Aim The aim of the thesis is to explain the factors that affect the auditor's recommendation concerning audit services to customers who are not subject to mandatory auditing. Background and problem In 2010 mandatory auditing for small companies was abolished. It is common for the auditor to provide recommendations re-garding whether or not a customer should chose to retain the audit. The question is which factors can explain the auditor's recommendation. Method and empirics This thesis uses a deductive approach with inductive elements and a combination of qualitative and quantitative data is used. The qualitative data consists of a pilot study and the quantitative data consists of a questionnaire survey. The analysis of the empirical data was performed using regression analysis. Theory This thesis applies an eclectic approach where the starting point is legitimacy, institutional theory, professional theory and decision making theory to develop a model. Results and conclusions The notion of the recommendation as well as the extent of the recommendations can be explained by factors related to the auditor's agency affiliation and the auditor's personal qualities. / Syfte Studiens syfte är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns rekommendation om revisionstjänster till kunder som inte omfattas av revisionsplikt. Bakgrund och problem År 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre bolag. Vid valet om att behålla eller avskaffa revisionen är det vanligt att revisorn rekommenderar kunden om hur bolaget ska välja. Frågan är vilka faktorer som kan förklara revisorns rekommendation. Metod och analys Studien har en deduktiv ansats med induktiva inslag samt an-vänder en kombination av kvalitativ och kvantitativ data. Den kvalitativa datan består utav en pilotstudie och den kvantitativa datan utav en enkätundersökning. Regressionsanalyser genom-fördes vid analys av den empiriska datan. Teori Studien tillämpar ett eklektiskt angreppssätt där utgångspunkten är legitimitet, institutionell teori, professionsteori och beslutsteori som används för att utveckla en modell. Resultat och slutsats Både uppfattning om rekommendation samt omfattningen av rekommendationer kan förklaras av faktorer kopplade till dels revisorns byråtillhörighet och dels revisorns personliga egenskaper.

En revisor bidrar till att kvalitetssäkra den finansiella information företag lämnar ifrån sig och revision ses som en kvalitetsstämpel gentemot tredje part. När det inte längre är revisionsplikt för små bolag har konkurrensen hårdnat i revisionsbranschen. Revisionsbyråerna har därför tilltagit åtgärder så som marknadsföring för att behålla och attrahera nya klienter. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur revisorer resonerar kring relationen till klienter och hur de upplever att den påverkas av de åtgärder som krävs för att behålla och attrahera klienter. Studien har fördjupats i tre begrepp som i sin tur är kopplade till teorier. Det studeras hur revisoryrket som profession, marknadsföring och oberoende påverkar klientrelationen och dessa stöds av agentteorin, professionsteorin och institutionell teori. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där personliga intervjuer använts för att samla empiri från sex erfarna revisorer. Revisorerna lägger stor vikt vid att relationerna till klienterna är goda. Det är viktigt dels för att klienterna ska vara nöjda och stanna kvar, men även för att det är genom ryktesspridning revisorerna får flest nya klienter. Revisoryrket är en profession och revisorerna är medvetna om hur de uppträder såväl inom arbetet som utanför. Marknadsföring strider mot professionen men är något revisorer börjat använda sig av i större utsträckning. Revisionsbyråerna använder sig av varumärkesmarknadsföring medan revisorerna främst riktar in sig på personlig marknadsföring. Enligt lag måste revisorer vara oberoende gentemot sina klienter och detta är de noga med. Inget får hota deras oberoende eftersom det kan förstöra deras rykte som revisor. Slutsatsen är att revisorer värderar klientrelationen högt. De är medvetna om vad som kan påverka och hota deras roll som revisor i relationen och vet hur de ska agera för att undvika dessa. Förslag till vidare forskning är att studera detta ut klientens perspektiv, vilket sedan kan jämföras med denna studies resultat. / An auditor contributes to assure the quality of the financial information the company hands over and auditing is seen as a quality stamp for third part. There is fierce competition in the audit industry as is no longer mandatory auditing for small companies. Audit firms use marketing and other activities to retain and attract new clients. The purpose of this study is to create an understanding for how auditors reason regarding the relationship with clients and how they perceive that activities to retain and attract clients affect the relationship. The study covers three concepts that are linked to theories. It studies how auditing as a profession, marketing and independence affect the client relationship and the Agency Theory, Professional Theory and Institutional Theory support these. The study is preformed through a qualitative approach where individual interviews are used to collect data from six different auditors. The auditors attach great importance to that the relationships with the clients are good. It is important that the clients are satisfied and stay, but also because it is through word-of-mouth auditors gain most new clients. Auditors belong to a profession and, therefore, the auditors are aware of how they behave in work and outside. Marketing is contrary to the profession but is something they have started to use more. Audit firms use brand marketing while auditors focus mainly on personal marketing. Because of laws, auditors must be independent against their clients and with this they are carful. Nothing may threaten their independence because it can destroy their reputation. The conclusion is that auditors value the client relationship highly. They are aware of what can affect and threaten their role as an auditor in the relationship. They are also aware of how to act in order to avoid these. A suggestion for further research is to study auditor-client relationship from the clients’ perspective, which can then be compared with the result of this study.

Företagsförvärv är i dagens samhälle vanligt förekommande när företag har som målsättning att växa. Det finns en del tidigare forskning kring detta området, däremot finns det inte lika mycket forskat kring aktiva aktörer vid förvärvsprocessen. Vi har valt att inrikta oss på en specifik aktör i denna studien, revisorn. Detta för att revisoryrket kan innebära flera olika roller och arbetsuppgifter, till exempel revisorn som granskare, revisorn som rådgivare samt en roll där revisorn har en legitimerande funktion. I denna studie är det framförallt revisorn som rådgivare som behandlas och det vi vill undersöka är var i förvärvsprocessen revisorn är delaktig samt vad den då bidrar med. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för processen vid ett företagsförvärv samt vad revisorn bidrar med i denna. I denna studie har fem fallstudier genomförts där semistrukturerade intervjuer har gjorts med revisorer som har eller har haft koppling till företagsförvärv. Teorin från referensramen användes vid vår analys av de empiriska resultaten, detta gjordes för att se hur tidigare teori förhåller sig till vår empiri. Studiens resultat visar att revisorns roll under förvärvsprocessen fungerar som en rådgivare, det är däremot ovanligt att revisorn är delaktig under hela processen. Den del i processen där revisorn bidrar med mest är vid företagsbesiktningen, som även kan nämnas som due diligence. Vidare kan vi konstatera att ett företagsförvärv oftast innebär en väldigt stor och komplex process där det kan uppstå problem dock är det väldigt ovanligt att ett företagsförvärv avbryts. / Background: Acquisitions are a common occurance today as a means for corporation growth. Various research has previously been conducted in this field, however a focus on the actors participating in the acquistation process is uncommon. In this study we focus on one specific actor, the auditor. Our focus on the auditor is due to this actor's variety of roles and assignments, e.g. the auditor as a reviewer , as an advisor or the auditor with a legimitising role. In this study we are predominately concerned with the auditor as an advisor, thus what we examine is at which point in the acquistion process the auditor partakes and how the controller contributes to the process. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of the acquistion process and the auditor's role in this process. Method: In this study we have conducted five case studies based on semi-structured interviews with auditors who currently are or previously have been involved with acquisitions. We have applied the theory from our frame of reference in the analysis of our findings in order to examine how our findings relate to this theory. Conclusions: This study's results indicate that the auditor's role during the acquisition process is mainly as an advisor and that it is rare for the auditor to partake during the entire process. The part of the process where the auditor contributes the most is in the due diligence process. Furthermore we can conclude that an acquisition in most cases is an extensive and complex process where various problems can arise. Despite these aggravating factors it is very rare for an acquisition to be cancelled.

Förväntningsgapet är sedan länge ett definierat fenomen som kvarstår trots upprepade försök att minska det. En anledning till att gapet kvarstår påstås vara att revisorer själv har introducerat det. Detta i kombination med att förväntningsgapet troligtvis kommer att fortsätta att existera, medför att det finns anledning att undersöka om revisorer kan dra nytta av det i sitt dagliga arbete. Syftet med den här studien är att utifrån revisorers perspektiv undersöka förväntningsgapet och revisorers möjlighet att med hjälp av gapet utöva inflytande över klienter. Undersökningen är baserad på intervjuer med revisorer från olika byråer. Studiens teoretiska referensram är baserad på antaganden från professionsteori för att beskriva revisorers kunskap, vilket är väsentligt för att undersöka om revisorer har ett kunskapsövertag de kan nyttja för att utöva inflytande. I detta avseende presenteras även antaganden från agent-teorin för att beskriva den informationsasymmetri som kan förekomma. Utöver kunskapsövertagpresenteras image och retorik som ytterligare verktyg revisorer kan tänkas dra nytta av för att influera sina klienter. Studien visar att det finns möjligheter för revisorer att med hjälp av förväntningsgapet utöva inflytande i sina klientrelationer. Möjligheten att utöva inflytande ser annorlunda ut beroende på i vilket stadie relationen mellan revisorn och klienten befinner sig i. De olika tillvägagångssättenrevisorer kan nyttja för att influera sina klienter presenteras i tabeller. Förslag till vidare forskning innefattar bland annat hur revisorer lär sig att hantera de verktyg som finns tillgängliga för att utöva inflytande. Eftersom tidigare forskning verkar sakna studier om revisorer har fördelar i att förväntningsgapet existerar, bidrar denna studie med en aspekt på hur revisorer kan nyttja gapets existens till sin fördel. Resultatet kan även vara användbart för de klienter som inte är insatta i revision och därmed inte vet vilket inflytande revisorn kan tänkas utöva. / The expectation gap in auditing continues to exist despite many attempts to reduce it. One reason to its continued existence is presumed to be that auditors themselves have introduced the phenomenon. This combined with the fact that the expectation gap is assumed to keep existing, provide reasons to examine whether or not the auditors can take advantage of it. The purpose of this thesis is to examine the expectation gap from the auditors’ perspective and their possibility to take advantage of the gap to influence their clients. The study is based on interviews with auditors from different firms. The theoretical framework is based on assumptions form theory of professions to describe the auditors’ knowledge. This is necessary to determine whether or not the auditors have a knowledge upper hand towards their clients that can be used to practice influence. Assumptions from the agency theory are also included to explain the information asymmetry that may occurbetween the auditor and the client. In addition to the knowledge upper hand, image and rhetoric are also presented as instruments the auditors can use to influence their clients. The findings indicate that auditors have the possibility to use the expectation gap to influence their clients. The possibility to practice influence varies throughout the different stages of the relationship between the auditor and the client. The findings are presented in different tables. Suggestions for further research include examining how auditors learn to manage the different instruments that are available to practice influence. Since prior research seem to lack studies whether auditors can take advantage of the expectation gap, this thesis contributes with a perspective of how auditors can use the expectation gap to their advantage. The findings may also be useful for the clients who are not familiar with the purpose of auditing and therefore are unaware of which possibilities the auditors have to practice influence.

Syftet med studien är att förstå revisorers attityder och resonemang kring marknadsföringen av revisionstjänster. Studien utgår ifrån en abduktiv ansats och kvalitativa metoder i form av personliga intervjuer har genomförts. Studiens teoretiska referensram innefattar teorier och centrala begrepp utifrån vetenskapliga artiklar. Begrepp som behandlas är profession, attityder och revisorers användning av marknadsföring. Det empiriska materialet är insamlat genom åtta intervjuer med revisorer runt om i Skåne. Huvudsakligen har attityder och resonemang kring marknadsföring, förändring av marknadsföring, marknadsföringsmetoder och kundrelationer jämförts och analyserats. Studiens empiriska analys visade att respondenterna refererar olika till begreppet marknadsföring, vilket kan anses vara en anledning till de positiva respektive neutrala attityderna. Dessutom iakttogs skilda attityder gentemot marknadsföring beroende på revisionsbyråns storlek. Respondenter från större byråer hade mer positiva attityder i förhållande till respondenter från små byråer. / The study aims to understand the auditors' attitudes and reasoning about the marketing of audit services. The study is based on an abductive approach and qualitative methods through personal interviews. The theoretical framework includes theories and concepts based on scientific articles. The covered concepts include profession, attitudes and auditors' use of marketing. The empirical data is collected through eight interviews with auditors around Skåne. Mainly, attitudes and reasoning about marketing, change of marketing, marketing methods and customer relationships were compared and analyzed. The studys’ empirical analysis showed that the respondents refer differently to the concept of marketing, which can be considered as a reason for the positive and neutral attitudes. Furthermore, it was observed that the respondents showed various attitudes toward marketing, depending on the size of the auditing firm. Respondents from larger firms had more positive attitudes in relation to respondents from small firms.

På senare år har sjukskrivningarna i Sverige ökat på grund av arbetsrelaterad stress, vilket tros bero på den ökade stressen i dagens samhälle. Forskning visar att arbetsrelaterad stress ofta drabbar individer som har kontakt med och ansvarar för människor. Det kan bero på att tidigare forskning inom well-being, välmående, främst har riktats mot läkarkåren. Eftersom revisorer, precis som läkare, anses vara en profession av många, finns det incitament att även studera revisorers well-being. Tidigare forskning har påvisat att organisationskulturen både kan ha en positiv och en negativ inverkan på en individs well-being, vilket medför att vi har valt att studera hur olika organisationskulturer inom revisionsbyråer påverkar revisorns wellbeing. Genom att i ett första skede genomföra pilotintervjuer med revisorsassistenter, har detta gett oss en god inblick i deras arbetssituation, vilket har bistått oss i utformandet av en enkät. Denna enkät har sedan skickats ut till samtliga identifierbara godkända och auktoriserade revisorer i Sverige. Av 2 738 utskick fick vi 262 stycken svar, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 9,6 %. Med hjälp av den teoretiska referensramen har sex stycken hypoteser utformats. För att testa dessa har vi valt att analysera våra resultat genom att utföra statistiska analyser. Vi har i vår studie kunnat konstatera att det finns indikationer på att en kollektivistisk organisationskultur, hierarchy culture och adhocracy culture har en positiv inverkan på revisorns subjektiva well-being. Dessutom har vi även kunnat konstatera att det finns indikationer på att market culture och en individualistisk organisationskultur har en negativ inverkan på revisorns subjektiva well-being. En begränsning med vår studie är att den endast innefattar godkända och auktoriserade revisorer i Sverige. Begränsningen medför dock att vi kan bidra med ny kunskap inom en tidigare relativt ostuderad kontext. / During the past years the absence from work due to work-related stress has increased in Sweden, which is assumed to have something to do with the increased stress in society. Previous research has shown that work-related stress often affects individuals who have some kind of contact with other people and also have a responsibility towards them. This might be a reason for why previous research has focused mainly on doctors, when it comes to studies on well-being. Since auditors, just like doctors, are believed to be a profession, it would also be interesting to study auditors’ well-being. Previous research has shown that the organizational culture can have an impact on the individual’s well-being. This is why we have chosen to study how different organizational cultures within audit firms affect auditors’ well-being. We started our research by conducting pilot interviews with assistant auditors, to give us a good overview of their work situation. This led to the construction of a survey, which has been distributed to all approved and authorized auditors in Sweden. We have sent 2 738 questionnaires and received 262 responses, which is a response rate of 9,6 %. By the help of the theoretical framework, we constructed six hypotheses, which have been tested by statistical analyses. One conclusion is that we have found indications that a collectivistic organizational culture, hierarchy culture and adhocracy culture have a positive effect on the auditors’ subjective wellbeing. We can also conclude that there are indications that market culture has a negative effect on the auditors’ subjective well-being. A limitation with this study is that it only includes approved and authorized auditors in Sweden. The limitation, however, enabled us to contribute with new knowledge within a previously somewhat unstudied context.

Syfte: Syftet med studien är att utforska hur revisorns egenskaper och uppfattningar om en god revisor påverkar den professionella och organisatoriska identiteten. Metod: Genom att använda oss av ett positivistiskt synsätt i kombination med en deduktiv ansats och en kvantitativ metod har vi erhållit vårt empiriska material. Teoretiskt perspektiv: Studien utgår från litteratur gällande revisorns traditionella och nya roll. Vidare har teori om professionell och organisatorisk identitet använts samt andra teorier inom vårt ämnesområde. Empirisk metod: SPSS har använts för att analysera vår empiri som erhållits genom en kvantitativ metod, enkäter. Empirin har analyserats genom multipel regressionsanalys samt faktoranalys. Resultat: Vårt resultat visar på att organisatorisk och professionell identitet lever i symbios och kan numera betraktas som en totalidentitet för revisorn. / Purpose: The purpose of this study is to explore how the characteristics of an auditor and an auditor’s perception of a well performing auditor effects the professional and organizational identity. Methodology: By using a positivistic view with a deductive approach and a quantitative method we have obtained our empirical material. Theoretical perspective: The study emanates from literature regarding the auditor’s traditional and new role. Furthermore theory about professional and organizational identity have been used among other theories within our research area. Empirical methodology: SPSS has been used to analyze our empirical foundation obtained through a quantitative method, surveys. The empirical foundation has been analyzed through multiple regression analysis and factor analysis. Conclusions: The result of our study shows a symbiosis between professional and organizational identity. They should now be considered as a one-unit identity.

Aim: Earlier studies have investigated what impact the relationship between the auditor and their clients have on the auditor’s objectivity. There are different opinions about whether a close relationship harms or promote the auditors work. Furthermore there are studies that show what strategies the auditor (and client) tends to use in the negotiation between the two of them. On this basis we have chosen to study if there are any correlation between the nature of the auditor client relationship, the auditor’s negotiation strategy against the client and the auditor’s objectivity. Method: Because of our purpose to study if there is any correlation between the relationship, the negotiation strategies and the auditor´s objectivity we have chosen to implement a quantitative survey. The survey has been edited by earlier studies from Gibbins, McCracken and Salterio (2010), Fontaine (2011) and Bamber and Iyer (2007). The survey has been sent to approved and authorized auditors in Sweden and the collected data has been compiled and analyzed by statistic methods. Result & Conclusions: This study shows that there are a significant correlation between a close relationship, the auditor’s negotiation strategies and the auditor’s objectivity. With a close relationship the auditor tends to use integrative strategies, which also shows to have a negative impact on auditor objectivity. Suggestions for future research: This study shows that the relationship has impact on the auditor to use integrative strategies. On this basis it would be interesting to do a deeper study with focus on integrative strategies and auditor´s objectivity. Contribution of the thesis: This study can be useful for auditors if they want to study the relationship with their clients and the potential impact on objectivity. Key words: Auditor, objectivity, relational, transactional, integrative, distributive / Syfte: Tidigare har studerats huruvida den relation som föreligger mellan revisor och klient har en påverkan på revisorns objektivitet. Det råder skilda åsikter om huruvida en nära relation skadar eller främjar revisionsarbetet. Dessutom finns studier som visar vilka strategier revisor (och klient) tenderar att använda i förhandlingen parterna emellan. Utifrån detta har vi valt att undersöka om det finns samband mellan karaktären hos revisorns klientrelation, revisorns förhandlingsstrategi mot klienten och revisorns objektivitet. Metod: Då vi studerar om det finns något samband mellan karaktären på relationen, de förhandlingsstrategier som används och revisorns objektivitet har vi valt att genomföra en kvantitativ enkätundersökning. Enkäten har utformats utifrån tidigare studier av Gibbins, McCracken och Salterio (2010), Fontaine (2011) och Bamber och Iyer (2007). Enkäten har skickats ut till godkända och auktoriserade revisorer i Sverige och insamlad data har sedan sammanställts och analyserats med hjälp av ett antal statistiska metoder. Resultat & slutsats: Studien visar att det finns ett signifikant samband mellan en nära relation, de förhandlingsstrategier revisorn använder och revisorns objektivitet. En nära relation visar att revisorn tenderar att använda integrativa strategier i förhandlingen med klienten, detta visar sig också ha en negativ effekt på revisorns objektivitet. Förslag till fortsatt forskning: Studien visar att relationen har inverkan på att revisorn väljer integrativa strategier i förhandlingen med klienten. Därför vore det intressant att genomföra en vidare studie med fokus på de integrativa strategierna och revisorns objektivitet. Uppsatsens bidrag: Studien kan vara till nytta för revisorer om de själva vill studera relationen med sina klienter och hur den kan påverka objektiviteten. Nyckelord: Revisor, klient, objektivitet, relationell, transaktionell, integrativ, distributiv.

<p>För att erhålla en rättvisande redovisning måste utgångspunkten vara att ett företag skall fortleva. I en revisors uppgifter ingår att granska huruvida ett företag kan tillämpa principen om fortsatt drift enligt RS 570. Eftersom denna princip är väsentlig för redovisningens struktur medför detta vissa krav på att revisorn gör en korrekt bedömning av företagets fortlevnad. Att yttra sig om den fortsatta driften kan emellertid få svåra konsekvenser för företaget eftersom intressenterna baserar sina beslut på det som står i årsredovisningen och revisionsberättelsen. Vissa författare menar till och med att ett negativt yttrande om den fortsatta driften kan leda till en självuppfyllande profetia. Vi har således funnit det intressant att utreda huruvida revisorerna upplever några svårigheter i samband med bedömningen av ett företags fortsatta drift. Vidare ämnar vi ta reda på hur vanligt det är att revisorer anmärker på den fortsatta driften samt huruvida mer praxis och vägledning behövs i RS 570. Syftet med uppsatsen är att skapa en diskussion och en förståelse för de problem som kan omgärda bedömningen av fortsatt drift. Vår studie har föregåtts av både ett kvantitativt och ett kvalitativt angreppssätt, då vi utförde dels en webbenkät och dels personliga semi-strukturerade intervjuer. Efter genomförd empiri visar studien att de flesta revisorer som ingått i våra undersökningar upplever svårigheter vid bedömningen av fortsatt drift. Anledning till detta är att bedömningen involverar förutsägelser om framtiden samt att risken finns för att bedömningen i sig blir självuppfyllande. Vidare har vi konstaterat att åsikterna går isär huruvida mer praxis kring RS 570 är nödvändigt. De flesta anser emellertid att RS 570 innehåller tillräcklig vägledning vid bedömningen av fortsatt drift. Slutligen har vi kommit fram till att det är relativt ovanligt att revisorerna i vår undersökning anmärker på den fortsatta driften i revisionsberättelsen, troligen på grund av de svårigheter som omgärdar bedömningen.</p>

<p>Idag måste alla aktiebolag i Sverige ha en revisor som granskar årsredovisningen. De senaste åren har det debatterats huruvida små aktiebolag gynnas av revisionsplikten. De senaste åren har revisorns granskning blivit mer omfattande och en bidragande orsak är redovisningsskandaler som exempelvis Enron. Detta har resulterat till att revisionskostnaden har blivit högre och de som har drabbats hårdast av nya revisionsregler är små aktiebolag. Vår studie avser att belysa vilken syn företagen har på revisionsplikten samt hur företagen vill att det framtida samarbetet med revisorn ska utformas. Studien har föregåtts av en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat sex företag. Utifrån empirin kan vi konstatera att företagen var positiva till ett avskaffande av revisionsplikten eftersom det kan ge en större frihet att välja de tjänster som företagen behöver. Dessutom kunde vi konstatera att revisorns engagemang och kunskap var två huvudfaktorer till ett fortsatt samarbete om det blir frivilligt att revidera årsredovisningen.</p>