Det senmoderna samhällets komplexitet har gjort organisationers riskhantering till en viktig men svårstrukturerad aktivitet. I en förstudie (Sparf, 2004) har en riskhanteringsmetod utifrån sociologisk systemteori utarbetats (STRIM). I föreliggande uppsats är syftet dels att ge en bild av och exempel på hur riskhantering kan gå till i teori och praktik och dels att testa den empiriska giltigheten hos STRIM. De bakomliggande systemteorierna rekapituleras och därtill har teorier om riskhantering lagts. Den empiriska undersökningen har utgjorts främst av två intervjuomgångar med fem informanter i varje. Resultatet ger en fyllig bild av praktisk riskhantering, men uppfyller bara delvis prövningen av STRIM. Den viktigaste slutsatsen är att instrumentella och administrativa riskhanteringsmetoder respektive processer och enstaka insatser i praktiken har svårt att mötas. Dessa problem kan STRIM förmodligen bidra till att överbrygga genom skapandet av en gemensam nomenklatur.

As the structure of society is increasingly digitized, the requirement for IT to work perfectly increases. IT plays a fundamental prerequisite for our lives, companies can with IT provide competitive advantages to secure their position on the market. Digitization is a contributing factor in launching new IT-projects on a regular basis to meet tomorrow's technological paradigm shift or to develop existing systems. At the same time as a relatively large number of IT-projects fail, which in return causes consequences for the involved stakeholders.   The basis of the empirical study has been to conduct a qualitative survey on how four project managers relate to risk management. The empirical study will be validated against the theoretical framework. The theoretical framework describes how risk management is used as a tool and how the risk management process relates to the different phases of the projects. An overall theme has also been to explain the difficulties that arise in IT-projects with different approaches. From the empirical theory and theoretical framework, a comparative analysis has been carried out that underpins the reasons for how the workflow with risk management is implemented in practice and the difficulties that arise for project managers.   Based on this, the study has gained a deeper overview based on the various reasons that have given incentives for how these occurrences have influenced risk management. The study has led to a concrete conclusion that concerns both internal and external factors regarding the risk management work and the difficulties that have ascended. The study concludes, among other things, that risk management is prioritized in favour of other actions in IT-projects and that knowledge transfer from previous IT-projects is something that is overlooked.

<p>Som ett resultat av de stora företags- och redovisningsskandalerna i början av det här decennietskapades Sarbanes-Oxley Act (SOX). SOX är ett regelverk vars huvudsyfte är att öka trovärdighetenoch transparensen i den finansiella redovisningen. Bland annat regleras företagen att redovisa denrisk de ställs inför. Detta har bidragit till att allt fler företag, i huvudsak amerikanska, harimplementerat så kallade företagsövergripande riskhanteringssystem (”ERM”), i syfte att skapa enhanterbar riskhantering som genomsyrar hela företaget. Intressant är att även ett flertalet svenskaföretag har valt att implementera ERM. Bakgrunden till denna förändring är tämligen okänd, även omSveriges motsvarighet till SOX - Koden för svensk bolagsstyrnings - kan tänkas påverka. Varför vårstudies syfte är att undersöka om det finns en korrelation mellan sju utvalda faktorer och hur långtsvenska företag har kommit i implementeringen av ERM.</p><p>För denna studie väljs en kvantitativ ansats och genom enkätsvar från får urvalsgrupp genomförs enregressionsanalys, för att finna ett samband mellan studiens sju utvalda faktorer och den beroendevariabeln – hur långt svenska företag har kommit i implementeringsfasen av ERM.</p><p>Utifrån vår studie kan vi konstatera att tre av de utvalda faktorerna är signifikanta – (1) ekonomichefens involvering i den interna kontrollen, (2) närvaro av riskchef och (3) frikoppladstyrelse. (1) och (2) överensstämmer med de hypoteser som utformas i uppsatsen, medan (3) motsäger en hypotes.</p><p>17 av 30 företag har implementerat delar, eller redan har ett företagsövergripanderiskhanteringssystem. Slutsatsen vi har dragit från detta är att Koden för svensk bolagsstyrningstroligtvis har påverkat eftersom den syftar till att stärka förtroendet för de svenska företagen genomatt främja den interna styrningen och således den interna kontrollen och företagets riskhantering.</p>

Som ett resultat av de stora företags- och redovisningsskandalerna i början av det här decennietskapades Sarbanes-Oxley Act (SOX). SOX är ett regelverk vars huvudsyfte är att öka trovärdighetenoch transparensen i den finansiella redovisningen. Bland annat regleras företagen att redovisa denrisk de ställs inför. Detta har bidragit till att allt fler företag, i huvudsak amerikanska, harimplementerat så kallade företagsövergripande riskhanteringssystem (”ERM”), i syfte att skapa enhanterbar riskhantering som genomsyrar hela företaget. Intressant är att även ett flertalet svenskaföretag har valt att implementera ERM. Bakgrunden till denna förändring är tämligen okänd, även omSveriges motsvarighet till SOX - Koden för svensk bolagsstyrnings - kan tänkas påverka. Varför vårstudies syfte är att undersöka om det finns en korrelation mellan sju utvalda faktorer och hur långtsvenska företag har kommit i implementeringen av ERM. För denna studie väljs en kvantitativ ansats och genom enkätsvar från får urvalsgrupp genomförs enregressionsanalys, för att finna ett samband mellan studiens sju utvalda faktorer och den beroendevariabeln – hur långt svenska företag har kommit i implementeringsfasen av ERM. Utifrån vår studie kan vi konstatera att tre av de utvalda faktorerna är signifikanta – (1) ekonomichefens involvering i den interna kontrollen, (2) närvaro av riskchef och (3) frikoppladstyrelse. (1) och (2) överensstämmer med de hypoteser som utformas i uppsatsen, medan (3) motsäger en hypotes. 17 av 30 företag har implementerat delar, eller redan har ett företagsövergripanderiskhanteringssystem. Slutsatsen vi har dragit från detta är att Koden för svensk bolagsstyrningstroligtvis har påverkat eftersom den syftar till att stärka förtroendet för de svenska företagen genomatt främja den interna styrningen och således den interna kontrollen och företagets riskhantering.

Denna uppsats är skriven för att visa hur ett av världsarven på vår jord har byggts upp och hur vi ska kunna förvalta, bevara och utveckla staden Karlskrona. För att kunna göra detta har Karlskronas historia studerats. Varför är den byggd som den är? Hur arbetar Karlskrona kommun för att minska skadorna i möjligt kommande naturkatastrofer? Uppsatsen innehåller kvalitativa metoder som bland annat är intervjuer med personer inom Karlskronas kommun. Uppsatsen har även skrivits med hjälp av litteraturgranskning för att få en bra uppfattning av vad som har gjort Karlskrona till ett världsarv. Resultatet av denna studie visar på hur Karlskrona kommer att utvecklas vidare som stad samt hur man ska lyckas bevara den kultur och historia som finns i staden. Resultatet visar vilket ansvar kommunen har för att bevara det som gör staden till ett världsarv. Hur Karlskrona arbetar för att skydda sig mot möjliga kommande naturkatastrofer kommer också att redovisas.

<p>Vi behandlar i denna uppsats metoder för att minska transaktionsexponering vid utrikeshandel. Uppsatsen är skriven på uppdrag av ett fallföretag och problematiken kring transaktionsexponeringen sätts i relation till deras situation. Syftet är således att utifrån fallföretagets situation beskriva teorier kring området och genomföra ett test för att komma med förslag på en säkringsstrategi för företaget. Vi har tagit del av en riskanalysrapport från företaget samt haft öppna intervjuer med ekonomichef och controller. Vidare har vi laddat ner data från Sveriges Riksbank och Datastream. Resultaten vi kommit fram till är att det finns en naturlig säkring mellan USD och GBP, att det var kostsamt att säkra USD mot EUR och SEK samt att företaget på ett operationellt plan bör minska sin transaktionsexponering. Vår slutsats är att företaget bör utnyttja den naturliga säkringen, säkra en stor del av den kvarvarande exponeringen med terminer och operationellt jobba mot att minska transaktionsexponeringen.</p>

<p>Affärsänglar är inget nytt fenomen på dagens globala marknad. Enda sedan Columbus tid har affärsänglar investerat kapital i företag och stöttat nya idéer. Idag har begreppet affärsänglar fått en mer framträdande roll i vårt alltmer komplexa samhälle, vilket tyder på att politiker och företagare har fått en större förståelse för affärsänglarnas betydelse för företagstillväxt och företagsutveckling. Affärsänglarnas verksamhet är emellertid fortfarande relativt outforskat. Affärsänglar definieras som privatpersoner vilka investerar eget kapital i form av kunskap och pengar i företag genom ett aktivt eller passivt deltagande. Området kring hur affärsänglar hanterar risk och osäkerhet i samband med företagsinvestering har inte tidigare belysts tillräckligt, varför det kom att bli uppsatsens syfte.</p><p>För att besvara syftet genomfördes fallstudier där tre affärsänglar intervjuades via personliga möten. De tre affärsänglarna representerade olika kategorier av affärsänglar och gav oss möjligheten att urskilja likheter och skillnader. Som grund har vi använt oss av teorier och tidigare forskning för att få en bättre helhetsbild av affärsänglarnas risk och osäkerhetshantering.</p><p>Det framkom att riskbenägenheten varierar och att de affärsänglar som är mer riskbenägna än andra accepterar det på grund av möjligheten att erhålla större avkastning. Genom en omfattande due diligence har affärsängeln större möjlighet att bättre hantera risk och osäkerhet. Det framkom även att informella och formella nätverk har en avgörande roll i riskhanteringsprocessen och att ett aktivt engagemang minskar den upplevda osäkerheten i samband med företagsinvesteringar.</p>

Riskhantering har blivit viktigare än någonsin och med allt mer komplexa flöden ökar riskerna exponentiellt. Med rätt verktyg och metoder kan risker reduceras eller elimineras. Den petrokemiska industrin hanterar farliga ämnen och är en av de mest riskfyllda branscherna. Olyckor är näst intill oundvikligt och konsekvenserna kan vara katastrofala. Med en genomtänkt riskhantering kan företagen säkerställa hanteringen av farligt gods. Syftet med studien är att studera riskhantering inom den petrokemiska produktionen. För att uppfylla studiens syfte har en huvudforskningsfråga formulerats: Hur bör risker inom hantering av petrokemiskt produktion utformas med utgångspunkt från utifrån operationella aspekter? Målet är att öka förståelsen av och få kännedom om riskhanteringsprocessen samt att utveckla grundprinciper för kommande riskhanteringsarbete. Den metod som har används för studien är kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer samt dokumentation. Den insamlade empirin visar att riskhantering är något som bör vara en integrerad del i företagen. Processen är tidskrävande men är en viktig del för företagen för att nå sina affärsmål samt möjliga marknadsandelar. Det som gör att företag inte har tillämpat någon form av riskhantering är ekonomiska faktorer och bristande kompetens. Det existerar ett flertal olika riskhanteringsmodeller, men den vanligaste formen är att hantera sina risker genom riskidentifiering, riskanalys och åtgärder. Andra vanliga modeller är HAZOP, FMEA och WHAT-IF.

Klimatförändringar är en stor risk för skogsbruket, där väderförändringar kan leda till ökade risker som storm, brand, översvämning, snö, insekter och svampar. Efter de kraftiga skogsbränderna under sommaren 2018 ökade allmänhetens kännedom om vilka konsekvenser klimatförändringarna kan få på den svenska skogen ur ett samhällsperspektiv. Denna uppsats ämnar ta ett skogsägar- och skogsindustriperspektiv och genom en kvalitativ ansats undersöka hur den svenska skogsindustrin arbetar med finansiella riskhanteringsmetoder för att möta extrema väderförhållanden. För att få en helhetsblick över riskhanteringen i branschen har även skogliga metoder samt finansiella risker undersökts. De finansiella riskhanteringsmetoderna som undersöks är diversifiering, hedgning med terminer, optioner eller swapar, väderderivat och scenarioanalys. Ambitionen är att studiens resultat ska tillföra en både praktisk och teoretisk betydelse. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sakkunniga inom branschen, och analyserats med en modifierad version av Grounded Theory. Resultaten visar att den allmänna kunskapen om klimatförändringar och vilka effekter klimatförändringar väntas ha på skogsbruket stämmer väl överens med tidigare forskning. Som väntat har fokus inom branschen varit på skogliga skötselåtgärder, som också är anpassade efter vad som kan förväntas av tidigare forskning. Däremot finns det ett visst motstånd mot att använda finansiella riskhanteringsmetoder för att hantera skogliga risker. Den generella uppfattningen är att det inte finns en marknad för hedgning av till exempel prisrisker för skogsråvara, och väderderivat ses inte som ett reellt alternativ i dagsläget då det anses vara för komplicerat och dyrt. Enklare former av scenarioanalys används för att bedöma risker, men mer avancerad modellering saknas för att skapa robusta underlag för beslutsfattande. En orsak bakom det svala intresset för att använda finansiella riskhanteringsmetoder för att hantera skogliga risker bedöms vara att de som jobbar med skogsskötsel inte har någon djupare kunskap om finansiell riskhantering och de som jobbar med finansiell riskhantering saknar istället en djupare kunskap om skogen. I och med att man har kommit långt i det operativa arbetet minskar även behovet av att applicera finansiella riskhanteringsmetoder för att hantera den skogliga risken, vilket kan vara en förklaring för det motstånd som finns.

<p>Banker liksom andra verksamheter möter dagligen risker och det är extra viktigt att förebygga och hantera dessa i en bank då deras viktigaste handelsvara är pengar. Bankerna möter många risker och de mest förekommande är likviditetsrisk, kreditrisk, valutarisk och ränterisk. Hand i hand med dessa risker och övriga går riskhantering, vilken varierar från risk till risk. I och med den pågående finanskrisen är riskhantering i den finansiella verksamheten ett mycket aktuellt ämne som inte bara har påverkat de svenska storbankerna utan hela världen. </p><p>Syftet med vår forskning är att kartlägga tre av de fyra svenska storbankernas risker och riskhantering samt att söka förståelse för vilka risker som förekommer och hur de hanteras. I vår undersökning tittar vi närmare på vilka risker som förekommer i teorin och i praktiken samt hur hanteringen av dessa går till. Vi är även i vår forskning intresserade av hur finanskrisen, som bröt ut hösten 2008, har påverkat respektive bank. </p><p>Vår undersökning baseras på en hermeneutisk kvalitativ metod för att kunna svara på vår forskningsfråga och få en bättre förståelse för risker och riskhantering i den svenska banksektorn. Empirin i uppsatsen samlas in genom intervjuer med respondenter från tre utvalda banker i Halmstad. </p><p>Det resultat vi har kommit fram till i undersökningen är att bankerna har ett väl fungerande riskhanteringssystem och lägger ned mycket tid och arbete på att kunderna skall må bra. Den pågående finanskrisen har påverkat bankerna på så vis att riskerna och riskhanteringen är mer i fokus än tidigare. Resultatet i vårt arbete har påverkats mycket av finanskrisen, om undersökningen hade skett för till exempel tre år sedan hade resultatet sett annorlunda ut och andra risker hade antagligen varit i fokus.</p>