Skam förlamar och förminskar. Den fördärvar och fördämmer. Men kan man också utvecklas genom skam? Det tar denna vetenskapliga essä upp på ett tvärvetenskapligt sätt. Som logonom och pedagog har jag uppmärksammat min och mina studenters kommunikation i rummet under påverkan av skam eller i situationer då skam kan uppkomma. En yrkesrelaterad händelse som utlöste ett kraftigt skamtillstånd i mig startade en process som ledde vidare till ett utforskande av två pedagogiska situationer där jag detekterade och förebyggde skam under inlärningssituationerna. I dessa situationer visade sig att kommunikationen bortom orden blev avgörande för om inlärningsprocessen skulle gå vidare på ett konstruktivt sätt. Syftet är att undersöka betydelsen av den ickeverbala kommunikationen i rummet, de kroppsliga och röstliga signalerna, att läsa mellan raderna för att medvetandegöra denna kommunikation hos studenter och pedagoger. I sökandet efter det skamfria rummet fann jag att olika förändringar i min pedagogik kunde förebygga skam för mig och mina studenter och på så sätt kunde skapa en bättre lärandemiljö. Med hjälp av bland annat fenomenologin, Nathanson, Cullberg Weston, Dreyfus & Dreyfus och en förståelse för olika skammekanismers påverkan på det ickeverbala mötet ledde det till en insikt om preventiva åtgärder för att undvika skam och skuld under inlärning. Det går att utvecklas genom skam, den möjliggjorde en förändring för mig som pedagog. / Shame and nonverbal communication in learning processes Shame, dishonour, disgrace. However described, it is often paralysing and diminishing. It is crippling and destructive. But is it possible to develop through shame? This research paper takes an interdisciplinary look at this subject. As an aesthetic voice and speech pedagogue I have observed how shame has affected communication between my students and myself in situations where shame could and/or has occurred. One particular vocational event invoked a powerful sense of shame within me and launched a process which led to the investigation of two pedagogical situations where I detected and prevented shame in the learning process. These situations revealed that communication beyond words were crucial for the learning process to continue in a constructive manner. The purpose of this study is to explore the importance of nonverbal communication, the wordless cues of paralanguage, in body language and voice in the learning process, increasing the awareness of the students and pedagogues to this type of communication. In this quest for a shame free workspace, I found that changes in my pedagogy had the ability to prevent shame for both my students and myself, whilst doing so shaping an improved learning environment. A phenomenological approach by way of Nathanson, Cullberg Weston, Dreyfus & Dreyfus along with an understanding of the different mechanisms of shame and its influence on nonverbal interaction has led to the realisation of the preventive measures that can be taken to avoid shame and guilt in learning situations. It is possible to develop through shame, it enabled a change within myself as a pedagogue.

I denna uppsats analyseras de manliga huvudkaraktärerna i dramaserierna Skam (2016) och Normala människor (2020) med syfte att undersöka om det finns tendenser för en ny mansbild i media. För att undersöka detta användes teoretiska perspektiv som representation, stereotyper, genus, heteronormativitet och hegemonisk maskulinitet. Ett analysschema skapades utifrån hegemonisk maskulinitet och forskning kring en ny mansbild i media. För att analysera materialet användes kvalitativ innehållsanalys i form av semiotik som metod. Resultatet visade att den manliga huvudkaraktären från Skam upprätthöll fler karaktärsdrag från den hegemoniska maskuliniteten jämfört med den manliga huvudkaraktären från Normala människor. Karaktären från Normala människor uppvisade fler tendenser från en ny mansbild. / In this essay, we analyze the male main characters in the drama series Skam (2016) and Normal People (2020) with the aim of examining whether there are tendencies for a new male image in the media. To investigate this, theoretical perspectives such as representation, stereotypes, gender, heteronormativity and hegemonic masculinity were used. An analysis scheme was created based on hegemonic masculinity and research on a new male image in the media. To analyze the material, qualitative content analysis in the form of semiotics was used as a method. The results showed that the male main character from Skam maintained more character traits from the hegemonic masculinity compared to the male main character from Normal people. The character from Normal people showed more tendencies from a new male image.

No description available.

No description available.

This essay is based on two selfexperienced situations. I examine my role as a preschool educationalist where children are prevented from expressing their emotions freely. The essay opens with a description of a middaysnack and the other story tells about a girl who is not allowed to decide herself when her sadness ends. The purpose of my examination is to problematize and reflect around the educationalists and my own encountering of the children in my stories. What does it mean to be a good educationalist when encountering children who express strong feelings? Which norms are created in the group of children when the individuals consistently are met by a silencing behaviour when in need of comforting? The situations themselves are not unique, they appear in different settings  relatively often. I will also reflect on my own practical knowledge in relation to the stories as well as set my thoughts against the regulatory documents regarding swedish preshool. These thoughts will be examined in this essay against theories such as relation competence, children's emotional development and theories surrounding shame and norms. / Den här essän är baserad på två självupplevda situationer. Jag undersöker min roll som förskolepedagog i situationer där barn hindras från att uttrycka sina känslor fritt. Essän inleds med en beskrivning av ett mellanmål och den andra berättelsen handlar om hur en flicka inte tillåts avgöra själv när hennes ledsenhet är slut. Syftet med min undersökning är att problematisera och reflektera kring pedagogernas och mitt eget bemötande av barnen i mina berättelser. Vad innebär det att vara en god pedagog i mötet med barn som uttrycker starka känslor? Vilka normer skapas i barngruppen när individerna konsekvent möts av ett tystande beteende då de är i behov av tröst? Situationerna är i sig inte unika, utan de förekommer i olika former relativt ofta. Jag kommer också reflektera över min egen praktiska kunskap i förhållande till berättelserna samt så ställer jag min reflektion mot min tolkning av styrdokumentens krav gällande den svenska förskolan. Jag använder mig av teorier som relationskompetens, barns känslomässiga utveckling och teori om skam och normer.

Spel om pengar finns i olika former och har blivit en del av många personers vardag, dessvärre kan inte alla hantera spelet. Spelmissbruk påverkar personen som för en ständig jakt på pengar och speltid vilket medför konsekvenser och känslor som är svåra att hantera. Ett spelmissbruk påverkar även omgivningen i form arbetsgivare, vänner, familj, barn med flera som alla blir en del av ett missbruk. Denna kvalitativa studie avser studera hur en person inträder i ett spelmissbruk, hur personen upprätthåller ett liv som spelmissbrukare och hur personen tar sig ur missbruket. Vårt syfte med studien är att få en djupare förståelse samt att urskilja vilka känslor ett spelmissbruk medför. Vi har genomfört djupintervjuer med åtta personer och tolkningen och analysen har skett hermeneutiskt. Genom vår analys har sju teman kunnat urskiljas intresse för spel i tidig ålder, inträde i spelmissbruk, ångest skuld och skam, verklighetsflykt, förändringar i identiteten och beteende, relationer och interaktion och avslutningsvis strategier. Vi har tagit del av åtta gripande berättelser och fann att spelmissbruk medför stora konsekvenser för den enskilde individen men även för personer i omgivningen. Spelmissbruk är viktigt att belysa och lyfta i samhället då det är ett växande problem som berör många och att det ofta är ett dolt missbruk. / Gambling with money comes in different forms and have become a part of many people's everyday lives, unfortunately not everyone can handle the game. Compulsive gambling affects the person who has a constant search for money and playing time, that gives consequences and feelings that are difficult to manage. The addiction affects people in the environment as employers, friends, family, children and others who all become part of an addiction. This qualitative study intends to study how a person enters a gambling addiction, how the person maintains a life as a compulsive gambler and how the person enter the abuse. Our purpose of the study is to gain a deeper understanding and to identify what emotions the addiction brings. We have conducted in-depth interviews with eight people and the interpretation and analysis has been hermeneutic. Through our analysis seven themes have been distinguished interest in the game at an early age, entry into gambling addiction, anxiety, guilt and shame, escapism, changes in the identity and behavior, relationships and interactions and finally strategies. We have taken note of the arrest of eight stories and found that compulsive gambling entails serious consequences for the individual but also for people in the surroundings. Compulsive gambling is important to highlight and promote in the community as it is a growing problem that affects many and it is often a hidden addiction.

Detta är en narrativ uppsats som bygger på tre självbiografier av svenska kvinnor som själva drabbats av Amyotrofisk lateralskleros (ALS). Den belyser patienters upplevelse av att leva med ALS som är en sjukdom som angriper det motoriska nervsystemet. Symtomen är fortskridande muskelsvaghet och förlamningar med atrofier som med tiden utvecklas med andningsbesvär och infektioner som följd, detta är ofta orsaken till att patienterna avlider. Sjuksköterskans roll beskrivs ingående och vikten av att kunna bemöta patienterna i deras livsvärld och kunna ge en god omvårdnad. I analysen sorterades materialet in under fem olika teman som utgör grunden för resultatet, dessa teman är: upplevelsen av skuld och skam, när kroppen inte lyder längre, existentiella tankar, omgivningens betydelse och fånga dagen. Resultatet levandegörs av citat från författarnas böcker för att på så sätt förstärka upplevelsen av hur det kan vara att leva med ALS. Det är en resa som beskriver allt från skuldkänslor och förnekelse över att tappa kontrollen över sin kropp och skammen över att behöva hjälp, till att lyckas finna mening med livet och ta vara på nuet. Diskussionen fördjupar sig på ordet hopp och dess betydelse för ALS-patienter och även hur viktig omgivningens betydelse är för ALS-patienter i kampen om att orka kämpa vidare men även kunna finna lycka och mening med livet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Prostatacancer drabbar cirka 9600 svenska män årligen. Behandlingsalternativ finns i flera olika former och patienten kan i samråd med en medicinsk expertis välja den behandling som är mest lämplig. Radikal prostatektomi är en av behandlingsformerna som finns att välja, det innebär att prostatakörteln avlägsnas kirurgiskt och syftet med ingreppet är kurativt. Borttagning av prostatakörteln leder till en rad förändringar i männens livsstil samt på ett emotionellt plan. I vårdandet av prostatacancerpatienter har sjuksköterskan en viktig roll i att undervisa, rådgöra och stödja dessa patienter som ska genomgå eller har genomgått prostatektomi. Sjuksköterskans roll är att förbereda patienten preoperativt men också postoperativt där information och utbildning är en viktig del för denna patientgrupp och deras familjemedellemmar. Syfte med denna studie var att belysa patientens upplevelser av livet efter att ha genomgått prostatektomi. Studien är en litteraturstudie baserad på kvalitativa och kvantitativa artiklar. Tio artiklar valdes ut och granskades med hjälp av Fribergs granskningsmall. Fyra olika teman framkom. Det första; Att vara inkontinent, vilket handlar om hur männen med prostata cancer hanterar sina upplevelser i samband med urinläckage på grund av sjukdomen, hur det påverkar vardagslivet och männens syn på sin kropp. Det andra temat: Att vara impotent, beskriver hur impotens kan påverka männens identitet, bilden av sig själva, manligheten och känslor som rör sexualiteten. Det tredje temat Existentiella tankar, beskriver hur männen upplever sin situation i nuet och vilka funderingar de har om sin framtid. Det fjärde temat Behovet av stöd och uppföljning, beskriver uppföljning av vård och behandling för patienten samt vikten av information och undervisning. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Våld i nära relationer drabbar främst kvinnor. Normaliseringsprocessen får kvinnan att anpassa sig efter mannen, detta medför isolering, känslor av skam och värdelöshet vilket resulterar i ett lidande. Sjuksköterskans ansvar är att möta och lindra lidande genom ett förhållningssätt som bygger på respekt och empati. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av våld i nära relationer. Metod: En kvalitativ metod valdes och en kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera sex självbiografier. Resultat: I resultatet framkom nio kategorier med tre teman; Anpassning, Att leva under hot och Att kontrollera situationen. Slutsats: Genom kvinnors upplevelser kan sjuksköterskan få ökad kunskap angående våld i nära relationer. Förståelse för vikten av att ställa frågan angående våld och ett respektfullt bemötande var avgörande för att tillit ska skapas. / Background: Violence in close relationships mainly affects women. The normalization process causes the woman to adapt to the man, this results in isolation, feelings of shame and worthlessness which results in suffering. The nurse's responsibility is to meet and alleviate suffering through an approach that is based on respect and empathy. Purpose: The aim was to highlight women's experiences of intimate partner violence. Method: A qualitative method was chosen and a qualitative content analysis was used to analyze six autobiographies. Result: In the result, nine categories with three themes emerged; Adaptation, Living under threat and To control the situation. Conclusion: Through women's experiences, the nurse can gain more knowledge about intimate partner violence. Understanding the importance of asking the question about violence and a respectful manner was crucial to creating trust.

<p>Syftet med studien är att undersöka hur skolmedling kan ses som en effektiv och nyanseradmetod för konflikthantering i grundskolan. Vi tar även del av kompissamtal, som är en redanetablerad konflikthanteringsmetod i skolan för att på så sätt se hur skolmedling kan bli enkompletterande konflikthantering till detta. Studien bygger på tio intervjuer varav fem ärenskilda och de resterande är gruppintervjuer. Intervjufrågorna behandlar skolmedling utifrånperspektiv såsom frivillighet/ofrivillighet, medlarens neutralitet, distans/närhet, skam, makt,kön och ålder samt kritik/hinder. Det insamlade materialet visar att samtliga respondenterställer sig positiva till skolmedling som metod men att information och kunskapsspridning ommetoden är bristfällig. Utifrån materialet har även grundkomponenter framkommit för hur engivande skolmedling bör se ut enligt oss. Vidare i analysavsnittet behandlas tolkningar avmaterialet och socialpsykologiska perspektiv som skam, makt, sociala band ochkonflikthantering.</p> / <p>The purpose of this paper is to look at if mediation in school can be seen as an effective andfruitful method in conflict management in the elementary school. We also look into anestablished method in Swedish schools called “friend-talk” to see how mediation in schoolcan be a completing version of conflict management in schools. We base this study on teninterviews from which five were made individually and the others were made in groups. Theinterviews deal with mediation in school and it is based on the concepts of voluntariness/unvoluntariness, the mediators neutrality, distance/closeness, shame, power, gender and ageand criticism/obstacles. The collected material shows that all the respondents are positive tothe method but they consider the information and knowledge about the subject insufficient.From the material, crucial components arise for a profitable solution of mediation in school.Later on in the analysis, interpretations of the material will be based on social psychologicalperspectives like power, shame, social bonds and conflict management.</p>