<p>The aim of this study was to examine the possibilities to enter the regular labour market for pupils and young adults with intellectual disabilities. The method used is tape-recorded qualitative interviews with; Two pupils with intellectual disabilities, studying the last year at a special school. Two young adults with intellectual disabilities, former pupils at a special school and at the moment in search of work at a Public Employment Service office for young adults with disabilities. Furthermore were interviews made with two professionals, one student counsellor at a special school and one representative at a Public Employment Service office for young adults with disabilities. For analysing the empirical data, Iris Marion Young's theory about Five Faces of Oppression, Crip theory and Dalrymple and Burkes theory about empowerment was used. The results showed difficulties in enter the labour market for these young adults and wishes to be able to support themselves financially by a regular work. The aim of the welfare system is to help people with intellectual disabilities through for example special schools, vocational training and wages benefits. These efforts are not really helping but are rather increasing the disabilities and the following discrimination on the labour market.</p>

<p>Det här examensarbetet handlar om på vilket sätt Internet/IT kan göra livet lättare för handikappade. Arbetet grundar sig på mitt intresse för teknik och vad den kan göra för nytta för både pedagoger, lärare och främst elever i särskolan.</p><p>Jag har bl a undersökt hur Internet/IT används av elever på olika särskolor i Sverige genom att skicka ut e-mail enkäter via e-mail. Med hänsyn till lärarna på särskolorna så har jag inte publicerat vare sig namn eller skolor i arbetet. Detta beror på att jag i min frågeställning inte brytt mig om att få med detta. Det var svaren och inte de svarande som var de väsentliga för arbetet.</p><p>Jag har också tagit del av aktuell information som jag har funnit på Internet samt information från rapporter. Den största delen av informationen kommer just från Internet eftersom den informationen är den mest aktuella.</p><p>Själva arbetet har gått ut på att undersöka på vilket sätt de funktionshindrade kan få hjälp av Internet och informationsteknologin i sin vardag. Man skulle kunna säga att alla människor kan använda informationsteknologin och oavsett vilket handikapp man har, det gäller bara att kunna anpassa den efter människan.</p> / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet vt 1998.

The aim of this study was to examine the possibilities to enter the regular labour market for pupils and young adults with intellectual disabilities. The method used is tape-recorded qualitative interviews with; Two pupils with intellectual disabilities, studying the last year at a special school. Two young adults with intellectual disabilities, former pupils at a special school and at the moment in search of work at a Public Employment Service office for young adults with disabilities. Furthermore were interviews made with two professionals, one student counsellor at a special school and one representative at a Public Employment Service office for young adults with disabilities. For analysing the empirical data, Iris Marion Young's theory about Five Faces of Oppression, Crip theory and Dalrymple and Burkes theory about empowerment was used. The results showed difficulties in enter the labour market for these young adults and wishes to be able to support themselves financially by a regular work. The aim of the welfare system is to help people with intellectual disabilities through for example special schools, vocational training and wages benefits. These efforts are not really helping but are rather increasing the disabilities and the following discrimination on the labour market.

Det här examensarbetet handlar om på vilket sätt Internet/IT kan göra livet lättare för handikappade. Arbetet grundar sig på mitt intresse för teknik och vad den kan göra för nytta för både pedagoger, lärare och främst elever i särskolan. Jag har bl a undersökt hur Internet/IT används av elever på olika särskolor i Sverige genom att skicka ut e-mail enkäter via e-mail. Med hänsyn till lärarna på särskolorna så har jag inte publicerat vare sig namn eller skolor i arbetet. Detta beror på att jag i min frågeställning inte brytt mig om att få med detta. Det var svaren och inte de svarande som var de väsentliga för arbetet. Jag har också tagit del av aktuell information som jag har funnit på Internet samt information från rapporter. Den största delen av informationen kommer just från Internet eftersom den informationen är den mest aktuella. Själva arbetet har gått ut på att undersöka på vilket sätt de funktionshindrade kan få hjälp av Internet och informationsteknologin i sin vardag. Man skulle kunna säga att alla människor kan använda informationsteknologin och oavsett vilket handikapp man har, det gäller bara att kunna anpassa den efter människan. / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet vt 1998.

Beteckningen särskola etablerades 1955 och har sedan 1985 varit inskriven i Skollagen. Särskoleverksamheten är en skolform vid sidan av den ordinarie skolverksamheten och är avsedd för elever med intellektuella funktionsnedsättningar som inte bedöms klara av att följa den ordinarie undervisningen. Undervisningen i särskoleverksamheten ska i största mån motsvara den som bedrivs inom den ordinarie skolverksamheten. Denna studies syfte är att undersöka verksamma speciallärares subjektiva upplevelser av olika delar av arbetet inom särskolan. Syftet är vidare att besvara de frågeställningar som ligger till grund för arbetet, som berör hur lärare i sitt arbete förhåller sig till styrdokumenten, hur de arbetar kunskapsutvecklande samt hur samhällskunskapsämnet kommer till uttryck inom verksamheten. Studien antar en teoretisk utgångspunkt ur fenomenologisk teori då den undersöker verksamma speciallärares subjektiva upplevelser av olika situationer relaterat till lärande inom särskolan. Metoden som antas för att genomföra undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med en induktiv metodansats. Det som framkommer ur intervjuerna är en gemensam positiv inställning till rådande styrdokument och dess kunskapsfokusering. Respondenterna har även uppfattningen att samhällskunskapen är väldigt viktig för eleverna att få möta men att kan vara problematiskt på grund av abstrakt innehåll som ska brytas ner till en lämplig nivå. Vidare framkommer en generell uppfattning att lärarna i stor utsträckning använder styrdokumenten som förankring för sin undervisning. Även detta upplevs stundvis som problematiskt då styrdokumenten och dess bedömningskriterier upplevs diffusa. Det kunskapsutvecklande arbetet upplevs som en stor utmaning, men likväl en viktig del av arbetet. Utmaningar ligger i att motivera enskilda elever, hitta en nivå i undervisningen som är lämplig för eleverna, formulera uppnåbara, bedömningsbara och tidsbegränsade mål. Det är vidare viktigt att få med sig eleverna i utvecklingen genom ständigt kommunikation i form av formativ bedömning, återkoppling och positiv förstärkning vid framsteg i utvecklingen. / The term Special school [särskola] was established in 1955 in Sweden and has been registered in the Education Act since 1985. The special school is a form of education in addition to the regular schools and is intended for students with intellectual disabilities who are not considered to be able to follow the regular teaching. The teaching in the special school shall to the greatest extent correspond to that which is conducted within the regular school. The purpose of this study is to research active special teachers' subjective perceptions and experiences in different parts of their work within the special school. The purpose is also to answer the questions that form the basis of this study, which covers how teachers in their teaching relate to the curriculum, how they work to encourage the students’ knowledge development and how the Social Studies subject [samhällskunskap] is expressed within the special school. The study assumes a theoretical starting point from phenomenological theory as it examines active special teachers' subjective experiences and perceptions of different situations related to learning within the special school. The method adopted for conducting the survey is a qualitative interview study with an inductive methodical approach. What emerges from the interviews is a shared positive attitude towards the prevailing curriculum and its focus on knowledge. The respondents also have the opinion that the social studies subject is very important for the students but that it can be problematic due to abstract content that must be broken down to an appropriate level. Furthermore, there is a general perception that teachers to a large extent use the curriculum as an anchor for their teaching. This is also sometimes perceived as problematic as the curriculum and its evaluation criteria are perceived as diffuse. The knowledge development work is perceived as a great challenge, but still an important part of the work. Challenges lie in motivating individual students, finding a balance in the teaching that is suitable for all students and formulating achievable, assessable and time-limited goals. The teachers also emphasize that it is also important to involve the students in the development through constant communication in the form of formative assessment, feedback and positive reinforcement in the process of their development.

Recent research show that young people with mild intellectual disabilities are raising complaints against the society´s demand for categorization in order to provide the right amount of support (Ineland, Molin & Sauer 2013, Tideman 2012). This study’s purpose is to find out how students attending a senior high school for people with intellectual disability, are affected by their school attendance in their identity making. With focus on finding out:1.What situations within the school prove specific importance in relation to students’ identity making?2.How are the students identity making limited or enabled by their attendance at the school for students with intellectual disabilities? 3.How are the students identity making affected by being included or excluded?The theoretical framework is inspired by theories based on social constructionism. The author has chosen to adopt an intersectional analysis that claims that different power relations in society affects and reinforce each other. Another important theory is social identity theory and representations theory. These theories explain how social identity is created in the relation between the individual and the social world that she exists in. The empirical material was collected through interviews with six students currently attending a senior high school for people with intellectual disability, “gymnasiesärskola” in Swedish. The results show that the specific situations that proved importance for the student’s identity making were: When they were not being able to make choices. How other people, especially teachers, were relating to them combined with the social climate in groups they belonged to. And the overall sense of not being “normal” and having a diagnosis. Results that appeared to be new compared to other studies were that the students interpreted their diagnosis as a school issue and not something that was connected to their own person.

Vårt intresse i detta examensarbete har varit att studera barn med behov av särskilt stöd samt hur undervisningen sker i en särskola.Syftet är att upptäcka och belysa vilka redskap som pedagogen använder sig av i undervisningen. Redskapen kommer vi att identifiera samt namnge desamma i kategorier som gäller för den specifika klassen.En kvalitativ metod används i examensarbetet och observation i kombination med ostrukturerade intervjuer ligger till grund för vårt resultat. De ostrukturerade intervjuerna leder till en utvidgning av de insamlade materialen, i jämförelse med om enbart observation hade genomförts.I analysen kommer vi att presentera material från observationen och de ostrukturerade intervjuerna och utifrån dessa gruppera pedagogens agerande i olika kategorier som vi sedan kommer att namnge. Fältstudien resulterade i fyra kategorier och de kategorierna som vi kunde särskilja är upprepning, struktur, tydlighet och koncentration. I anslutning till varje kategori har vi jämfört och kopplat till litteraturen.Begreppet ”en skola för alla” har som avsikt att ge varje elev möjlighet till en likvärdig skolgång. I nuläget har skolan svårt att tillgodogöra alla elever och deras olika förutsättningar på allra bästa sätt, vilket delvis beror på skolan organisation. Särskolan är en skolform som ger en unik möjlighet, att se till varje individ och dennes utvecklingsmöjligheter.

Recent research show that young people with mild intellectual disabilities are raising complaints against the society´s demand for categorization in order to provide the right amount of support (Ineland, Molin & Sauer 2013, Tideman 2012). This study’s purpose is to find out if and how students attending a senior high school for people with intellectual disability, are affected by their school attendance in their identity making. With focus on finding out:1.What situations within the school prove specific importance in relation to students’ identity making?2.How are the students identity making limited or enabled by their attendance at the school for students with intellectual disabilities? 3.How are the students identity making affected by being included or excluded?The theoretical framework is inspired by theories based on social constructionism. The author has chosen to adopt an intersectional analysis that claims that different power relations in society affects and reinforce each other. Another important theory is social identity theory and representations theory. These theories explain how social identity is created in the relation between the individual and the social world that she exists in. The empirical material was collected through interviews with six students currently attending a senior high school for people with intellectual disability, “gymnasiesärskola” in Swedish. The results show that the specific situations that proved importance for the student’s identity making were: When they were not being able to make choices. How other people, especially teachers, were relating to them combined with the social climate in groups they belonged to. And the overall sense of not being “normal” and having a diagnosis. Results that appeared to be new compared to other studies were that the students interpreted their diagnosis as a school issue and not something that was connected to their own person.

The purpose of this study is to deepen the knowledge of guardians experiences of coordination between the various support measures for their children with intellectual disabilities in special schools. My research questions are to find out how the guardians describe the contact with LSS administrators, child and youth habilitation personnel and specialist teachers in schools for children with special needs as well as the experiences of the guardians based on their contacts with LSS administrators, child and youth habilitation personnel and specialist teachers in special schools. To find this out, a qualitative study is conducted in the form of interviews with guardians of children with intellectual disability. Informants in the study were nine guardians from three different municipalities. The results have been analyzed using Bronfenbrenners developing ecological model. The results show amongst other things that the guardians want more coordinated meetings to facilitate everyday life for the family. Another result was that the contact between the different instancesvary greatly both in quantity and quality and it is up to the guardians if contact occurs. It commonly emerged that the guardians experiences are that there is a good competence in general within different personnel groups. Another finding was that there are shortcomings regarding documentation and monitoring. Finally, it also emerged that it differs regarding how agencies act in preparing guardians for the future in different instances. One conclusion is that variation seems to be bound to whom the guardians have as an administrator and it becomes clear that the role of the special education teacher as a qualified conversation partner is important both in special schools but also in meeting with other professionals. It cannot be stressed enough how important the role is as a special education teacher and coordinator to simplify everyday life for parents or guardians. In addition, monitoring and evaluations fill an important function in professional practice as necessary for improving mutual understanding between home and special schools. / Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om vårdnadshavares erfarenheter av samordning mellan olika stödinsatser för deras barn med intellektuell funktionsnedsättning i grundsärskolan. Mina forskningsfrågor utifrån syftet är att dels att ta reda på hur vårdnadshavarna beskriver kontakten med LSS-handläggare, barn-och ungdomshabiliteringens personal samt speciallärare i grundsärskolan, dels att ta reda på vilka erfarenheter av stöd vårdnadshavare har utifrån sina kontakter med LSS-handläggare, barn- och ungdomshabiliteringens personal samt speciallärare i särskolan.   För att ta reda på detta har en kvalitativ undersökning genomförts i form av intervjuer med vårdnadshavare till barn med intellektuell funktionsnedsättning. Antalet informanter i intervjun var nio stycken personer från tre olika kommuner. Resultatet har analyserats med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Resultatet visar bland annat att vårdnadshavare önskar mer samordnade möten för att underlätta vardagen för familjen. Ett annat resultat var att kontakten mellan olika instanser varierar mycket i både antal och kvalitetoch det är upp till vårdnadshavarna om kontakten sker. Gemensamt framkom det att vårdnadshavarnas upplevelser är att det finns en god kompetens över lag hos olika personalgrupper. Ytterligare ett resultat var att det finns brister gällande dokumentation och uppföljning. Till sist framkom det också att det är ojämnt hur myndigheteragerar föratt förbereda vårdnadshavare inför framtiden inom de olika instanserna. En slutsats är att det verkar vara mycket bundet till vem vårdnadshavarna har som handläggare om stödet fungerar och det blir tydligt att speciallärarens roll som kvalificerad samtalspartner är viktig både i grundsärskolan men även i mötet med andra yrkesgrupper. Det kan inte nog betonas hur viktig rollen är som speciallärare samt samordnare för att förenkla vardagen för vårdnadshavarna. Dessutom fyller uppföljningar och utvärderingar en viktig funktion i yrkespraktiken då detta krävs för att öka samförståndet mellan hemmet och grundsärskolan.

The aim of this study was to investigate how teachers in schools for youths with intellectual disabilities view their pupils’ abilities to access sex education. The study is based on individual interviews with five teachers in years 6 - 9. The theoretical framework has been set by Michel Foucault’s theories on normality and power and “the ignored curriculum” as described by Nathalie A. Gougeon. It is also supported by additional theories on normality and sexuality. The results of the study show that, these pupils have a harder time finding information about sex and relationships, because of the stigma surrounding people with intellectual disabilities in relation to sexuality, and because of the lack of information about sex outside the classroom for youths with intellectual disabilities. Youths with no intellectual disabilities learn about sex also outside of classrooms to a large extent, which is more difficult for youths with intellectual disabilities. The role of the teacher as provider of sex education is therefore crucial.