Syftet med denna kvalitativa studie med kvantitativa inslag var att ge en bild av elevers välmående på ett ridgymnasium samtidigt som jag ville belysa betydelsen av elevers gemenskap och trivsel. Sammanfattningsvis tyder resultatet av min studie på att elever som går på ett ridgymnasium och dagligen får bedriva studier parallellt med hästar mår bättre psykiskt och känner sig nöjda och tillfreds, samt utvecklas som människor. Samspelet mellan eleverna och deras hästintresse skapar en känsla av att eleverna känner sig nöjda med sig själva.

<p>Ridning anses allmänt vara svårt att lära sig, speciellt i vuxen ålder. Det kan bero på att ridning är svårt att förmedla eftersom det är en praktisk kunskap som till stor del bygger på känsla. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur ridlärare använder rösten på en ridlektion. Studien bygger på intervjuer med sex ridlärare. Resultatet visar att rösten hade betydelse för kommunikationen mellan ridlärare och elev och att ridläraren använde rösten olika beroende på elev, mål och utbildningsnivå. Med hjälp av rösten kunde nyanser och känsla förmedlas till eleven. Hur ridläraren använde rösten påverkade även hästen, både direkt och indirekt via ryttarens reaktion. Rösten kan därför ses som ett viktigt redskap i kommunikationen på en ridlektion. Används den på ett medvetet sätt kan den bidra till att förmedla ridkänslan, vilket kan underlätta ridutbildningen och i förlängningen även gynna hästens hälsa.</p>

Ridning anses allmänt vara svårt att lära sig, speciellt i vuxen ålder. Det kan bero på att ridning är svårt att förmedla eftersom det är en praktisk kunskap som till stor del bygger på känsla. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur ridlärare använder rösten på en ridlektion. Studien bygger på intervjuer med sex ridlärare. Resultatet visar att rösten hade betydelse för kommunikationen mellan ridlärare och elev och att ridläraren använde rösten olika beroende på elev, mål och utbildningsnivå. Med hjälp av rösten kunde nyanser och känsla förmedlas till eleven. Hur ridläraren använde rösten påverkade även hästen, både direkt och indirekt via ryttarens reaktion. Rösten kan därför ses som ett viktigt redskap i kommunikationen på en ridlektion. Används den på ett medvetet sätt kan den bidra till att förmedla ridkänslan, vilket kan underlätta ridutbildningen och i förlängningen även gynna hästens hälsa.

Studiens syfte var att med hjälp av en kvalitativ metod få ökad kunskap och förståelse för betydelsen av en väl balanserad pedagogisk och social kompetens inom ridutbildning med fokus på en ”ridskola för alla. Tidigare forskning bekräftade att det fanns ett behov att undersöka hur utövare upplevde ledare inom ridsporten och det har även visat sig att ridundervisningens betydelse för ridlärarna ibland är underordnad i vardagen med hästarna. Fokus låg många gånger inte på det pedagogiska arbetet för instruktören och detta ledde till en stor påverkan för elevens individuella utbildning. Studien hade även för avsikt att undersöka det egna begreppet ”en ridskola för alla” Resultatet från undersökningen visade att det fanns en stor diskrepans i både pedagogisk och didaktisk förmåga hos de olika lärarna. Den visade även att den teoretiska kunskapsnivån ansågs vara hög över lag medan den praktiska förmågan som kunde kopplas till både didaktiska och sociala färdigheter hade mer att önska. Beträffande den didaktiska kompetensen visade studien att den var mycket individuell mellan lärarna som ledde till att alla lärare inte passade för samtliga elever vilket påverkade ryttarnas individuella utveckling. Slutligen kunde ridskolorna i studien inte anses som ”ridskolor för alla” då socioekonomiska hinder förelåg.