• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Saknar Riksbankslagen aktualitet? : En studie av Riksbankslagens aktualitet i förhållande till nykeynesianismen och Riksbankens tillämning av lagen

Lilja, Lina January 2008 (has links)
<p>De lagar och direktiv som uttrycker penningpolitikens mål vilar ytterst på nationalekonomisk teori och emperi och färgas således av utvecklingen inom disciplinen. Nykeynesianismen utgör den dominerande teoribildningen inom modern makroekonomisk litteratur och går ut på att penningpolitikens övergripande mål bör bestå i att maximera nyttan för ett representativt hushåll. Riksbanken har prisstabilitet som mål, vilket inte alltid är förenligt med nykeynesianismens målfunktion. Det förefaller utifrån detta som intressant att undersöka hur de lagar och direktiv som fastställer den svenska penningpolitikens mål förhåller sig till modern makroekonomisk teori, samt på vilket sätt som Riksbanken tillämpar dessa lagar och direktiv. Mitt syfte är att undersöka huruvida det föreligger anledning att omformulera de lagar och direktiv som uttrycker den svenska penningpolitikens mål, med speciellt avseende på Riksbankslagen. För att uppnå det angivna syftet behandlar uppsatsen penningpolitik ur ett nykeynesianskt perspektiv; Riksbankslagen, förarbetena till lagen, samt regeringsformen. Därtill behandlar uppsatsen, i syfte att undersöka hur Riksbanken tillämpar lagar och direktiv, även den ekonometriska modell (RAMSES) som Riksbanken använder sig av, bankens egna förtydliganden av inflationsmålet, samt 2008 års penningpolitiska protokoll. Uppsatsen visar att Riksbankslagen, som föreskriver ett enkelt mandat, inte alltid tycks överrensstämma med teorin och att förarbetena till lagen uttrycker ett hierarkiskt mandat samt att Riksbankens egna förtydliganden erbjuder en än mer flexibel tolkning av målet. Min slutsats är att penningpolitikens mål bör förtydligas i lag och att det bör omformuleras på ett sätt som ger Riksbanken ett inflationsmål under tillväxt. Det förra bör göras i pedagogiskt syfte och det senare då banken, i enlighet med teorin, i högre grad bör ta hänsyn till den reala ekonomin i syfte att maximera hushållens nytta.</p>
2

Saknar Riksbankslagen aktualitet? : En studie av Riksbankslagens aktualitet i förhållande till nykeynesianismen och Riksbankens tillämning av lagen

Lilja, Lina January 2008 (has links)
De lagar och direktiv som uttrycker penningpolitikens mål vilar ytterst på nationalekonomisk teori och emperi och färgas således av utvecklingen inom disciplinen. Nykeynesianismen utgör den dominerande teoribildningen inom modern makroekonomisk litteratur och går ut på att penningpolitikens övergripande mål bör bestå i att maximera nyttan för ett representativt hushåll. Riksbanken har prisstabilitet som mål, vilket inte alltid är förenligt med nykeynesianismens målfunktion. Det förefaller utifrån detta som intressant att undersöka hur de lagar och direktiv som fastställer den svenska penningpolitikens mål förhåller sig till modern makroekonomisk teori, samt på vilket sätt som Riksbanken tillämpar dessa lagar och direktiv. Mitt syfte är att undersöka huruvida det föreligger anledning att omformulera de lagar och direktiv som uttrycker den svenska penningpolitikens mål, med speciellt avseende på Riksbankslagen. För att uppnå det angivna syftet behandlar uppsatsen penningpolitik ur ett nykeynesianskt perspektiv; Riksbankslagen, förarbetena till lagen, samt regeringsformen. Därtill behandlar uppsatsen, i syfte att undersöka hur Riksbanken tillämpar lagar och direktiv, även den ekonometriska modell (RAMSES) som Riksbanken använder sig av, bankens egna förtydliganden av inflationsmålet, samt 2008 års penningpolitiska protokoll. Uppsatsen visar att Riksbankslagen, som föreskriver ett enkelt mandat, inte alltid tycks överrensstämma med teorin och att förarbetena till lagen uttrycker ett hierarkiskt mandat samt att Riksbankens egna förtydliganden erbjuder en än mer flexibel tolkning av målet. Min slutsats är att penningpolitikens mål bör förtydligas i lag och att det bör omformuleras på ett sätt som ger Riksbanken ett inflationsmål under tillväxt. Det förra bör göras i pedagogiskt syfte och det senare då banken, i enlighet med teorin, i högre grad bör ta hänsyn till den reala ekonomin i syfte att maximera hushållens nytta.

Page generated in 0.0436 seconds