Background: Mb Crohn is a chronic inflammatory bowel disease without any clear pathophysiology and varies in disease activity from case to case. The symptoms come in relapses, between the relapses the patient is asymptomatic. Aim: To examine how it is to live with Mb Crohn. Method: A general structured literature study. Ten articles were reviewed with a content analysis, categorized, created themes and was discussed. Results: Three main themes were identified: Social consequences of living with Mb Crohn, mental and physical consequences of living with Mb Crohn and information can affect management of the disease and one subtheme: Relationships with the surroundings. The result showed that lack of information created concern for the future. Many felt misunderstood by the caregivers and the society. Mb crohn effects the everyday life as it is invisible for others at the same time. Conclusion: The literature study showed that people with Mb Crohn get most of life affected and there were both positive and negative experiences. The majority had felt concern, fear and anxiety linked to the disease. Experience of being treated bad and being misunderstood was found. These experiences and emotions gave life a changed character after the disease. Further research is required with focus on how the nurses can support patients with Mb Crohn to deal with their life situation. / Bakgrund: Mb Crohn är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som saknar en klar patofysiologi och varierar i sjukdomsaktivitet från fall till fall. Symtomen kommer i skov, mellan skoven är patienten symtomfri. Syfte: Att undersöka hur det är att leva med Mb Crohn. Metod: Allmän strukturerad litteraturstudie. Tio artiklar granskades med hjälp av en innehållsanalys, kategoriserades, teman skapades samt diskuterades. Resultat: Tre huvudteman identifierades: Sociala konsekvenser av att leva med Mb Crohn, psykiska och fysiska konsekvenser av att leva med Mb Crohn och information påverkar hanteringen av sjukdomen samt ett undertema: Relationer till omgivningen. Resultatet visade att avsaknaden av information kring sjukdomen gav upphov till oro inför framtiden, många kände sig missförstådda av både vården och omgivningen. Mb Crohn påverkade vardagen samtidigt som den var osynlig för andra. Konklusion: Litteraturstudien visade att personer med Mb Crohn får större delar av livet påverkade av sjukdomen, samtidigt framkom både negativa och positiva erfarenheter. Majoriteten hade upplevt oro, rädsla och ångest kopplat till sjukdomen. Erfarenheter av att bli illa behandlade eller missförstådda fanns. Dessa känslor och upplevelser gav livet en förändrad karaktär efter insjuknandet. Ytterligare forskning bör ske med fokus på hur sjuksköterskor kan stötta patienter med Mb Crohn att hantera sin livssituation.

”… Det regnar blötsnö. Jag står högst upp på taket. Jag är bararmad. Pälsmössan skyddar mig. Jag dansar med en svala som flyger förbi. Jag känner mig helt fri i kroppen. Jag kan se långt över taknockarna. Jag känner snöregnet mot mina armar. Kylan mot kroppen. Skyddet från gummistövlarna och mormors pälsmössa. Jag känner mammas scarf mot min hals. Jag låter kroppen röra sig som den vill. Tar in platsen jag står på, allt jag hör och känner. Efter ett tag testar jag att släppa all skam. Släppa den från kroppen. Axlarna sjunker ned.” (Kroppsminne från vårterminen 2019)   I den här essän beskriver jag min resa genom magisterprogrammet svarta speglar. Jag har under det här året arbetat med att läka och hitta tillbaka in i min kropp. Jag har letat efter dansen i kroppen, min dansröst och strävat efter att hitta den autentiska dansrörelsen i min kropp. Hitta in till kärnan.   Jag har sett den här utbildningen som en hjärt- och lungräddning på danshanna. Jag upplevde att danshanna höll på att försvinna från mig. Om danshanna dör, dör Hanna. Jag behöver danshanna. Så jag behövde rädda livet på henne. Eller väcka henne. Jag har alltid förknippat dansen starkt med lusten att leva. Livslusten. Viljan till liv. Livsgnistan. Dansen är som mitt syre. Den elektriska pricken. Den gudomliga energin. Det magiska. En total närvaro i kroppen. En levande närvaro, danskänslan.   Jag har genom utbildningen fått syn på vad jag vill sträva mot, vad jag vill kämpa för och vad jag vill släppa taget om. Jag har fått med mig ett annat mod. Jag har börjat minnas att jag en gång varit modig. Att jag en gång kände mig stark och slogs för det jag trodde på och för det jag brann för. Jag har fått syn på vad jag gör och vad jag inte gör som konstnär och människa. Jag har blivit speglad. I andra och i mig själv.   Det har varit ett fantastiskt år. Jag har älskat allt. Det var en känsla av att komma hem till någonting. Till min kropp. Med hjälp av gruppen och övningarna hittade jag hem till min kropp och i den fann jag dansen.   Hanna / Svarta speglar - konstnärlig praktisk självreflektion

Denna uppsats avser att undersöka och kartlägga från ett genusperspektiv hur en könsmaktsordning och patriarkala strukturer påverkar och bidrar till att traditionen chaupadi följs. Det är en tradition där kvinnan antas vara oren och bringar otur kring sin omgivning och bör därför i vissa fall bo i en menshydda under sin menstruation. Detta är olagligt i Nepal och denna uppsats avser därför att undersöka förklaringar till varför traditionen följs trots en lagstiftning som förbjuder praktiken. Uppsatsen utgår ifrån att det finns en rådande könsmaktsordning och patriarkal struktur som påverkar och även har en del i att traditionen, trots lagstiftning, följs. I materialet som presenteras i uppsatsen anses även skam och stigmatisering av både kvinnan och menstruation har en roll i chaupadi och detta undersöks även utifrån ett genusperspektiv. / This essay aims to examine and sort out from a gender perspective how a gender order and patriarchal structure effect and contribute to the tradition of chaupadi. Chaupadi is a custom where the women is perceived to be impure and brings misfortunes for her surroundings when menstruating. Because of this she is prompted to stay in a menstrual hut during her period. This custom has been illegal in Nepal since 2005. This essay intends to sort out explanations for why the custom to continue to get practiced even though it has been illegal for 15 years. This study assumes that there is an existing gender order and patriarchal structures that affect and influence the custom and uphold the practice even though there is a law against it. In the material that is presented in the essay, shame and stigma attached to the female menstruating body play a central part in the enforcement, and in the upholding, of the custom. This is also analyzed form a feministic perspective.

Syftet med denna studie är att kartlägga F-3 lärares upplevelse av elevers skamkänslor i den pedagogiska verksamheten och vidare hur skamsituationer hanteras. Studien är en fenomenografisk undersökning med en kvalitativ ansats som tar utgångspunkt från den socialkognitiva teorin baserat på Albert Banduras definition av self-efficacy. Resultatet påvisar handlingsstrategier som lärare tillämpar när elever känner skam. Slutsatsen är att lärarnas handlingsstrategier ger utrymme till att låta skammen ta plats som konstruktiv och reducerar därmed den tabubelagda associationen.

No description available.

The object of this study is to get an in-depth knowledge about mens violence in close relations. This study is based on a qualitative research method and collected data via semistructured interviews, to research how social workers handle men who willingly seek treatment and support from their violence. The interviews also investigated social workers’ perceptions of working with men that are or have been violent in close relations. In order for the study to have a greater overview of the work with perpetrators of violence, the interview participants were from two different municipalities. The study is also based on analysis from Connell’s masculinity theory, gender studies and grassroots bureaucracy. The results of this study showed that men who perpetrate violence that willingly seek help goes through with their treatment and reach effective results. The results also show that the most common treatment method is Alternative to violence (ATV) with elements of conversational support, psychotherapy and CBT. A majority of the interviewees state that the main underlying factor for men’s violence is powerlessness and the need for control against women. It is the social workers responsibility to help the perpetrator, but for them to reach change craves willingness to change from the man. Social workers room to act and help with violence in close relationships was perceived positively, but they wanted more time and staff to work more preventively against violence.

Bakgrund: Användare av stomi ökar drastiskt varje år. Personer som lever med en stomi upplever förändringar i kroppsfunktionen och därmed en förändring i det dagliga livet. Upplevelsen av att leva med en tarmstomi kan variera och upplevas både positivt och negativt vilket kan påverka hur väl en individ kan acceptera sin stomi.   Syfte: Beskriva vuxnas upplevelser om hur en permanent kolostomi kan förändra det dagliga livet.Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar.  Resultat: I resultatet framkom det tre kategorier: svårigheter med att återgå till en vardag, att känna sig annorlunda, hantera förändringar efter stomi. Acceptans är en nyckelfaktor för att kunna hantera de förändringar som medföljer i det dagliga livet. Det framkom även att en förändrad kroppsbilden resulterade i ett försämrat sexliv.  Slutsats: Vanliga upplevelser som uppstod var rädsla och skam. Stomin har även påverkat synen på både kroppsbilden och dess funktion, vilket påverkade deras sexuella relationer och sociala liv. Personer som erhåller en stomi drabbas av en omställning som är både fysiskt och psykiskt påfrestande. Stödjande resurser behövs för att vägleda de drabbade i transitionen för att bidra till en snabbare återvändning till den normala vardagen där egenvård är välfungerade. Upplevelserna som presenteras i studien kan bidra med ökad förståelse och värdefull kunskap hos sjuksköterskor vilket kan möjliggöra en trygg och god omvårdnad.

Behandlare av våldsamma män besitter kunskap om mäns våld mot kvinnor. Syftet med denna studie är att undersöka behandlares uppfattningar om mäns våld mot kvinnor för att skapa en djupare förståelse kring hur de förklarar våld i nära relationer samt hur de bemöter mäns känslor om skuld och skam under behandling. Studiens resultat baseras på tio intervjuer med behandlare som arbetar med behandling eller tidigare har arbetat med behandling. Studiens två frågeställningar besvaras genom en tematisk analys av intervjumaterialet med ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv samt begreppen skuld och skam. Av resultaten framkom det att behandlarna upplever att männen i vuxen ålder påverkas av tidigare trauman från sin barndom, och genom att bruka våld kan de uppnå både makt och kontroll. När männen söker hjälp på frivillig väg föreligger det ofta någon form av kris. Behandlarna förklarar att männen upplever skamkänslor som dels gör det svårt för dem att söka hjälp men att det även fungerar som en drivkraft. Behandlarna anser att medvetenhet, förmåga att ta ansvar och förmåga att mentalisera är viktigt för att männen ska förstå konsekvenserna av sitt våldsutövande. För att männen inte ska använda våld i situationer där de känner sig stressade eller pressade krävs det både kunskap om sina känslor och hur de ska kommunicera dem. Våld i nära relation är ett allvarligt samhällsproblem som kräver forskning gällande fler perspektiv av problemet, däribland från behandlarens perspektiv.

This study aimed to investigate social workers' experiences in working with the therapy of male perpetrators, both in non-compulsory and court-ordered treatment. In order to answer the purpose and questions raised in the study, six semi-structured interviews were held with social workers and due to the pandemic the interviews had to be held digitally. The empirical material was then analyzed with the help of emotional theories and concepts as well as with parts of Goffman's theory about backstage and frontstage. The result of the study showed that there were three main subjects that the professionals thought were the most challenging but also had the most opportunities in the work with the male perpetrators. These three subjects were the motivational work with the clients, to create and maintain alliances and the work of feelings of shame among the clients, both in non-compulsory and court-ordered treatment. The result also showed that the professionals have different strategies for maintaining their emotions in therapy with the clients and that they choose which emotions they show the client through deep or superficial action, this for the maintenance of professionalism. The conclusion of the study is that there are challenges and opportunities with the treatment work with male perpetrators and that it thus means that they need to focus on increasing knowledge about working with the target group.  A further conclusion is that social workers choosing which emotions they show the clients in order to maintain their professionalism.

I uppsatsen undersöks vad tv-serier, och framförallt Skam har för didaktisk potential och om eleverna lär sig något av att arbeta med Skam utifrån kursplanen i svenska. Lärare bör ha kunskap och ett intresse om vilka texter som väcker ett känslomässigt engagemang och som utvecklar eleverna. Denna studie visar att tv-serier som exempelvis Skam utmanar eleverna och att de lär sig en del från kursplanen i svenska. Både den tidigare forskningen och de i studien genomförda enkätundersökningarna visar att ungdomar dels uppfattar tv-serier som en viktig del av sin identitet, dels något de ofta tittar på. För lärare är det en fördel att ha kunskap om elevers textvärldar för att knyta an till deras erfarenheter och förkunskaper. Vi lärare måste se vad eleverna har för erfarenheter hemifrån så att vi kan göra de berörda av undervisningen, på så sätt kan vi integrera dem i undervisningen. Den här studien visar att elever allt som oftast tittar på ungdomsserier som de kan relatera till. Där de helt enkelt känner igen sig. Det är denna typ av texter som lärare bör integrera i undervisningen. Skam är också en text som fungerar utmärkt som didaktiskt verktyg då det är en rik text, en text som erbjuder ett brett perspektiv av ämnen att ta sig an. Den tar upp ämnen som många ungdomar kan relatera till, ämnen som går att koppla till kursplanen i svenska.