Den här undersökningen studerar intresseskonflikten mellan de renägande samerna och gruvnäringen i svenska Sápmi till följd av den gröna omställningen. Med bakgrund i historien och juridiken används teorier gällande platsidentitet och historietolkning samt hållbar utveckling för att analysera tre gruvkonflikter där problematiken stärks och förklaras med hjälp av tre empiriska intervjuer. Okunskapen visar sig i en stor oförståelse för samernas kulturella koppling till den plats de alltid brukat. De aktuella förutsättningar i form av ekonomi, juridiskt stöd och manskraft är snedfördelade vilket ger samerna begränsade möjligheter att göra sin röst hörd. Resultatet visar att den ignorerade historien är en tydlig påverkansfaktor i intressekonflikten men också de svårigheter som kommer av hur det juridiska ramverket är formulerat. För att närma sig en lösning på konflikten behöver avståndet mellan samerna och gruvindustrin minskas för att kunna nå ett samförstånd och syn på hur marken ska användas för att uppnå en hållbar framtid för alla.

Att erkänna och förverkliga de samiska rättigheterna är en del av Sveriges skyldigheter i att respektera mänskliga rättigheter. Trots detta har svenska staten upprepade gånger kritiserats för att inte respektera sina folkrättsliga förpliktelser gentemot urfolksrätten, inte minst i samband med gruvindustrins exploatering av mark i det samiska renskötselområdet. Mot bakgrund av denna problemställning undersöker uppsatsen hur staten har resonerat kring rennäringens rätt till mark respektive gruvnäringens intresse av mark. För att belysa statens ställningstaganden analyserar uppsatsen propositioner från år 1977 fram till regeringsskiftet 2022. Det empiriska materialet visar att staten har resonerat kring samernas rättigheter som legitima och relevanta och uttrycker en vilja att främja och skydda rennäringens rätt till mark i det samiska renskötselområdet. Dessutom har staten, i sitt resonemang, stärkt rennäringens rätt till mark över tid. Statens argumentation är däremot otydlig och bitvis motsägelsefull när rennäringens markrättigheter kommer i konflikt med gruvnäringens markintresse. Stora samhällsintressen kan vara skäl för att främja gruvnäringens intresse framför rennäringens rättigheter. Denna studie kan däremot visa, i motsats till genomgången av tidigare forskning, att staten inte enkom främjar gruvnäringens intressen.I uppsatsen har argumentationsanalys använts för att identifiera och värdera regeringars resonemang och ståndpunkter i det empiriska materialet. Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från Will Kymlickas, PerOla Öbergs och Daniel Naurins forskning kring rättigheter och intressen.

Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur samernas natursyn och kulturella identitet har påverkats av 2018 års skogsbränder och kriser i förhållande till övriga samhället. I syftet ingår att undersöka hur renskötande samer påverkats av 2018 års skogsbränder samt vilken ersättning renskötare erhåller från svenska storsamhället. I syftet ingår även att ta reda på om hänsyn tas till sedvanerätten. Utifrån syftet har frågeställningar formulerats. En fallstudie har utförts för att få en bild av hur renskötare har påverkats av kriserna. En kvalitativ metod har tillämpats för att studera hur respondenterna tänker och känner efter 2018 års kriser. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en natursynsmodell som tillämpats som teoretisk tolkningsram. Resultatet visar att det förekommer ett flertal konflikter mellan samer och övriga samhället. Samernas livssyn och syn på naturen skiljer sig väsentligt från storsamhällets. Renskötare vill bevara renbetesområden och naturen intakt medan storsamhället generellt vill exploatera naturresurser. Storsamhällets vinstintressen går ofta före naturens bevarande och samernas och rennäringarnas intressen. Resultatet från fallstudien visar att berörda myndigheter har inlett ett ökat samarbete med samerna till följd av 2018 års skogsbränder och kriser. Samarbetet mellan samerna och myndigheterna har ökat förståelsen för renskötarna situation, vilket framgår av intervjusvaren. Myndigheterna tar sitt ansvar och samarbetar för att lösa eller dämpa konflikter mellan samer, renskötande samer och övriga samhället. Resultatet visar även att renskötare ser med oro på den pågående klimatförändringen som kan få negativa konsekvenser för rennäringen. Det gäller främst omfattande skogsbränder och torka som försvårar för renarna att hitta goda renbetesmarker inom sina ordinarie betesområden. Samernas sedvanerätt till renskötsel och markområden baseras på urminnes hävd, vilken regleras i rennäringslagen. Av undersökningsresultatet framgår att vinterbetesområden med hänglavar och marklavar måste bevaras för att tillgodose rennäringens behov. Renskötarna kommer att fortsätta med renskötseln och nyttja andra renbetesmarker denna vintersäsong i stället för de marker som brunnit. Samernas kulturella identitet har inte påverkats negativt utan snarare stärkts av motgångarna. Renen är renskötarens liv och så kommer det att förbli. Ingen ekonomisk hjälp har utbetalats till de renskötare som drabbats av 2018 års skogsbränder. Sametinget har dock begärt ersättning hos näringsdepartementet, som f.n. handlägger ärendet.   Utmärkande för denna undersökning är att ett ökat samarbete mellan myndigheter, samer, renskötare, markägare och övriga berörda har medfört ökad förståelse för renskötarnas situation, vilket framgår av intervjusvaren. Resultatet från fallstudien visar att myndigheterna och berörda markägare visar ett högt intresse och ansvarskänsla för naturens bevarande och renskötarnas situation.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur mediebevakningen av Kallak-konflikten sett ut och hur samiska intressen och värden gjorts förståeliga i och genom bevakningen av konflikten. Metoden som har använts är det diskursanalytiska logikperspektivet, vilket strukturerar materialet genom att identifiera och beskriva de logiker som används för att förstå situationen. Teorin är baserad på internationell forskning kring ursprungsfolk som behandlar hur marken förstås och värderas, och även behandlar vilka större komplexa implikationer en markkonflikt kan ha för ursprungsfolk. Analysen består av citat eller utdrag ur tidningsartiklar, och i slutsatsen diskuterar jag de tre större logikerna som har identifierats i materialet: Ekonomilogiken, Miljölogiken och Rättighetslogiken. / The aim of this thesis it to examine how the 'Kallak-conflict had been portrayed in the news coverage and how Sami interests and values has been made comprehensible through and by the news coverage. The method that has been used is the discourse analytic logic perspective, which, by structuring the material can identify and describe the logic’s that are used to understand the situation. The theory is based on international research on indigenous people that handle how the land can be perceived and valued, and handle the bigger more complex implications a land conflict can have for indigenous people. The analysis is based on quotes, or sections from newspaper articles, and in my conclusion I discuss the three major logic’s I found in the material: The economic logic, the environmental logic and the logic of rights.

Minority rights has been a common subject of discussion for several years and since the United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples was adopted the interest in the matter has far from decreased. One of the countries voting in favor of the declaration is Sweden, and although they volunteerly decided to comply with the agreement they have received numerous complaints on how they treat the indigenous people inhabiting certain areas of the country. When constructing new rights, a plan on how to make them apply to everyone who is entitled to them has to be formed, which can be a bit challenging to say the least. This paper presents two different approaches used when creating minority rights – individual rights and group rights – and applies them on two cases – Sweden and Norway – in order to discover which of these methods dominate said field. This is made through examining three different categories of rights – political, economical and social – to see which differences can be found between Sweden and Norway when it comes to indigenous people’s rights, and how these differences relate to individual and group rights. The conclusion of the study is that group rights is the dominating approach, but focusing on both groups and individuals has been the most successful method yet.

The 17thcentury’s marketplaces established in the peripheral areas of Fennoscandia were revealingly intertwined in inter-cultural encounters of minorities as they were in market exchange. Historical sources supply insight in the trade between Sámi and wealthy merchants, but nonetheless they are to be criticized for beingauthored from an outside perspective. The archaeological record, however, provides an alternative approach to knowledge about the history of trade in Sápmi. This paper proposes to shed light on what archaeology can reveal about two contemporary marketplaces: Arjeplog and Arvidsjaur. This is accomplished through compiling and presenting the archaeological record of each marketplace in two separate case studies. Sequentially, some observations are discussed within the context of each marketplace, and later the archaeological record of them both are juxtaposed to each other. Hence, minor deviations from the historical framework are considered and reviewed as the study settle in for a terminal discussion of the results. From here the archaeologically based reality of market exchange in Arjeplog and Arvidsjaur intend to function as non-biased means for the local community to raise awareness of their past, and to invoke interest in further excavations.

<p>Med Roland Barthes semiologiska mytsystem som mall analyserar jag i uppsatsen de myter om samerna som Selma Lagerlöf berättade, för Sveriges skolbarn, i sin geografiska läsebok <em>Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige</em>, och jämför dem med den samtida politiska ”lapp skall vara lapp”-myt, som påstod att samerna hade ett rasdrag som gjorde dem starka som renskötare i fjällen, men att de i övrigt var svaga och mindervärdiga. Resultatet av undersökningen visar att Lagerlöf i sin läsebok presenterade två helt olika myter om samerna.</p><p>En, dold myt, i allegorisk form, där hon var skarpt kritisk till den undanträngning av samerna som den kulturdarwinistiska ”lapp skall vara lapp”-myten förespråkade, och en tydlig myt, där hon öppet legitimerar denna förskjutning av den etniska minoriteten.</p>

Med Roland Barthes semiologiska mytsystem som mall analyserar jag i uppsatsen de myter om samerna som Selma Lagerlöf berättade, för Sveriges skolbarn, i sin geografiska läsebok Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, och jämför dem med den samtida politiska ”lapp skall vara lapp”-myt, som påstod att samerna hade ett rasdrag som gjorde dem starka som renskötare i fjällen, men att de i övrigt var svaga och mindervärdiga. Resultatet av undersökningen visar att Lagerlöf i sin läsebok presenterade två helt olika myter om samerna. En, dold myt, i allegorisk form, där hon var skarpt kritisk till den undanträngning av samerna som den kulturdarwinistiska ”lapp skall vara lapp”-myten förespråkade, och en tydlig myt, där hon öppet legitimerar denna förskjutning av den etniska minoriteten.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Sveriges lantbruksuniversitet, 2009. / Härtill 4 uppsatser.