about to make. The result is based on the respondents’ perceptions and the theory we used. The paper result in a position that quality is hard to define and that the easiest way to define it is to conform to current regulations. Another result is that the quality control is necessary to demonstrate confidence to stakeholders and that an audit failure is when the auditor fails to comply with his/her planning. / Revision är en samhällsnyttig funktion som sker i allmänhetens intresse. För att säkerställa kvalitén på revideringen utförs kvalitetskontroller med bestämda tidsintervall. Syftet med denna uppsats är att undersöka samt analysera kvalité och förfarandet vid kvalitetskontrollen samt att knyta an större begrepp som förtroende och etik till revisionsbranschen. För att ge en komplett bild ger uppsatsen även en inblick över vad brister i kvalitén, genom misslyckanden, innebär för revisionsbranschen. Genom att utföra semistrukturerade intervjuer med sju kvalificerade revisorer, verksamma på olika revisionsbyråer i Skåneregionen, samlades väsentlig information in. Intervjuerna syftade till att få en uppfattning om vad revisorn anser vara god kvalité inom revisionsbranschen samt klargöra hur en intern kvalitetskontroll går till. Respondenternas erfarenheter och reflektioner sammanställs i en empirisk analys där likheter och skillnader utgör analysen. För att ge en förenklad bild av revisionsbranschen ställs den i relation till vardagliga situationer i en slutanalys där Lisa har huvudrollen. Lisa gör vardagliga inköp där kvalité, förtroende och kontroll har stor betydelse för vilket val hon kan tänkas göra. Resultatet utgör respondenternas uppfattningar i relation till den teori vi har använt. Uppsatsen resulterar i ett ställningstagande om att kvalité är svårdefinierat och att det lättaste är att definiera kvalité genom att följa gällande regelverk, att kvalitetskontrollen behövs för att visa tillit till intressenterna samt att ett misslyckande är när revisorn misslyckas med att följa sin planering.

Inledning Revisorns oberoende är och har varit en omdiskuterad fråga under en lång tid. I Sverige ska en revisor, enligt lag, bekräfta sitt oberoende inför varje nytt uppdrag eller i ett befintligt uppdrag när anledning föreligger, vilket görs med hjälp av analysmodellen. Istället för revisorns uppfattning om sitt oberoende förklarar denna studie hur klienter uppfattar revisorns oberoende med utgångspunkt i analysmodellen. Studien blir unik, dels i och med att klientens uppfattningar är det centrala och dels att studien fokuserar på privata företag. Syfte Syftet med denna studie är att utifrån analysmodellen förklara hur klienter uppfattar revisorns oberoende. Metod Eftersom studien utgår ifrån en deduktiv ansats innebär det att hypoteser har formulerats utifrån tidigare forskning och befintlig teori. En tvärsnittsdesign har använts, då datainsamling har gjorts vid en bestämd tidpunkt. Huvudsakligen har kvantitativ data legat till grund för studien i form av telefonenkäter. Studien har dock kompletterats med kvalitativ data i form av intervjuer med revisorer som har fått ge sin syn på de resultat som framkommit från telefonenkäterna. Slutsats Studiens resultat indikerar att klienter inte uppfattar hotet mot revisorns oberoende som ett problem. Dock har klientens storlek och revisorns ämbetstid signifikanta samband med klientens uppfattning om hotet mot revisorns oberoende. De intervjuade revisorerna förstod våra resultat och tyckte att de stämde väl överens med deras uppfattning om hur det ser ut i praktiken. / Prelude Auditor independence is and has been a contentious issue for a long time. InSweden an auditor shall, by law, confirm its independence before any newassignment or in an existing one when needed, which is done by using thethreats recognized by IESBA. Instead of the auditor’s perception of itsindependence this study explains how clients’ perceive auditor independence onthe basis of the threats recognized by IESBA. This study is unique partlybecause of that the client’s perspective is central and partly because of its focuson private firms. Purpose The purpose of this study is that on the basis of the threats recognized by IESBAexplain how clients’ perceive auditor independence. Method Since the study is based on a deductive method this means that hypotheses havebeen formulated on the basis of previous research and existing theory. A crosssectionaldesign was used, because our data collection was made at a given time.Mainly quantitative data, by telephone surveys, has been the basis for the study.However, the study has been supplemented with qualitative data throughinterviews with auditors, who have been given their views on the resultsobtained from the telephone surveys. Conclusion The results of the study indicates that clients’ don’t perceive the threat againstauditor independence as a problem. However, the size of a client and auditortenure have a significant relation with the client’s perception of the threatagainst auditor independence. The interviewed auditors understood our resultsand said they agreed well with their idea of what it looks like in practice.

Bedömningen av företagets fortsatta drift, eller ”going concern” är en av revisorernasuppgifter. För att underlätta denna bedömning har en förhållandevis ny revisionsstandardkommit fram i Sverige, RS 570. Denna standard fungerar som en vägledning för hur enrevisor skall agera när väsentliga osäkerhetsfaktorer kring fortlevnaden är för handen. Dennastandard tar varken hänsyn till de olika förhållanden som karaktäriserar varje bransch ellerföretagens storlek, utan gäller på ett generellt plan. Vår studie syftar till att beskriva ochanalysera revisorernas träffsäkerhet vid bedömningen av ”going concern” för aktiebolag somgått i konkurs i Sverige. Vidare kommer vi att kartlägga och beskriva om det finns någonskillnad i träffsäkerheten och bedömningen av ”going concern” i förhållande till företagensbranschtillhörighet och storlek. Vi har även jämfört dessa mot anmärkning på förbrukat egetkapital och revisionsberättelsens utfall (ren eller oren) då de har en nära koppling till ”goingconcern”. Vi har gjort både en kvantitativ och kvalitativ studie utifrån material från ettforskningsprojekt på Mittuniversitetet i Sundsvall. Den data som vi fick ta del av bestod av801 företag som gick i konkurs under januari och februari 2009. Med hjälp av detta materialhar vi därefter gjort statistiska undersökningar och kommit fram till att den generellaträffsäkerheten ligger på cirka 12 procent. När det gäller företagens branschtillhörighet fannvi ingen skillnad vid ”going concern” bedömningar, anmärkning på förbrukat eget kapitaleller ren/oren revisionsberättelse. Vi fann heller ingen skillnad när det gäller ”going concern”bedömningar i förhållande till företagens storlek. Däremot fann vi en signifikant skillnad vidanmärkningar på förbrukat eget kapital respektive revisionsberättelsens utfall, där små företagär mer benägna att få en anmärkning på förbrukat eget kapital respektive orenrevisionsberättelse än stora företag. Vår slutsats är att träffsäkerheten är oacceptabelt lågvilket gör att vi ställer oss frågande till om revisorerna skall ha till uppgift att bedömaföretagens fortsatta drift. En alternativ lösning är att förändra arbetsprocessen för att höjaträffsäkerheten till en acceptabel nivå. Detta kan ske i form av branschspecialisering, vilkettorde öka den allmänna revisionskvaliteten och även träffsäkerheten i ”going concern”bedömningar. / The assessment of the company's continued operation, or "going concern" is one of theauditors' duties. To facilitate this assessment, a relatively new auditing standard has emergedin Sweden, RS 570. This standard serves as a guide for how an auditor should act whensignificant uncertainties’ surrounding the survival is at hand. This standard does not take thedifferent circumstances that characterize each industry or company size into account, butappears in a general plan. Our study aims to describe and analyze the auditors' accuracy inassessing the "going concern" for companies that went bankrupt in Sweden. Furthermore, wewill identify and describe if there is any difference in accuracy and assessment of "goingconcern" in relation to business size and industry affiliation. We also compared these to thedepleted equity and audit report outcomes (clean or qualified) as they have close links to the"going concern". We have made both a quantitative and qualitative study based on materialfrom a research project at Mid Sweden University in Sundsvall. The data that we receivedconsisted of 801 companies that went bankrupt in January and February 2009. Using thismaterial, we have subsequently done surveys and found that the overall accuracy is around 12percent. We found no difference in "going concern" assessments, observation of depletedequity or clean / qualified audit report between industries. We also found no difference interms of "going concern" assessments in relation to their size. On the other hand, we found asignificant difference in the remarks on the depleted equity and audit report outcomes, wheresmall firms are more likely to get a comment on the depleted equity and qualified opinionthan large companies. We conclude that the accuracy is unacceptably low, which makes uscritical whether the auditors should have the task of assessing companies’ continued operationat all. An alternative solution is to change the work process to increase accuracy to anacceptable level. This change may be done through an industry specialization, which shouldincrease the overall audit quality as well as accuracy in “going concern” judgements.

Uppsatsens syfte är att undersöka revisorers syn på vilka för- och nackdelar som kan uppkomma med en slopad revisionsplikt, samt om fördelarna väger upp nackdelarna. I undersökningen användes kvalitativ ansats. Primärdata samlades in genom personliga intervjuer med kvalificerade revisorer, både från stora och små revisionsbyråer. Materialet analyserades utifrån en omarbetad Intressentmodell. Enligt revisorer är den största fördelen med slopad revisionsplikt att de inte behöver vara oberoende vid en granskning av rapporter i små aktiebolag. Nackdelen med slopad revisionsplikt är att kostnaden för revision flyttas från små aktiebolag till andra parter. Fördelarna väger inte upp nackdelarna enligt revisorer.

No description available.

Syfte: Syftet med denna studie är att förklara hur revisionsbyråers storlek påverkar kravprofiler vid rekrytering. Metod: För att få fram resultat för den empiriska analysen har ett positivistiskt synsätt, en deduktiv ansats och en kvantitativ metod använts. Teoretiskt perspektiv: Studien har använt sig utav tidigare teori som rör ämnet. Teorikapitlet innehåller information om kravprofil och byråstorlek. Empiri: Studiens empiriska material är baserad på en enkätundersökning som genomfördes på byråernas personal- och rekryteringsansvariga. Svaren av enkäten sammanställdes med hjälp av det statistiska programmet SPSS. Resultat: Analysen visade att det inte finns några skillnader mellan större och mindre byråers kravprofiler. / Purpose: The aim of this study is to explain how audit firm size affects the recruitment profile. Methodology: To obtain results for the empirical analysis, a positivistic view, deductive approach and a quantitative method was applied. Theoretical perspective: The study has used previous theory related to the subject. The theory chapter contains information about requirement profile and firm size. Empirical foundation: Study's empirical material is based on a survey conducted on the firm’s personnel and recruiting managers. The answers of the survey were consolidated using the statistical program SPSS. Conclusion: The analysis showed that there are no differences in requirement profiles between large and small firms.

Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i världen som bidragit till en diskussion om revisorns oberoendeställning vilket medfört negativ påverkan på intressenternas förtroende för revisorn. Oberoendeställningen kan påverkas av revisorns dubbla roller som granskare och rådgivare då dessa inte är förenliga med varandra. Då innehavet av de dubbla rollerna innebär att revisorn ställs inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt. Syftet med studien är således att öka förståelsen för den personliga moralens påverkan på revisorns oberoendeställning. I vår studie har vi ett hermeneutiskt synsätt då vi ämnar tolka hur respondenterna upplever sin verklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrån revisorns perspektiv för att få en djupare förståelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen påverkar yrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer på mindre revisionsbyråer har vi fått fram vårt empiriska material. Intervjuerna har genomförts på åtta olika byråer med revisorer som arbetar med mindre klientföretag. Den teoretiska referensramen inleds med teorier kring avsikten med revision, revisorns funktion och dennes syfte. Vidare beskrivs den normativa etiken, Kohlbergs teori om moralisk utveckling samt de inre och yttre faktorer som kan påverka moralen och revisorns beslutsfattande. Kapitlet avslutas med en sammanfattande teoretisk referensram. Där framkommer att kritiska situationer kan uppstå när revisorn innehar dubbla roller vilket medför att denne måste fatta moraliska beslut för att förhålla sig oberoende. För att förtydliga detta återfinns en egenkonstruerad modell. Det som framkommit i studien är att revisorn, som arbetar med mindre klientföretag, inte anser de dubbla rollerna vara ett problem. Detta då mindre klientföretag är i behov av rådgivning i annan utsträckning än större företag. Regler och lagar är dock samma oberoende av företagets storlek vilket respondenterna menar försvårar deras arbete. Det kan uppstå kritiska situationer när revisorn måste bedöma om denne ska handla utefter lagar och regler eller vara klientföretaget till lags. Detta är en av de situationer som visat sig vara kritisk för revisorn och där moralen kan ha påverkan på hur denne agerar. Det har framkommit att det är vid sådana kritiska situationer som moralen kan ha påverkan.

Bakgrund: Bristen på riktlinjer för väsentlighetsbedömning lämnar ett stort utrymme för revisorns professionella omdöme i väsentlighetsbedömningen. Revisorn måste använda sitt professionella omdöme vid väsentlighetsbedömningen, speciellt med hänseende till klientens branschtillhörighet, vilket ger upphov till inkonsekventa väsentlighetsbedömningar. Syfte: Studiens syfte är att förklara hur revisorernas väsentlighetsbedömningar påverkas av klientens branschtillhörighet. Metod: Studien har ett positivitsikt synsätt och använder en kombinerad metod av både kvalitativ och kvantitativ metodik. Studien utförde för- och efterintervjuer samt en enkätundersökning. Datan samlades in via SurveyMonkey och hanterades samt analyserades i statistikprogrammet SPSS. Resultat och slutsats: Revisorernas professionella omdöme som används i väsentlighetsbedömningarna ger upphov till skillnader i väsentlighetsbedömningarna. Skillnaderna kan delvis förklaras av klientens branschtillhörighet eftersom det inte finns specifika riktlinjer för hur väsentlighetsbedömningarna ska utföras beroende på klientens branschtillhörighet. Resultatet visade att revisorerna inte lägger en lika stor vikt på samma komponenter i väsentlighetsbedömningen beroende på klientens branschtillhörighet. Studiens slutsats är att väsentlighetsbedömningen påverkas av klientens branschtillhörighet genom att revisorerna inte lägger en lika stor vikt på samma komponenter i väsentlighetsbedömningen i de undersökta branscherna. Studiens bidrag: Studien ämnar ge insikt i att förklara hur väsentlighetsbedömningen påverkas av klientens branschtillhörighet. Tidigare studier har inte undersökt variabler i faktorn bransch som påverkar väsentlighetsbedömningen, vilket denna studie har tagit hänsyn till. / Background: The lack of guidance on materiality assessments leaves a large space for the auditors’ professional judgment in assessing materiality. The auditor must use professional judgments on materiality assessments, especially with regard to the clients’ industry affiliation, giving rise to inconsistent materiality assessments. Aim: The aim of this study is to explain how the auditors’ materiality judgments are influenced by the clients’ industry affiliation. Method: The study uses a positivistic approach and uses a combined approach of both qualitative and quantitative methodology. The study used pre- and post interviews and a questionnaire survey. The data was collected via SurveyMonkey and handled and analyzed in SPSS. Result and conclusion: The auditors professional judgment used in materiality assessments give rise to differences in materiality assessments. The differences may be partly explained by the clients’ industry affiliation as there are no specific guidelines that cover materiality assessments specifically for clients with different industry affiliations. The result of this study showed that the auditors do not put an equal amount of importance on the same components of the assessment in regards to the clients’ industry affiliation. The study concludes that the assessment will be influenced by the clients’ industry affiliation since the auditor does not place as much importance on the same components of the materiality assessment in the surveyed industries. Contribution of the thesis: The study aims to provide insight to explain how the assessments will be influenced by the clients’ industry affiliation. Previous studies have not examined the variables in the factor industry that affect materiality assessment as this study has taken into account.