<p>När ett producerande företag står inför val av leverantör är det viktigt att se till deras förmåga att kunna leverera på rätt tid till rätt plats och rätt kvantitet samt enligt rätt pris. En större brist på någon av dessa punkter kan leda till förseningar i produktionen med eventuellt produktionsstopp som följd. Hur hanterar företag de risker som är förknippade med leverantörer? Uppsatsens syfte är att granska urvalsprocessen vid leverantörsval, med hänsyn till riskhantering. Data har samlats in under intervjuer med inköpschefer eller liknande som har insyn i de argument som används vid val av leverantörer. Företagen är i undersökningen anonyma eftersom frågorna rör strategier som kan klassas som företagshemligheter.</p><p>Uppsatsen utgår både ifrån teorier och ifrån modeller. Teorin om resursberoende förklarar organisationens struktur och beteende gentemot den externa omgivningen. Strategimodeller är exempel på förhållningssätt gentemot leverantören, det vill säga olika metoder att hantera sina leverantörer under olika premisser. Riskfaktorer visar på presumtiva risker vid val av leverantörer, faktorer som bör utredas och värderas. De fungerar även som indikatorer på leverantörens välstånd.</p><p>I undersökningen har vi kunnat identifiera några gemensamma drag när det gäller processen att välja leverantörer och motverka risker. Det framkom att företagen analyserar de risker som är förknippade med leverantörerna, till exempel kvalitet och konkurs. Företagen värderar och kategoriserar leverantörerna för att se vilka inköp och leverantörer som ska prioriteras. Fyra av fem företag använde sig av Kraljic-matrisen. Ett företag sa sig sett ekonomiska vinster med att övergå ifrån ABC-klassificering till Kraljic-matrisen. Långsiktighet och fördjupat samarbete med leverantörerna anses vara den bästa metoden för att säkra sina inleveranser till ett bra pris och minimal risk. Företagen är beredda att hjälpa leverantörerna med att rationalisera processer. Samtliga företagen var överens om att konkurrenskraften påverkades vid val av leverantörer. Huvudargumenten för det var att varorna som köps hos leverantörerna bidrar till mervärde i den färdiga produkten genom status och/eller kvalitet.</p> / <p>When a company is about to choose their suppliers it’s necessary to examine their ability to deliver in time at the correct location and to the agreed quantity and price. If there are any kinds of shortage in these conditions it can lead to delays in production which may even result into a production stop. How do the companies handle the risks that are associated with suppliers? The purpose of this essay is to look into companies’ processes of evaluating the risks when to choose suppliers.</p><p>Data have been collected through interviews with Purchase Managers or people in similar positions. The companies in this study wish to be anonymous because the nature of the questions in the study are concerning business strategies and hence secrets in detail.</p><p>The essay is based upon both theories and economic models. Teorin om resursberoende deals with the structure of the organization and the way it acts towards external interested parties. Strategimodeller is about strategic behaviour against the suppliers. Riskfaktorer are explaining the nature of different risk factors companies have to evaluate when choosing suppliers.</p><p>In the study we have been able to identify some common characteristic behaviour in choosing suppliers and avoiding risks. The study shows that companies analyse the different kinds of risks in the process of choosing supplier, for example quality and economic stability. To see which suppliers that the companies should prefer, they valuate and categorize the suppliers. Four out of five companies used the Kraljic-matrisen. One company claimed to have financial evidence that showed more profit when they used Kraljic-matrisen than with ABC-klassificering</p><p>The study also shows that long term relationship is the best way to secure incoming goods to a good price and minimum risk. If the suppliers start to struggle with technical problems, the companies are prepared to support the suppliers regarding rationalization of the production process, just to secure the companies’ need of goods. All companies in the study agreed that their competitiveness was effected by the choice of suppliers. The main argument regarding competitiveness was that the goods bought from the suppliers could contribute to the end product value by status and/or quality.</p>

<p>En väl fungerande internrevision är ett måste för stora organisationer. En viktig del i internrevisionens arbete, kanske den viktigaste, är att granska riskhanteringen inom organisationen. Vi har valt att granska Handelsbankens och Nordeas riskorganisationer. Riskhantering inom banker är ytterst viktig för deras verksamhet och än mer intressant i samband med den rådande finanskrisen. Internrevisionens syfte är att vara ett oberoende och effektivt verktyg för styrelsen med uppgift att granska den egna verksamheten och vid behov föreslå förändringar som kan förbättra organisationen. Internrevisionen ska även säkerställa att organisationens information är tillförlitlig, att organisationen följer lagar och regler och att organisationens resurser används effektivt för att se till att organisationens syfte och mål uppnås.</p><p>Det främsta syftet med uppsatsen är att undersöka om och framförallt varför internrevisionen är ett effektivt och oberoende verktyg för styrelsen. Vi vill även undersöka om de valda bankernas, Handelsbanken och Nordea, internrevisionsarbete med avseende på riskhantering har förändrats till följd av den rådande finanskrisen. Vi kommer även att jämföra hur Handelsbankens och Nordeas internrevisionsavdelningar fungerar för att belysa skillnader och likheter i deras riskhanteringsorganisationer.</p><p>För att besvara syftet har vi använt oss av relevanta teorier och genomfört respondentintervjuer med bankernas internrevisionschefer samt en informantintervju med en för området kunnig och oberoende person. Vi har i undersökningen använt oss av en kvalitativ metod som ger en helhetsbild av syftet för undersökningen.</p><p>Slutligen visar undersökningen att bankernas internrevision fyller sitt syfte och är ett effektivt och oberoende verktyg för styrelsen i deras arbete att minimera riskerna i organisationen.</p>

<p>Här utreds Sveriges fyra största banker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank och dess kreditriskhantering baserat på de allmänna råd utgivna av Finansinspektionen 2004 samt övrig litteratur kring ämnet. Hanteringen jämförs både mellan bankerna samt över de senaste konjunktursvängningar inom tidsintervallet år 2004-2008. Fokus ligger på den ansvarsfördelning, kreditpolitik, kreditriskklassificering samt diversifiering som bankerna uppvisat under denna tidsperiod. Närmare studeras även koncentrationsrisker och dess förändring i samband med den senaste tidens låg- och högkonjunktur.</p><p>Kreditriskhanteringen har under de senaste åren fått ökat betydelse för bankerna. De fyra svenska storbankerna har hanterat den här utvecklingen på olika sätt men samtliga har i stora drag följt Finansinspektionens allmänna råd. Det visar det sig att Swedbank och Handelsbanken har minst gemensamt gällande ansvarsfördelning, kreditpolitik samt kreditriskklassificering. Avseende koncentrationsrisker kan utläsas att Swedbank och Handelsbanken innehar högre koncentrationsrisker vad gäller likväl geografi som bransch i jämförelse med SEB och Nordea. Slutsatsen är att koncentrationsrisker endast utgör en av flera parametrar för kreditrisker, då både SEB och Swedbank enligt Finansinspektionen uppvisat större kreditförluster trots olikheterna i sina koncentrationsrisker. Istället har faktorer som ansvarsfördelning och kreditpolitik spelat en viktig roll.</p>

<p>Olika intressenters skärpta krav på genomlysbarhet, vad gäller de risker företag utsätts för och hur dessa hanteras, är en konsekvens av den senaste tidens uppmärksammade skandaler. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur börsnoterade företag kommunicerar risker och riskhantering till kapitalmarknaden via årsredovisningar. Urvalet var de tio största börsnoterade företagen, sett till omsättningen, som verkar inom verkstadsindustrin. Genom att använda ett ramverk för en fullständig riskrapportering samt genom att klassificera olika typer av risker (i omvärldsrisker, finansiella risker och operationella risker), kunde slutsatser dras kring hur riskrapporteringens omfattning skiljde sig åt mellan företag och riskkategori. Undersökningen utgick ifrån tre frågeställningar: Balanseras riskbegreppet? Kommuniceras riskhanteringsstrategier för de beskrivna riskerna? Används kvantitativa mått för att mäta riskernas påverkan? Undersökningen visar inte på några entydiga resultat kring riskrapporteringen men vissa mönster har kunnat skönjas. Slutsatser som dras är att företagen tillsammans identifierade flest antal operationella risker, att riskbegreppet främst associerades med potentiella negativa konsekvenser, att majoriteten av företagen hade en tydlig koppling mellan riskidentifiering och riskhantering i samtliga riskkategorier samt att kvantitativa mått främst användes för de finansiella riskerna. I uppsatsen diskuteras även tänkbara förklaringar till dessa resultat.</p>

En väl fungerande internrevision är ett måste för stora organisationer. En viktig del i internrevisionens arbete, kanske den viktigaste, är att granska riskhanteringen inom organisationen. Vi har valt att granska Handelsbankens och Nordeas riskorganisationer. Riskhantering inom banker är ytterst viktig för deras verksamhet och än mer intressant i samband med den rådande finanskrisen. Internrevisionens syfte är att vara ett oberoende och effektivt verktyg för styrelsen med uppgift att granska den egna verksamheten och vid behov föreslå förändringar som kan förbättra organisationen. Internrevisionen ska även säkerställa att organisationens information är tillförlitlig, att organisationen följer lagar och regler och att organisationens resurser används effektivt för att se till att organisationens syfte och mål uppnås. Det främsta syftet med uppsatsen är att undersöka om och framförallt varför internrevisionen är ett effektivt och oberoende verktyg för styrelsen. Vi vill även undersöka om de valda bankernas, Handelsbanken och Nordea, internrevisionsarbete med avseende på riskhantering har förändrats till följd av den rådande finanskrisen. Vi kommer även att jämföra hur Handelsbankens och Nordeas internrevisionsavdelningar fungerar för att belysa skillnader och likheter i deras riskhanteringsorganisationer. För att besvara syftet har vi använt oss av relevanta teorier och genomfört respondentintervjuer med bankernas internrevisionschefer samt en informantintervju med en för området kunnig och oberoende person. Vi har i undersökningen använt oss av en kvalitativ metod som ger en helhetsbild av syftet för undersökningen. Slutligen visar undersökningen att bankernas internrevision fyller sitt syfte och är ett effektivt och oberoende verktyg för styrelsen i deras arbete att minimera riskerna i organisationen.

Olika intressenters skärpta krav på genomlysbarhet, vad gäller de risker företag utsätts för och hur dessa hanteras, är en konsekvens av den senaste tidens uppmärksammade skandaler. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur börsnoterade företag kommunicerar risker och riskhantering till kapitalmarknaden via årsredovisningar. Urvalet var de tio största börsnoterade företagen, sett till omsättningen, som verkar inom verkstadsindustrin. Genom att använda ett ramverk för en fullständig riskrapportering samt genom att klassificera olika typer av risker (i omvärldsrisker, finansiella risker och operationella risker), kunde slutsatser dras kring hur riskrapporteringens omfattning skiljde sig åt mellan företag och riskkategori. Undersökningen utgick ifrån tre frågeställningar: Balanseras riskbegreppet? Kommuniceras riskhanteringsstrategier för de beskrivna riskerna? Används kvantitativa mått för att mäta riskernas påverkan? Undersökningen visar inte på några entydiga resultat kring riskrapporteringen men vissa mönster har kunnat skönjas. Slutsatser som dras är att företagen tillsammans identifierade flest antal operationella risker, att riskbegreppet främst associerades med potentiella negativa konsekvenser, att majoriteten av företagen hade en tydlig koppling mellan riskidentifiering och riskhantering i samtliga riskkategorier samt att kvantitativa mått främst användes för de finansiella riskerna. I uppsatsen diskuteras även tänkbara förklaringar till dessa resultat.

Banker liksom andra verksamheter möter dagligen risker och det är extra viktigt att förebygga och hantera dessa i en bank då deras viktigaste handelsvara är pengar. Bankerna möter många risker och de mest förekommande är likviditetsrisk, kreditrisk, valutarisk och ränterisk. Hand i hand med dessa risker och övriga går riskhantering, vilken varierar från risk till risk. I och med den pågående finanskrisen är riskhantering i den finansiella verksamheten ett mycket aktuellt ämne som inte bara har påverkat de svenska storbankerna utan hela världen. Syftet med vår forskning är att kartlägga tre av de fyra svenska storbankernas risker och riskhantering samt att söka förståelse för vilka risker som förekommer och hur de hanteras. I vår undersökning tittar vi närmare på vilka risker som förekommer i teorin och i praktiken samt hur hanteringen av dessa går till. Vi är även i vår forskning intresserade av hur finanskrisen, som bröt ut hösten 2008, har påverkat respektive bank. Vår undersökning baseras på en hermeneutisk kvalitativ metod för att kunna svara på vår forskningsfråga och få en bättre förståelse för risker och riskhantering i den svenska banksektorn. Empirin i uppsatsen samlas in genom intervjuer med respondenter från tre utvalda banker i Halmstad. Det resultat vi har kommit fram till i undersökningen är att bankerna har ett väl fungerande riskhanteringssystem och lägger ned mycket tid och arbete på att kunderna skall må bra. Den pågående finanskrisen har påverkat bankerna på så vis att riskerna och riskhanteringen är mer i fokus än tidigare. Resultatet i vårt arbete har påverkats mycket av finanskrisen, om undersökningen hade skett för till exempel tre år sedan hade resultatet sett annorlunda ut och andra risker hade antagligen varit i fokus.

Här utreds Sveriges fyra största banker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank och dess kreditriskhantering baserat på de allmänna råd utgivna av Finansinspektionen 2004 samt övrig litteratur kring ämnet. Hanteringen jämförs både mellan bankerna samt över de senaste konjunktursvängningar inom tidsintervallet år 2004-2008. Fokus ligger på den ansvarsfördelning, kreditpolitik, kreditriskklassificering samt diversifiering som bankerna uppvisat under denna tidsperiod. Närmare studeras även koncentrationsrisker och dess förändring i samband med den senaste tidens låg- och högkonjunktur. Kreditriskhanteringen har under de senaste åren fått ökat betydelse för bankerna. De fyra svenska storbankerna har hanterat den här utvecklingen på olika sätt men samtliga har i stora drag följt Finansinspektionens allmänna råd. Det visar det sig att Swedbank och Handelsbanken har minst gemensamt gällande ansvarsfördelning, kreditpolitik samt kreditriskklassificering. Avseende koncentrationsrisker kan utläsas att Swedbank och Handelsbanken innehar högre koncentrationsrisker vad gäller likväl geografi som bransch i jämförelse med SEB och Nordea. Slutsatsen är att koncentrationsrisker endast utgör en av flera parametrar för kreditrisker, då både SEB och Swedbank enligt Finansinspektionen uppvisat större kreditförluster trots olikheterna i sina koncentrationsrisker. Istället har faktorer som ansvarsfördelning och kreditpolitik spelat en viktig roll.

Vi behandlar i denna uppsats metoder för att minska transaktionsexponering vid utrikeshandel. Uppsatsen är skriven på uppdrag av ett fallföretag och problematiken kring transaktionsexponeringen sätts i relation till deras situation. Syftet är således att utifrån fallföretagets situation beskriva teorier kring området och genomföra ett test för att komma med förslag på en säkringsstrategi för företaget. Vi har tagit del av en riskanalysrapport från företaget samt haft öppna intervjuer med ekonomichef och controller. Vidare har vi laddat ner data från Sveriges Riksbank och Datastream. Resultaten vi kommit fram till är att det finns en naturlig säkring mellan USD och GBP, att det var kostsamt att säkra USD mot EUR och SEK samt att företaget på ett operationellt plan bör minska sin transaktionsexponering. Vår slutsats är att företaget bör utnyttja den naturliga säkringen, säkra en stor del av den kvarvarande exponeringen med terminer och operationellt jobba mot att minska transaktionsexponeringen.

Hur företag förhåller sig till rankinglistor tros enligt tidigare forskning bero på ett proaktivt agerande från företagens sida för att motverka risken att dras med ett dåligt rykte, vilket är något som företagsledare i dag ser som den mest oroande risken. Ryktet kan ses som en reaktion på ett företags arbete utifrån uppfattningar från dess intressenter gällande företagets beteende. Dessa reaktioner och uppfattningar kan tydliggöras genom bland annat rankingar och andra mätningar. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur företag förhåller sig till rankinglistor. Undersökningen utgår från Sustainable Brand Insights (SBI) årliga index över Sveriges mest hållbara varumärke och genomfördes genom intervjuer med sex av de 20 högst rankade företagen, samt SBI. Studien visar för det första att företagen förhåller sig olika till rankingen. För det andra att det hållbara arbetet är nära knutet till kärnverksamheten och för det tredje att rankingen inte har någon inverkan på hur företagen arbetar med hållbarhet.