Spelling suggestions: "subject:"rollförväntningar"" "subject:"rollförväntningarna""
1 |
Kriminal(vård)are? : - Vårdares upplevelser av yrkesrollen och komplexiteten i uppdragetLyth Isberg, Monica January 2007 (has links)
<p>Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdares upplevelser av yrkesrollen och komplexiteten i uppdraget. Utgångspunkten var att yrkesrollen bygger på ett komplext och sammansatt uppdrag då det innehåller aspekter av såväl "vård" som "vakt", och medan motsvarande komplexitet i det sociala arbetets praktik problematiseras och utgör en kunskapsbas i praktiken, förefaller denna saknas för kriminalvårdarrollen.</p><p>Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer, vilka analyserats ur ett rollteoretiskt perspektiv, med särskilt fokus på rollförväntningar, rollkonflikter och en modell för ett cykliskt samspel i en "role-taking-process".</p><p>Resultatet visade på likheter i många aspekter av de intervjuades upplevelser av yrkesrollen, men just i fråga om komplexiteten fanns relativt stora skillnader i upplevelse och förhållningssätt. Analysen visade att upplevelsen av komplexiteten som en rollkonflikt eller ej hänger samman med förhållandet mellan egna och andras förväntningar, vilka av dessa man prioriterar respektive förkastar, förekomsten av ett klientcentrerat perspektiv samt hur man primärt definierar sin yrkesroll. Såväl upplevda som "dolda" rollkonflikter hos de intervjuade manifesterades i olika typer av distanseringsstrategier och orsakade i vissa fall en rollstress. Då de förväntningar som styr upplevelsen av rollen, konstaterades vara diffusa eller oklara, var en av slutsatserna att klara och tydliga förväntningar gynnar såväl vårdarnas arbetssituation som verksamhetens effektivitet.</p>
|
2 |
Kriminal(vård)are? : - Vårdares upplevelser av yrkesrollen och komplexiteten i uppdragetLyth Isberg, Monica January 2007 (has links)
Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdares upplevelser av yrkesrollen och komplexiteten i uppdraget. Utgångspunkten var att yrkesrollen bygger på ett komplext och sammansatt uppdrag då det innehåller aspekter av såväl "vård" som "vakt", och medan motsvarande komplexitet i det sociala arbetets praktik problematiseras och utgör en kunskapsbas i praktiken, förefaller denna saknas för kriminalvårdarrollen. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer, vilka analyserats ur ett rollteoretiskt perspektiv, med särskilt fokus på rollförväntningar, rollkonflikter och en modell för ett cykliskt samspel i en "role-taking-process". Resultatet visade på likheter i många aspekter av de intervjuades upplevelser av yrkesrollen, men just i fråga om komplexiteten fanns relativt stora skillnader i upplevelse och förhållningssätt. Analysen visade att upplevelsen av komplexiteten som en rollkonflikt eller ej hänger samman med förhållandet mellan egna och andras förväntningar, vilka av dessa man prioriterar respektive förkastar, förekomsten av ett klientcentrerat perspektiv samt hur man primärt definierar sin yrkesroll. Såväl upplevda som "dolda" rollkonflikter hos de intervjuade manifesterades i olika typer av distanseringsstrategier och orsakade i vissa fall en rollstress. Då de förväntningar som styr upplevelsen av rollen, konstaterades vara diffusa eller oklara, var en av slutsatserna att klara och tydliga förväntningar gynnar såväl vårdarnas arbetssituation som verksamhetens effektivitet.
|
3 |
Gode mannens förväntningar i sin yrkesroll : Rollteori i arbetsuppdraget med ensamkommande asylsökande barnNilsson, Peter January 2012 (has links)
Denna uppsats handlar om gode män i Umeå som arbetar med asylsökande ensamkommande barn och de förväntningar som de har i sin yrkesroll. I denna uppsats används kvalitativa intervjuer för att få information om gode männens förväntningar och rollteorier för att förstå innebörden av dessa förväntningar. Två intervjuer gjordes och resultatet visar att gode män i Umeå har rollkonflikter mellan dem och andra aktörer, och även inom sig själva. Utifrån rollteorier uppstår vissa situationer i deras yrkesutövande som kännetecknas av rollkonflikter Detta tycks bero på en del otydliga arbetsuppgifter med också på att det kan vara svårt att skilja på gode mansrollen och en mamma/papparoll. Detta kan exempelvis visa sig i en svår situation när gode mannen dels ska stötta och hjälpa men även förhålla sig professionellt till beslutet.
|
4 |
Mellanchefers förväntade roller inom offentlig verksamhet vid organisatorisk förändring / Middle managers expected roles within public occupation at organizational changeMangal, Khaled, Nielsen, Stefan, Sharro, Josef January 2011 (has links)
ABSTRAKTI studien undersöktes hur mellanchefer upplever organisatoriska förändringar inom offentliga verksamheter, samt hur förväntade roller upplevs och hanteras av mellanchefer. Studien har utförts på olika verksamheter inom Borås Stad och Göteborgs Stad som under studiens gång bedrev förändringsarbete i kommunerna. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och haft ett hermeneutiskt perspektiv som utgångspunkt för att tolka intervjuerna. Intervjupersonerna hade olika tjänster som mellanchefer, närmare bestämt som verksamhetschef, enhetschef och rektor. Studien visade att trots en positiv uppfattning om organisationsförändringar, upplevde mellancheferna det även som negativ att de ställdes inför en osäkerhet om framtida arbetsuppgifter och arbetsbelastning. Resultatet av studien visade också att mellanchefernas förväntade roller och relationer relaterades till över- och underordnades förväntningar på mellancheferna. Mellanchefernas upplevda förväntningar från överordnade var att de inte skulle spräcka sin budget, samt att de skulle sköta verksamheten och sina arbetsuppgifter. Mellanchefernas upplevda förväntningar från underordnade var att de skulle täcka upp underordnades behov, samt att de skulle känna till deras arbete och handleda dem. Mellanchefernas egna förväntningar mot överordnade var en bättre kommunikation och stöd, och mot underordnade att de skulle utföra sina arbetsuppgifter och vara lojala. Resultatet visade att det kunde finnas en problematik att uppfylla de olika rollförväntningarna som fanns. Den offentliga verksamhetens tröga organisation i och med den politiska styrningen och långa beslutsprocesser nämndes som orsaker av respondenterna. Vidare visade resultatet också att mellanchefer situationsanpassade sin kommunikation och ledarstil för att hantera de förväntade roller som fanns. För att hantera en hög arbetsbelastning visade resultatet att mellanchefer fick prioritera det som var viktigast för stunden. Resultatet visade ytterligare att där det fanns stöd från överordnade, ansåg mellancheferna det vara av betydande karaktär för att hantera och acceptera mellanchefsrollen. Relationen till kollegor och andra personer med liknande arbetsuppgifter kunde inbringa stöd och förståelse för mellancheferna och underlättade därmed hanteringen av mellanchefsrollen. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället
|
5 |
"Man kan inte stänga av att vara politiker, det är något man är 24/7" : Skiljelinjen mellan politikers privatliv och arbetslivJohansson Wivungi, Denice January 2023 (has links)
Work-life balance är ett område som har stor inverkan på vår hälsa, och har vuxit fram alltmer i den nutida samhällsdebatten. Begreppet handlar om individers förmåga att balansera mellan sitt arbetsliv och privatliv. Syftet med studien är att undersöka skiljelinjen mellan privatliv och arbetsliv för politiker samt redogöra för potentiella rollkonflikter som de ställs inför på grund av sitt yrke. Viktiga aspekter som studien beaktar är politikernas livssituation, och om det finns några skillnader i upplevelser mellan manliga och kvinnliga politiker. Studiens teoretiska ramverk behandlar teorier som berör balansen mellan individers privatliv och arbetsliv, rollkonflikter och rollförväntningar. Undersökningen är genomförd med hjälp av informantintervjuer med yrkespolitiker i Sverige. Yrkespolitiker har politik som sin huvudsakliga sysselsättning och försörjer sig på sitt politiska arbete. Intervjupersonerna var både män och kvinnor i olika åldrar, med varierande livssituationer. Intervjupersonernas utsagor analyserades utifrån studiens teoretiska ramverk. Studiens syfte besvarades med hjälp av tre frågeställningar. Studien visar, att vissa av politikerna är medvetna om att de lever i en obalans mellan arbetslivet och privatlivet, medan andra anser att det inte finns några skarpa linjer mellan de två sfärerna. Samtliga av politikerna ger uttrycket av att livet att livet i det stora hela fungerar, men med konsekvensen att privatlivet blir lidande. För politikerna är det arbetstrycket som gör det svårare för dem att uppfylla ansvarsområden i privatlivssfären. Faktorer som kan tänkas bidra till en obalans är arbetsbelastningen, en upplevd tidsbrist, kraven om en konstant tillgänglighet, att individer inskränker på politikernas privata sfär och användningen av sociala medier. Politikerna synliggör att de är politiker 24/7, och ställs på grund av det främst inför inter- rollkonflikter. Eftersom politikerna alltid bär med sig sin yrkesroll och agerar inom den, så finns det förväntningar som krockar och inkräktar på andra roller som de intar i sitt privatliv. Studien visar även att det finns en skillnad mellan manliga och kvinnliga politiker: kvinnliga politiker betalar högre personliga kostnader för sitt politiska arbete på grund av att de påverkas mer negativt av allmänhetens och kollegors förväntningar, får skjuta upp sin politiska karriär och blir mer ifrågasatta i sitt politiska arbete.
|
6 |
Vägledningssamtal och vägledares yrkesroll på högskolan - Guidance and guidance counselors’ professional role at the universityRydberg, Johanna, Olsdotter Drebold, Ylva January 2013 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka vägledningssamtalet och vägledares yrkesroll på högskolan. Undersökningen utgår från rollteorier som genomgående ställs mot det empiriska materialet där vägledarrollen på olika sätt kommer in. Studien tydliggör även begreppet projekt som beskriver hur ett vägledningssamtal kan analyserar beroende på vilka förväntningar och syften de olika deltagarna i samtalet har. Metoden som har använts är kvalitativ och studien utgår ifrån sammanlagt sex informanter, varav fyra med vägledningssökande och två med vägledare.Studien visar på att samtliga vägledningssökande har rollförväntningar som till stor del handlar om att få information, och det är just informationsbiten som de ser som viktigast när det handlar om vägledningssamtalen. Båda vägledarna berättar även att de huvudsakligen arbetar med just informationsbiten. Studien visar också att samtliga av de vägledningssökande är relativt nöjda efter vägledningssamtalet och att deras rollförväntningar har uppfyllts. I analysen och diskussionen presenteras våra reflektioner kring studiens resultat, och hur man skulle kunna arbeta för att ge en tydligare bild av studie- och yrkesvägledares yrkesroll.
|
7 |
Den traditionella polisrollen : En intervjustudie med manliga polisaspiranter om ideal av maskulinitet och rollförväntningar inom polisenAlomari, Omar, Heikkinen, Jacob, Löfgren, Nils January 2023 (has links)
Den föreliggande studiens syfte var att undersöka förekomsten av en hegemonisk maskulinitet i manliga polisaspiranters beskrivningar av en inledande interaktion med polisens yrkeskultur, yrkesroll och rollförväntningar. Detta för att belysa hur polisrollen är baserad på traditionella föreställningar av maskulinitet samt för att eventuellt kunna identifiera möjliga förbättringsområden för den svenska polisen i dess arbete för inklusion och mångfald. Detta genomfördes med hjälp av fem semistrukturerade kvalitativa intervjuer med manliga polisaspiranter under deras femte termin på polishögskolan. Tidigare forskning har i dessa avseenden beskrivit förekomsten av maskulinitet inom polisen som problematiskt, där poliser som inte går i linje med maskulina ideal särbehandlas, eller utesluts. Resultaten påvisade att yrkeskulturen reproducerades genom att polisaspiranterna var angelägna om att låta deras yrkesroll formas enligt äldre yrkesnormativa definitioner av polisen. Vidare identifierades en polisiär jargong som syftade till att bilda en homosocialitet inom kåren på basis av informella strategier av insocialisering. Ytterligare resultat pekade på att det förekommer hierarkiseringen av maskulina attribut inom yrkesrollen, där en hegemonisk polisroll definierades enligt egenskaper av självsäkerhet, medvetenhet och fysisk förmåga. Enligt våra resultat ter sig således maskulinitet som en förutsättning för att lyckas som polis, där det bland annat redovisades för hur maskuliniteten underbygger den auktoritet som polisen besitter
|
8 |
Uppdrag Mellanchef : En kvalitativ studie om mellanchefers organisatoriska- och sociala arbetsmiljö / Assignment Middle manager : A qualitative study about middle managers organisational and social work environmentLundvall, Jan, Andersson, Simon January 2021 (has links)
Undersökningens ändamål är att öka kunskapen om mellanchefens organisatoriska- och sociala arbetsmiljö. Mer specifikt är syftet att skapa en förståelse utifrån mellanchefers subjektiva upplevelser om de krav, utmaningar och förväntningar som hen ställs inför i arbetet samt vilka resurser de anser sig ha till förfogande för att hantera sin arbetssituation. Undersökningen är avgränsad och belyser därmed endast subjektiva upplevelser hos mellanchefer inom offentlig vård- och omsorg. I undersökningen har respondenter hittats från två utvalda kommuner. För att besvara studiens frågeställningar har den teoretiska referensramen utgjorts av teori och begrepp som krav- resursmodellen (JD-R), känsloregler, rollförväntningar, tillgänglighet, socialt stöd. Det empiriska materialet har samlats in genom nio kvalitativa intervjuer. Undersökningens resultat visar på att mellanchefer inom offentlig vård- och omsorg upplever krav och förväntningar från både inom organisationen och utifrån. Deras yrkesroll innefattar att hantera många olika arbets- och ansvarsområden vilket leder till en upplevd arbetsbelastning och tidsbrist. Mellanchefer upplever mest stöd genom sina kollegor och olika administrativa stödresurser, och önskar mer stöd från sina överordnade chefer. Ett tydligt och viktigt fynd är att i situationer där inte tillräckliga resurser eller stöd finns att tillgå, upplever mellanchefen stress och riskerar att drabbas av ohälsa. Vidare upptäcktes det att mellanchefer upplever att deras arbetsmiljö inte får samma fokus och prioritet i jämförelse med de underställda medarbetar. Även om en del mellanchefer upplevde en ohälsosam arbetsbelastning och stress i sitt arbete - fanns en obenägenhet hos dem att vilja anmäla riskerna till sina överordnade chefer.
|
9 |
En förändrad roll för HR-chefer? : En kvalitativ studie om implementeringen av CSRD lett till en förändringav HR-chefers yrkesrollHögwall, Julia, Törnblom, Louise January 2024 (has links)
Occupational roles are constantly changing in today's society. Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) is a new EU directive that sets requirements for companies sustainability reporting, which may change the occupational role of HR managers. The aim of the study is to investigate if, and in that case, what changes in the occupational role the implementation of CSRD has led to in terms of tasks and role expectations and whether it has resulted in a changed role identity . In order to study whether there has been a change in the occupational role of HR managers, qualitative interviews have been conducted. The theoretical framework is based on the concepts: tasks, role expectations and role identity. The study's results show that the occupational role of HR managers has changed in some respects. A few new aspects have been added to the existing role, but the occupational role has not changed into a completely new role. The results also show that the changed occupational role has not lead to a changed identity. / Yrkesroller förändras ständigt i dagens samhälle. Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) är ett nytt EU-direktiv som ställer krav på företags hållbarhetsrapportering vilket kan förändra HR-chefernas yrkesroll. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall vad implementeringen av CSRD har lett till för förändringar i HR-chefers yrkesroll gällande uppgifter och rollförväntningar och om det resulterat i en förändrad rollidentitet. För att studera om det har skett en förändring av HR-chefers yrkesroll har kvalitativa intervjuer genomförts. Den teoretiska referensramen baseras på begreppen: uppgifter, rollförväntningar och rollidentitet. Studiens resultat visar att HR-chefers yrkesroll har förändrats i vissa avseenden. Yrkesrollen har inte förändrats till en helt ny roll utan det har tillkommit vissa nya aspekter till den befintliga rollen. Resultatet visar även att förändringen av yrkesrollen inte lett till en förändrad identitet.
|
10 |
Under det grå täcket : En intervjustudie om unga tjejer och hårt sex / Under the grey duvet : An interview study about young women and "hard sex"Säll, Anna, Tjernqvist, Kim January 2021 (has links)
Syftet med denna studie är att belysa synen på begreppet “hårt sex” bland unga tjejer som har sex med killar. Fokus ligger på unga tjejers förhållningssätt till “hårt sex” som diskursivt fenomen samt till samtycke och pornografi. Datainsamlingen har skett genom tre kvalitativa semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt tio tjejer i åldern 15-19 år. Det empiriska materialet har analyserats utifrån socialkonstruktivistiska teorier och begrepp rörande makt, sexuella värdehierarkier, respektabilitet och femininitet. Resultatet visar att unga tjejer idag ser på “hårt sex” som en normaliserad typ av sexuell praktik, men att denna även omgärdas av komplexa ideal kring bland annat femininitet. Resultatet visar också hur brist på kommunikation i sexuella möten leder till skapande av strategier kopplade till samtycke och rollförväntningar mellan tjejer och killar. Vidare visar resultatet att internet spelar en unik roll för formandet av sexuella ideal bland unga tjejer, där influencers, porr och memes är exempel på inflytelserika källor. / The aim of this study is to illustrate the perception of the concept “hard sex” among young women who have sex with men. Emphasis lies on young womens’ approach to “hard sex” as a discursive phenomenon but also to consent and pornography. Data was collected in three qualitative semi-structured focus group interviews with ten girls in total, aged 15-19. The empirical findings were then analyzed within social constructivist theories and concepts regarding power, hierarchies of sexual value, respectability and femininity. The results shows that young girls perceive “hard sex” as a normalized type of sexual practise, but also that this is surrounded by complex ideals about e.g. femininity. The results also show that lack of communication in sexual encounters leads to a creation of strategies linked to consent and role expectations between young women and men. Furthermore, the result show that internet plays an unique role in the creation process of sexual ideals among young women, where influencers, pornography and memes are examples of influential sources.
|
Page generated in 0.0832 seconds