• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 62
  • 12
  • Tagged with
  • 74
  • 21
  • 21
  • 12
  • 10
  • 9
  • 9
  • 9
  • 8
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
71

Sandviken’s House of the People, An oasis in the waters of Mälaren

Hesselstrand, Sofia January 2021 (has links)
I have during my thesis explored how the countryside of Stockholm can be made more accessible and how a building can be inviting in a community resisting change. The new intervention is to be seen as a resource for the community but also as an attraction for tourism. I have combined distance work with logistics and recreation in the form of bathing and sauna to strengthen the existing qualities of the countryside. A ferry line would solve problems that exist in Sandviken, such as waste of resources when it comes to the amount of cars per household and time spent in cars on the way to work/school. A ferry would present an alternative commute where you would be offered beautiful scenery on Mälaren where you can work and socialize on your way to work. To motivate a ferry line it would also be combined with logistics in the form of products such as groceries and other online shopping. It would also make Sandviken accessible for exports if a production company would like to station in the nearby surroundings.
72

Social hållbarhet, lika för alla? : En diskursanalys av kommunala åtgärder för ökad social hållbarhet

Israelsson, Evelina, Sahin, Sila January 2019 (has links)
Uppsatsen grundar sig i social hållbarhet och kunskapsluckan gällande hur åtgärder för ökad social hållbarhet i olika typer av bostadsområden ser ut och om dessa åtgärder skiljer sig åt. Uppsatsen ämnar till att undersöka kommunala diskurser kring social hållbarhet och åtgärder som föreslås inom den fysiska planeringen för en ökad social hållbarhet i olika bostadsområden. Arbetet grundar sig i fallstudier av två kommuner; Haninge och Södertälje kommun inom vilka två miljonprogram och två mer “traditionella” bostadsområden har valts ut, där båda kommunerna innehåller respektive typ av bostadsområde. Därefter har kommunala styrdokument som behandlar respektive bostadsområde analyserats med hjälp av diskursanalys för att undersöka hur kommunen skriver om den sociala hållbarheten inom områdena och vilka åtgärder som föreslås för dem. Den specifika inriktningen inom det diskursanalytiska fältet som har valts för diskursanalysen är Laclau och Mouffes diskursteori. I analysen framgår det att de nodalpunkter som omfattas av kommunernas sociala hållbarhetsdiskurser binds ihop med ett antal element och flytande signifikanter (och därmed åtgärder), som både liknar men även skiljer sig mellan de olika kommunernas diskurser. Utöver detta är det även möjligt att konstatera att de specifika kommunernas diskurser har skillnader samt likheter inom den egna diskursen vilket har föranlett olika åtgärder för hur man ska öka den sociala hållbarheten i kommunen.
73

När får jag kyssa din hand? : Några röster om att vara Kaldeisk-katolsk och Syrisk-ortodox utlandskyrka i Södertälje 2019.

Sundkvist, Annica January 2019 (has links)
In the town of Södertälje, a great number of ecclesiastical denominations are represented, a majority of which with roots in the Middle East. To a person attending several various Christian services at many different churches, the diversified ecclesiastical scene offers many similarities among the different denominations, as well as many differences between them. An obvious difference is the view of ministry. In the Church of Sweden women may be ordained, whereas this is not possible in the Chaldean-Catholic Church or the Syrian-Orthodox Church. This paper describes how some ordinary worshippers, members of the Chaldean-Catholic Church or the Syrian-Orthodox Church, look upon their own religious practices in view of the fact that they belong to minority denominations in a secularized society in which the Church of Sweden is the major church. This paper has a Theological as well as a Sociological perspective, since these two perspectives have a reciprocal effect on each other regarding the creating of identities of both informants and churches. An important aspect of this paper is the informants’ view of the relationship between priesthood and gender. It will be obvious that the informants’ opinions of who may be allowed to take Holy Orders depend more on the person’s eligibility than on gender, irrespective of traditions in their denominations. In spite of the fact that women are not ordained in either of the churches dealt with in this paper, the informants hold the view that this may change with time. Instead, they mean that this is one in a row of adaptations that should be carried out by their churches, in order for them to be able to continue to exist in Södertälje and to achieve an ongoing increase in numbers. However, the question of priesthood and gender is complicated, partly due to traditions in their home countries, but also since the bodies of men and women, respectively, are regarded differently in Orthodox theology, not least so in comparison with that of the Church of Sweden. In this paper the informants also express questions arisen from encounters between their respective home countries and Sweden. Primarily, those questions are about the possible effects that may occur when ecclesiastical traditions meet secular values. That affects the informants’ views of culture and nationality, as well as the meaning of being an individual in a group, profoundly marked by church traditions in a society as individualistic as Sweden. / I Södertälje finns ett stort antal kyrkliga samfund representerade, flertalet med rötter i Mellanöstern. Det kyrkliga landskapet medför att det för den kyrkobesökare som rör sig i flera olika kyrkorum, är lätt att upptäcka många likheter mellan de olika kyrkliga samfunden, men också flera skillnader. En påtaglig skillnad är synen på prästämbetet. I Svenska kyrkan kan kvinnor vara präster, medan detta inte är möjligt i Kaldeisk-katolska kyrkan eller i Syrisk-ortodoxa kyrkan.   Den här uppsatsen handlar om hur några vanliga gudstjänstdeltagare, medlemmar i Kaldeisk-katolska kyrkan eller Syrisk-ortodoxa kyrkan, ser på de egna kyrkotraditionerna och -praktikerna i ljuset av att vara minoritetskyrkor i ett sekulärt samhälle där Svenska kyrkan är majoritetskyrka. Uppsatsen har ett teologiskt såväl som ett samhällsorienterat perspektiv. Anledningen till det är att dessa två perspektiv har en ömsesidig påverkan på varandra beträffande informanternas - och kyrkornas - identitetsskapande. En viktig ansats i uppsatsen är vilken syn på relationen prästämbete och kön informanterna ger uttryck för. Uppsatsen visar att informanternas uppfattning om vem som kan vigas till präst är mer beroende av personlig lämplighet än av kön, oaktat att de kyrkotraditioner de tillhör säger något annat. Trots att kvinnor inte vigs till präster i någon av de kyrkor som uppsatsen belyser, menar informanterna att det på sikt inte alls skulle vara en omöjlighet. Det är istället en i raden av anpassningar som de menar att deras kyrkor bör göra, för att fortsätta att leva och verka i Södertälje och för att tillväxten av medlemmar ska vara god. Dock visar det sig att frågan om prästämbete och kön inte är okomplicerad. Det beror dels på traditioner från hemländerna, men också på att mannens och kvinnans kropp betraktas på olika sätt i ortodox teologi, inte minst jämfört med Svenska kyrkans teologi. I uppsatsen ger informanterna också uttryck för frågor som har väckts genom mötet mellan deras respektive hemländer och Sverige. Främst handlar detta om vad som kan hända när kyrkliga traditioner möter sekulära värderingar. Detta påverkar deras syn på såväl kultur och nationalitet som vad det innebär att vara individ i en grupp, som starkt präglas av kyrkliga traditioner, i ett samhälle som är så individcentrerat som Sverige.
74

Railway curve squeal: Statistical analysis of train speed impact on squeal noise

Asplund, Ruben January 2024 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0385 seconds