Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och få kunskap om hur särbegåvade barn kan synliggöras i förskolan samt vilken hjälp de kan erbjudas. För att besvara frågeställningarna användes halvstrukturerade intervjuer tillsammans med fyra specialpedagoger verksamma på Gotland. Specialpedagogerna ansvarar för totalt 13 förskolor. Intervjuerna gav ett resultat av respondenternas erfarenheter och kunskap inom området särbegåvade barn. Deras erfarenheter var av stor grad likartade men det fanns även en del skillnader. Samtliga respondenter var överens om att det är för lite fokus på särbegåvning i förskoleverksamheterna. I diskussionen framförs respondenternas tankegångar och erfarenheter om särbegåvning samt att respondenternas svar likställs gentemot vad litteratur anger. En beskrivning av vad särbegåvning innebär för specialpedagoger, hur förskolans pedagoger kan upptäcka ett särbegåvat barn, vilka hjälpmedel det finns att tillgå samt om särbegåvade barn har särskilda behov har undersökts i detta arbete.

Det finns barn som ligger långt före utvecklingsmässigt i förhållande till jämnåriga. Begreppet särbegåvad används mer och mer i samhällsdebatter och skolpolitik. Alla barn har rätt till extra stöd, men forskning visar att detta stöd främst ges till de barn som har svårigheter av något slag. I denna studie kommer begreppet särbegåvad och extra stöd att diskuteras i förhållande till tidigare forskning samt teorier gällande begåvning, utveckling och lärande.Studiens syfte är att undersöka några förskollärares erfarenheter av att möta och arbeta med särbegåvade barn i förskolan, samt deras tankar kring begreppet extra stöd. Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerad intervju som metod. Sex förskollärare intervjuades med hjälp utav en intervjuguide för att besvara studiens syfte.Resultatet visar att ingen utav förskollärarna definierat barn som särbegåvade. Däremot hade samtliga förskollärare erfarenheter av barn som ligger långt fram utvecklingsmässigt i olika områden, ur ett ålderadekvat perspektiv. Förskollärare i studien känner sig ofta otillräckliga på grund av stora barngrupper och tidsbrist. Det finns även en rad andra utmaningar för förskollärare i mötet med särbegåvade barn, så som identifiering, lärandesituationer samt reflektioner över det egna arbetssättet. Resultatet visar att förskollärare beskriver att extra stöd främst ges till de barn som har svårigheter av något slag. Däremot beskriver förskollärarna en rad åtgärder de gör för att utmana barn de barn som ligger långt före utvecklingsmässigt.

<p>Syftet med denna undersökning är att undersöka hur några pedagoger beskriver att de arbetar med de särbegåvade barnens individuella utvecklingsplaner och hur de med hjälp av dessa planer skapar en utvecklande och bra lärande miljö för dessa barn. Anledningen till att jag gör detta arbete är att det i min kommande yrkesroll krävs av mig att jag arbetar för att se och ta tillvara på alla elever, oavsett kunskapsnivå eller kunskapsdomän. Mitt uppdrag som pedagog innefattar även att jag, tillsammans med elev och vårdnadshavare, ska upprätta en IUP för eleven.</p><p>Jag har först ägnat mig åt litteraturstudier och sedan genomfört kvalitativa intervjuer av fem yrkesverksamma pedagoger i mellansverige. Mitt resultat sammanföll i stort sett med vad forskningen tidigare sa om pedagogernas förhållningssätt gentemot särbegåvade barn och upprättandet av IUP. Pedagogerna i undersökningen tycker det är bra och viktigt att arbeta med IUP i skolan. De är också väl medvetna om både möjligheter och risker som kan uppstå i upprättandet av IUP för särbegåvade barn.</p><p>Forskning visar på kunskapsbrist om särbegåvade barn, bland pedagoger. Detta avspeglas också i undersökningen. För att pedagogerna ska bli medvetna om särbegåvade barns behov och hur de kan ta vara på, och utveckla, dessa begåvningar med hjälp av IUP, behöver de få mer kunskap om dessa barn. Skolan måste även satsa mer på att utbilda pedagoger om intentionerna i gällande läroplan för att arbetet med IUP ska fungera tillfredsställande.</p> / <p>The aim of my survey is to examine how some teachers work with the gifted children’s educational plans and how they with help of this plans put together an education that favours the development of the gifted children. The reason I have chosen this topic is that my future profession requires me to see, and to take care of all pupils, irrespectively of their knowledgelevel or knowledge-area. My assignment as a teacher also includes, that I, together with the pupil, and his or her custodian, draw up an individual educational plan for the pupil.</p><p>I have firstly focused on literature studies and then conducted qualitative interviews with five teachers working in central Sweden. My results were very similar to previous research concerning teachers’ attitudes towards gifted children, and the drawing-up of individual educational plans. The teachers in the survey have seen the importance of working with individual educational plans in school, and they are well aware of the possibilities as well as the risks that can occur in the drawing-up of individual educational plans for gifted children.</p><p>Research shows a knowledge-shortage, among teachers, concerning gifted children. This is also reflected in the survey. If teachers are to become aware of the gifted children's needs and how to take care of, and develop, these talents by using individual educational plans, they need continuing education about these children. The school must also invest more on continuing education for teachers, about the intentions in current curriculum, if the work with individual educational plans is to be satisfactory.</p>

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur några pedagoger beskriver att de arbetar med de särbegåvade barnens individuella utvecklingsplaner och hur de med hjälp av dessa planer skapar en utvecklande och bra lärande miljö för dessa barn. Anledningen till att jag gör detta arbete är att det i min kommande yrkesroll krävs av mig att jag arbetar för att se och ta tillvara på alla elever, oavsett kunskapsnivå eller kunskapsdomän. Mitt uppdrag som pedagog innefattar även att jag, tillsammans med elev och vårdnadshavare, ska upprätta en IUP för eleven. Jag har först ägnat mig åt litteraturstudier och sedan genomfört kvalitativa intervjuer av fem yrkesverksamma pedagoger i mellansverige. Mitt resultat sammanföll i stort sett med vad forskningen tidigare sa om pedagogernas förhållningssätt gentemot särbegåvade barn och upprättandet av IUP. Pedagogerna i undersökningen tycker det är bra och viktigt att arbeta med IUP i skolan. De är också väl medvetna om både möjligheter och risker som kan uppstå i upprättandet av IUP för särbegåvade barn. Forskning visar på kunskapsbrist om särbegåvade barn, bland pedagoger. Detta avspeglas också i undersökningen. För att pedagogerna ska bli medvetna om särbegåvade barns behov och hur de kan ta vara på, och utveckla, dessa begåvningar med hjälp av IUP, behöver de få mer kunskap om dessa barn. Skolan måste även satsa mer på att utbilda pedagoger om intentionerna i gällande läroplan för att arbetet med IUP ska fungera tillfredsställande. / The aim of my survey is to examine how some teachers work with the gifted children’s educational plans and how they with help of this plans put together an education that favours the development of the gifted children. The reason I have chosen this topic is that my future profession requires me to see, and to take care of all pupils, irrespectively of their knowledgelevel or knowledge-area. My assignment as a teacher also includes, that I, together with the pupil, and his or her custodian, draw up an individual educational plan for the pupil. I have firstly focused on literature studies and then conducted qualitative interviews with five teachers working in central Sweden. My results were very similar to previous research concerning teachers’ attitudes towards gifted children, and the drawing-up of individual educational plans. The teachers in the survey have seen the importance of working with individual educational plans in school, and they are well aware of the possibilities as well as the risks that can occur in the drawing-up of individual educational plans for gifted children. Research shows a knowledge-shortage, among teachers, concerning gifted children. This is also reflected in the survey. If teachers are to become aware of the gifted children's needs and how to take care of, and develop, these talents by using individual educational plans, they need continuing education about these children. The school must also invest more on continuing education for teachers, about the intentions in current curriculum, if the work with individual educational plans is to be satisfactory.