It is estimated that nearly 100% of adults had dental caries worldwide. The disease can be approached with a biopsychosocial perspective. Overall, the aim of this study was to assess how behaviour change approach is used to manage risk factors for caries, which was divided in two sub-objectives;1. To illuminate behaviour change methods used to manage risk factors for caries, 2. To explore caries incidence among adult patients who have received behaviour change therapy treatment against caries.To answer the first sub-objective a systematic literature review was performed. To explore dental health status among adults who received behaviour change therapy due to caries, data from the national register in odontology SKaPa was analysed with descriptive and analytic statistics.The findings of the systematic literature review retrieved one RCT-study in the field of behaviour change therapy and caries. Findings from the register study showed there was no corralation between behaviour change therapy and DFT, no differences in inqualities among gender regardning DFT, no differences in DFT related to behaviour change therapy, that among therapy codes for behaviour change therapy behavioural therapy, 60 minutes or more was less frequently used and that dental professionals most frequently used behaviour change therapy when treating initial caries.The conclusion of this study are that there is a lack of scientific evidence regarding managing risk factors for caries with behaviour change approach. The study indicate that qualitative as well as randomized controlled studies would contribute to more knowledge about managing risk factors for caries with behaviour change approach.

Studiens syfte är att undersöka hur professionella behandlare i en form av öppenvårdsinsats skapar och upprätthåller behandlingsallians med barn i sitt dagliga arbete. Syftet är även att undersöka behandlingsfrämjande faktorer samt relationens betydelse i behandlingsarbetet. Urvalet består av fem behandlare som arbetar med barn på en skola med behandling i Sverige. Material har insamlats med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserats med stöd av tematisk analys. De teoretiska utgångspunkterna som användes för att tolka resultatet var anknytningsteori och systemteori. Resultatet visar att behandlare arbetar med ett individanpassat förhållningssätt för att kunna passa varje barn som kommer till verksamheten. I grund och botten skapas behandlingsallians av en god relation som därefter utvecklas till behandlingsallians. Därmed ses relationen som en nyckel för behandlingsallians. Upprätthållande av behandlingsallians visar även det vara olika beroende på mottagare. Det som framkommer vara gemensamma behandlingsfrämjande faktorer för både skapande och upprätthållande är involvering av barnets vårdnadshavare, bidrag i form av verksamhetens ekonomiska stöd samt det kollegiala sammanhanget. För att barn ska ha rätt till det stöd denne behöver för att kunna utvecklas är det därför av yttersta vikt att behandlare arbetar för att passa barnets behov och inte tvärtom. / The purpose of this study is to study how professional social workers create and sustain treatment alliances within the outpatient care programs for the children during their daily work.The purpose is also to study treatment support factors including the importance of relationships in treatment work. The selections of the study consists of five treatment workers working alongside children in a school with treatment in Sweden. Data has been gathered with semi-structured interviews and analysed with thematic analysis. The theoretical methods used to interpret the results were attachment theory and systems theory. The results show that treatment workers work with an individualized approach customized for each child. Treatment alliance are created from a good relationship which then develop into a treatment alliance. Therefore a good relationship between treatment worker and child is vital for a treatment alliance. Upholding of a treatment alliance also has to be different according to each receiver of the treatment. What is shown to be mutual treatment support factors is the amount of involvement from the children's caretakers, economic support from the organization and collegial context. In order for the children to have claim to the support needed for them to develop, it is of utter importance that treatment workers adjust their methods to each child's needs and not the other way around.

Social sustainability is one of the three dimensions that make up sustainable development. The social dimension has for long been seen as the weakest and has often been ignored in favour of the economic and ecological dimension. The importance of the social dimension is getting more recognition both by the private and the public sector and as a result of external pressures, companies have started to work with their social responsibility to strengthen their competitiveness on the market. From this way of working, the concept of creating shared value has been introduced by professor Michael E. Porter and lecturer Mark R. Kramer who suggests that companies can create economic value by creating societal value and thereby create shared value. They argue that companies can, by addressing a social issue and using their power, create shared values in our society. Employment requirements in public procurement is one way of addressing the social sustainability in the society and together with the prevailing construction boom and the shortage of manpower, companies must look for new places to recruit. Hence, the purpose of this descriptive research is to contribute with knowledge on how employment requirements are used in Sweden and study the development of the concept creating shared value. Additionally, it is investigated if employment requirements in public procurements can be used to create shared value. Two examples of varied character serve the basis of the empirics. The theory of creating shared value originates, as mentioned earlier, from creating social value and thereby creating economic value which, in turn, creates shared value. The study shows that, even though Porter and Kramer’s theory of creating shared value might not be fully applicable in public procurement, employment requirements can be a way of creating shared value in the society. Through collaboration between the private and the public sector, social issues such as unemployment, can be addressed and mitigated. / Social hållbarhet är en av tre dimensioner som utgör hållbar utveckling. Den sociala dimensionen har länge setts som den svagaste och har ofta ignorerats till förmån för den ekonomiska och ekologiska dimensionen. Betydelsen av den sociala dimensionen börjar uppmärksammas alltmer, både av den privata och offentliga sektorn och som ett resultat av yttre påtryckningar har företag börjat arbeta med sitt sociala ansvar för att därigenom stärka sin konkurrenskraft på marknaden. Från detta arbetssätt har konceptet creating shared value introducerats av professor Michael E. Porter och föreläsaren Mark R. Kramer som menar att företagen kan skapa ekonomiskt värde genom att skapa ett socialt värde vilket tillsammans i sin tur resulterar i ett delat värde. De menar att företag, genom att adressera ett socialt problem och använda sin makt, kan bidra till att skapa ett delat värde i samhället. Sysselsättningskrav i offentliga upphandlingar är ett sätt på vilket den sociala hållbarheten i samhället kan adresseras och tillsammans med den rådande högkonjunkturen i byggbranschen och byggföretagens personalbrist måste de se till alternativa platser för rekrytering. Därför har syftet med denna beskrivande uppsats varit att utöka kunskapen om hur sysselsättningskrav används och studera utvecklingen av konceptet creating shared value. Dessutom har det undersökts om sysselsättningskrav i offentliga upphandlingar kan skapa delat värde. Två exempel av varierande karaktär ligger således till grund för den empiriska inhämtningen. Teorin om att skapa delat värde utgår, som tidigare nämnt, från att skapa socialt värde och därigenom ekonomiskt värde vilket i sin tur skapar delat värde. Studien visar att även om Porter och Kramers teori om värdeskapande inte är helt applicerbart i offentlig upphandling, kan sysselsättningskrav vara ett sätt att skapa detta. Genom samarbete mellan den privata och offentliga sektorn kan sociala problem såsom arbetslöshet, adresseras och minskas.

I denna uppsats har jag undersökt kreativitet i förhållande till rekvisitörens arbete. Detta har jag gjort genom att vara ansvarig rekvisitör för Malmö Operas turnéproduktion ”Jag blir nog aldrig bjuden dit igen” och på så sätt får yrkeserfarenhet som jag kunnat jämföra med de textanalyser jag gjort kring begreppet kreativitet. När jag gick in i detta projekt så var jag övertygad om att en rekvisitörs arbete var kreativt men ju mer kunskap jag fick i området så blev jag mer ifrågasättande då det fanns många förutsättningar som skulle uppfyllas för att något skulle få räknas som kreativt. Efter mycket diskuterande och analyserande fick jag dra de slutsatser jag kunde utifrån det material jag hade tillgång till och har kommit fram till att en rekvisitörs arbete är kreativt men hur mycket beror på situationen. Det finns olika förutsättningar för att kreativitet ska uppstå, ju mindre styrd och friare en rekvisitör är i sina arbetsuppgifter desto mer kreativ är hen.

How and what companies publishes on social media have become more important. Different types of post generate different type of effects and if companies want to create brand loyalty and brand trust they must take this in consideration. Consumers want to be reached by content that is personal, they also want to feel that the companies deliver something of value. Content marketing deals with this aspect and focus on helping, informing and entertaining the recipients. This study examines informative, personal and entertaining posts and how they affect brand trust and brand loyalty. A quantitative method have been used in this study and a survey was used to gather data. 150 respondents answered the survey and the data was analysed with a bivariate and multivariate method in the statistic programme SPSS. The result of the study show that all three types of posts are important to use if companies publish posts on social media. The study contributes with knowledge of informative, personal and entertaining post and what effect they have on brand trust and brand loyalty. Informative and personal types of post have a significant and positive effect on brand trust. Brand loyalty is affected by all three types of post and the effects is positive. / Hur och vad företag publicerar på sociala medier har blivit allt viktigare. Olika typer av inlägg genererar olika effekter och vill företag skapa varumärkestillit och varumärkeslojalitet måste de ha detta i beaktande. Konsumenter vill bli nådda av innehåll som känns personligt och känna att företagen levererar något värdebringande. Innehållsmarknadsföring behandlar denna aspekt och fokuserar på att hjälpa, informera och underhålla mottagarna. Denna studie undersöker typerna av inlägg, informerande, personliga och underhållande och hur de påverkar varumärkestillit och varumärkeslojalitet. I studien har en kvantitativ metod använts och en enkätundersökning användes för att samla in data. 150 respondenter besvarade enkäten och data analyserades därefter med en bivariat analys samt multivariata analyser i statistikprogrammet SPSS. Studiens resultat visar att alla typerna av inlägg är viktiga att använda om företag publicerar inlägg på sociala medier. Studien bidrar med kunskap om vilka effekter informerande, personliga och underhållande inlägg har på varumärkestillit och varumärkeslojalitet. Informerande och personliga inlägg har en signifikant och en positiv effekt på varumärkestillit. När det gäller varumärkeslojalitet anses alla tre typerna av inlägg vara signifikanta samt att de har en positiv effekt på varumärkeslojalitet.

<p>I denna studie undersöks deltagarnas handlingar och mål i ett IT och lärandeexperiment. Experimentet är inspirerat av en undersökning gjord av Schnotz, Böckheler och Grzondziel (1999) med tyska studenter. I den undersökningen undersöks bland annat effekterna av lärande i par med hjälp avstatiska bilder kontra tillgång till interaktiva animerade bilder. Detta görs genom att testa deltagarnas kunskaper före och efter en lärandeperiod där en grupp haft tillgång till statiska bilder och en annan haft tillgång till interaktiva animerade bilder (simuleringar). Ämnet är tidszoner och tidsskillnader samt tiden vid jordenruntresor. Med utgångspunkt i den undersökningen och som en del i en större undersökning har med några modifikationer undersökningen gjorts om med svenska deltagare. Syftet i denna studie är att undersöka deltagarnas perspektiv för att förstå varför de gör som de gör. Genom interaktionsanalys, videoinspelning och transkription har delar av deltagarnas arbete under inlärningsfasen studerats. I analysen redovisas hur olika faktorer påverkar deltagarnas handlande. Dessa faktorer är de resurser deltagarna använder, de mål deltagarna har och relationen i paret. Den betydelse deltagarna ger olika resurser och faktorer diskuteras också. Resultatet visar att deltagarnas syfte inte är att först och främst lära sig utan att svara på de instuderingsfrågor som är en del av instuderingsfasen. Detta visar i sin tur att för att förstå artefakters roll i en verksamhet är det viktigt att förstå deltagarnas perspektiv. Annars är lätt att tillskriva artefakterna egenskaper de inte har. I slutet av studien redovisas en skiss för hur de resurser som deltagare har tillgång till, deltagarens mål och deltagarens erfarenheter är med och skapar det handlingsutrymme som deltagaren har till sitt förfogande och i vilken handlingarna utförs. Dessutom visas att deltagarens handlingar i sin tur är med och formar hans mål och resurser. Handlingarna blir en del av deltagarens erfarenhet.</p>

I denna studie undersöks deltagarnas handlingar och mål i ett IT och lärandeexperiment. Experimentet är inspirerat av en undersökning gjord av Schnotz, Böckheler och Grzondziel (1999) med tyska studenter. I den undersökningen undersöks bland annat effekterna av lärande i par med hjälp avstatiska bilder kontra tillgång till interaktiva animerade bilder. Detta görs genom att testa deltagarnas kunskaper före och efter en lärandeperiod där en grupp haft tillgång till statiska bilder och en annan haft tillgång till interaktiva animerade bilder (simuleringar). Ämnet är tidszoner och tidsskillnader samt tiden vid jordenruntresor. Med utgångspunkt i den undersökningen och som en del i en större undersökning har med några modifikationer undersökningen gjorts om med svenska deltagare. Syftet i denna studie är att undersöka deltagarnas perspektiv för att förstå varför de gör som de gör. Genom interaktionsanalys, videoinspelning och transkription har delar av deltagarnas arbete under inlärningsfasen studerats. I analysen redovisas hur olika faktorer påverkar deltagarnas handlande. Dessa faktorer är de resurser deltagarna använder, de mål deltagarna har och relationen i paret. Den betydelse deltagarna ger olika resurser och faktorer diskuteras också. Resultatet visar att deltagarnas syfte inte är att först och främst lära sig utan att svara på de instuderingsfrågor som är en del av instuderingsfasen. Detta visar i sin tur att för att förstå artefakters roll i en verksamhet är det viktigt att förstå deltagarnas perspektiv. Annars är lätt att tillskriva artefakterna egenskaper de inte har. I slutet av studien redovisas en skiss för hur de resurser som deltagare har tillgång till, deltagarens mål och deltagarens erfarenheter är med och skapar det handlingsutrymme som deltagaren har till sitt förfogande och i vilken handlingarna utförs. Dessutom visas att deltagarens handlingar i sin tur är med och formar hans mål och resurser. Handlingarna blir en del av deltagarens erfarenhet.

Social media usage in the B2B sector is increasing at a slower rate than B2C and the research literature sends a unanimous message; B2B firms would benefit in multiple ways using social media as a tool when establishing and entertaining business relationships. The concept of trust is proved to be of great importance in the construction of these relationships. With guidance of this thesis’ practical contribution,the model The Hourglass of Trust, displaying three categories of trust; creation, maintenance and destruction, this thesis will simultaneously highlight the theoretical contribution: aspects affecting trust, as well as the managerial contribution: aid B2B insocial media strategy planning for improved opportunities to build better business relationships on social media. A key finding and theoretical contribution, is the activity of switching channels from social media to other marketing channels such as email. Some B2B marketers use social media only as a storefront, a one-way promotion tool to create trust in order to reach an audience, create leads, stimulate interest or in the initial contact with another firm and then switch to the usage of other channels like email once the relationship has moved past the trust creation category. This finding is of particular interest since Sweden is a country built upon social trust and has a high social media penetration which may beviewed as counter intuitive when social media is used as a one-way-communication channel such as a storefront. B2B marketers in the empirical findings view social mediain a more positive light than earlier research, stating it is a powerful tool for building long-term business relationships. A second key finding is that personal values are associated with trust creation and trust maintenance in B2B, turning the spotlight from inter-organizational to interpersonal trust. Future research is encouraged to explore the reason for the switching of channels in B2B SMEs in Sweden as well as further explore the concept of trust in a B2B social media context testing the proposed model, The Hourglass of Trust (Fig. 2). / Användande av sociala medier inom B2B-sektorn ökar i lägre takt än inom B2C och forskningslitteraturens bidrag är unisont; B2B-företag skulle gynnas av att använda sociala medier som verktyg på flera sätt när de etablerar och underhåller affärsrelationer. Konceptet förtroende visar sig ha stor betydelse för att bygga affärsrelationer. Med ledning av uppsatsens praktiska bidrag, modellen The Hourglassof Trust (Fig. 2), som illustrerar tre kategorier av förtroende; skapande, underhåll och förstörelse, belyses uppsatsens teoretiska bidrag; aspekter som påverkar förtroende. Aspekterna kan bidra till den strategiska planeringen av B2B-marknadsföring i sociala medier och öka möjligheten att bygga bättre affärsrelationer. Ett huvudfynd och teoretiskt bidrag handlar om hur företag byter kanal från sociala medier till andra marknadsföringskanaler såsom mail. En del B2B-marknadsförare använder sociala medier enbart som ett skyltfönster, ett enkelriktat marknadsföringsverktyg för att skapa förtroende genom att nå ut, skapa leads, stimulera intresse eller endast i den inledande kontakten med ett annat företag för att sedan byta kanal och använda till exempel mail istället när relationen tagit sig förbi kategorinskapande av förtroende. Detta fynd är av särskilt intresse då Sverige som land bygger på socialt förtroende där sociala medier även har ett stort genomslag vilket gör att det kan betraktas som motsägelsefullt då sociala medier används som en kanal för envägskommunikation, likt ett skyltfönster. De empiriska resultaten visar att B2B-marknadsförares attityder är mer positiva till sociala medier än tidigare forskning visat och anser att det är ett kraftfullt kostnadseffektivt verktyg för att bygga långsiktiga i affärsrelationer. Ett andra huvudfynd är att personliga värderingar associeras med att skapa och underhålla förtroende i företagsrelationer, vilket vänder strålkastarljuset från interorganisatoriskt förtroende till interpersonellt förtroende. Vidare forskning uppmuntras att undersöka orsaken till att svenska B2B SMEs byter kanaler samt vidare undersöka B2B-förtroendet på sociala medier med hjälp av Hourglass of trust.

Mellanchefer inom socialtjänstens sektion för barn och unga arbetar i en motstridig organisation. Mellancheferna blir länken som fogar samman politiskt fattade beslut med förvaltningens krav och förväntningar, personalgruppens behov och klienternas rätt till hjälp och stöd. Studiens syfte är att undersöka hur mellanchefernas ledarskap skapas utifrån de förutsättningar som ges och den komplexitet som rollen innebär. Sex kvalitativa intervjuer med mellanchefer inom sektionen för barn och unga i fem mellanstora kommuner har genomförts. Genom att undersöka hur mellancheferna navigerar mellan domänerna politik, förvaltning och profession och med hjälp av begreppet parallellprocesser kan mekanismer som utgör viktiga faktorer för ledarskapandet synliggöras. Tydligt är att socionomernas starka professionsidentitet präglar ledarskapet i alla led och att prioriteringar och val många gånger motiveras mot bakgrund av den starka professionstillhörigheten. Resultatet visar också att mellancheferna i studien främst ser sig som socionomer och identifierar sig mer med sin profession än med sin funktion som chef. Professionsidentifikationen utgör många gånger en legitimerande grund för hur ledarskapet bedrivs i sin operativa form. / Middle-managers leaders in the social services´ department for children and young people work in a conflicting organisation. These middle-managers become the link which joins together political decisions with requirements and expectations from the management, the needs of personnel and the clients´ right to aid and support. The aim of this study has been to investigate how middle-management leadership is created within given conditions and the complexity that their role entails. Six qualitative interviews with middle- managers in the department for children and young people in five intermediate municipalities have been realized. By investigating how these middle-managers navigate between the political, management and professional domains and, with the aid of the concept of parallel processes, mechanisms, which can constitute important factors for leadership, have been made visible. It is clear that the professions identity of social workers influence their leadership at all levels and that priorities and choices are often motivated because of this strong professions identity. The result also shows that the middle-managers in this study regard themselves as social workers and identify themselves more with their profession than with their function as managers. Professions identification often constitutes a legitimizing basis for how leadership is conducted in its operative form.

Detta arbete visualiserar värdeflöde av solceller vid tre olika typer av solcellsinstallationer följt av förslag till förbättring gällande ett växande installationsföretag i Sverige. Genom värdeflödesanalys kan vi se tydliga samband mellan snabb tillväxt och logistiska problem, där spårbarhet, lokaler och personal är viktiga faktorer som behöv bindas samman för att skapa ett så optimalt flöde som möjligt. Resultatet är delade i två grupper. En grupp består av visualisering och information kring hur värdeflödet ser ut och den andra av vilka förbättringsmöjligheter företaget har för sin framtida verksamhet. Vi kan också se att företaget har stor potential att öka sin lönsamhet genom att via affärssystem utveckla sin logistikhantering samt sammankoppla företagets olika instanser för att nå en mer effektiv installationsprocess. / This report visualizes the value stream of solar cells at three different types of installations, followed by proposal of improvement at a growing installation company in Sweden. Through value stream mapping, we see a clear connection between a fast growing rate and logistical problems, where traceability, facilities and staff are key factors, which needs to be connected to create as optimal flow as possible. The results are divided into two groups. The first consists of visualization and information of the current value stream and the second of what kind of improvement we suggest the company takes into consider to go even further. We can also see that the company has great potential to increase its profitability by implementing ERP to its logistical department and to connect the other departments to reach a higher level of efficiency.