Lärarlag under utveckling / Teachers team in development

SammanfattningMalmö Högskola Skolutveckling och ledarskap Anna Grönberg D-uppsats 39 sidor Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Lotta Andersson Nyckelord: delaktighet, inkludering, integrering, mångfald, samsyn, stödinsatser, variation Inom skolan är vi ofta överens om att vi ska ha en skola för alla, där var och en har rätt till lärande och delaktighet. Däremot finns det olika tolkningar av hur skolan ska utformas för att betraktas som inkluderande. Syftet med denna studie var att undersöka strategier och arbetsformer avsedda att främja delaktigheten hos elever. Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av intervjuer och observationer på två skolor i en kommun där man profilerat sig med ett inkluderande arbetssätt. Två pedagoger och två specialpedagoger intervjuades. Observationerna gjordes i elevgrupper där pedagogerna var verksamma. Resultatet visade att skolorna använde sig av en variation av arbetssätt genom arbete med flera metoder parallellt, att variera arbetssätten över tid och genom att eleverna fick hjälp både i och utanför klassrummen. Den mångfald som präglade skolverksamheten fanns grundlagd i pedagogernas inbördes samsyn och i deras arbete med och syn på eleverna. Mångfalden innebar att det blev ett mjukare klimat på skolorna och att eleverna lärde sig att möta och hantera olikhet.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida det finns en samsyn mellan elever och lärare och lärare emellan rörande begreppen mobbning och kränkande behandling och kring det preventiva arbetet som sker på skolan mot mobbning. Arbetet syftar också till att undersöka om den utvalda skolans preventiva arbete motsvarar det skolor ska göra enligt skollagen och bör göra enligt forskare på området. För att undersöka detta gjordes individuella kvalitativa intervjuer, i en utvald klass på en grundskola i Skåne. Två lärare och åtta elever deltog i undersökningen. Informanternas svar kategoriserades utifrån övergripande frågeställningar som ställdes till samtliga informanter. Resultatet visar att det finns brister i samsynen på mobbning och kränkande behandling både mellan elever och lärare och lärare emellan, samt att skolan inte uppfyller skollagens krav på preventivt arbete. Slutsatsen är att bristerna i samsynen beror på avsaknad av kunskap och en gemensam referensram på skolan.

Syftet med följande arbete är att belysa lekens betydelse i träningsskolan samt hur personalens syn på lek som kommunikation påverkar när det gäller barn i svårigheter.Arbetet inleds med en teoretisk översikt om lekens vara eller inte vara samt lekteorier. Min ambition är att lägga ett specialpedagogiskt perspektiv på leken i träningsskolan. Genom intervjuer av personal och genom observation av dramalek hos eleverna ville jag belysa betydelsen av lek för barn med autism.Sammanfattningsvis verkar leken vara central och viktig för personal på träningsskolan. Lekens potentiala kraft att vara en källa att häva ur samtberikas även barn med autism och blir då särskild viktig genom lekstruktur och personalens samsyn på lek.

Syftet med denna studie är att undersöka arbetet kring sociala relationer i fritidshemmet på verksamhetsnivå och ledningsnivå. Frågeställningarna intresserar sig för att undersöka fritidslärares och rektorers arbeten för att främja sociala relationer i fritidshemmet samt vad rektorer och fritidslärare uppfattar är de viktigaste förutsättningarna för det sociala arbetet i fritidshemmet. Studien är baserad på en kvalitativ design där semistrukturerade intervjuer används som datainsamlingsmetod. Fyra fritidslärare och fyra rektorer har deltagit som informanter i studien. Resultatet förklaras och analyseras utifrån den sociokulturella teorin. I den tematiska analysen av empirin identifierades fem teman. Resultatet visar att det finns arbeten, strategier och verktyg för att främja sociala relationer i fritidshemmet. Fritidslärarna arbetar med bland annat lekgrupper för att elever ska få möjlighet att utveckla sina relationer, träna på sociala förmågor och demokratiska processer. Rektorerna arbetar organisatoriskt för att främja elevers sociala relationer genom att ge fritidslärarna tid för kollegial utveckling på möten. För att arbeta med de sociala relationerna krävs det att det också finns förutsättningar till det. Det som fritidslärare anser är de viktigaste förutsättningarna för att främja elevers sociala relationer är att de har nog tid med elever för att bygga goda relationer till dem samt att arbetslaget har tid med varandra som utgör samsyn. Rektorerna delar delvis uppfattning och anser att den viktigaste förutsättningen är att arbetslaget har samsyn. I och med det är det av vikt att fritidslärarna får tid med varandra för att skapa verktyg och strategier tillsammans genom bland annat gemensam planeringstid.

Syfte: Syftet med studien var att med hjälp av en enkätundersökning ta reda på i vilken utsträckning samsynstester utförs i den kliniska vardagen hos legitimerade optiker i Sverige. Metod: En enkät som riktades till legitimerade optiker skickades ut till Optikerförbundets medlemmar och publicerades även i gruppen Optikforum på Facebook. Enkäten bestod av 14 frågor och handlade om samsynstesters utförande i den kliniska vardagen. Resultat: Det var 273 deltagare som deltog i enkäten. Resultatet visar att det finns skillnad på hur ofta preliminära mätningar, ackommodativa- och vergensmätningar utförs. Preliminäramätningar utförs i större utsträckning jämfört med resterande mätningar. Bland deltagarna svarade 38% att de inte utför samsynstester på grund av tidsbrist, 26% svarade osäkerhet och 18% att det beror på kunskapsbrist. Slutsats: Studien visade att preliminära mätningar utförs i stor utsträckning, men attackommodativa- och vergensmätningar utförs i mindre utsträckning. Studien visar också att huvudanledningen till varför vissa mätningar utesluts är på grund av tidsbrist och kunskapsbrist/osäkerhet. / Purpose: The aim of this study was to find out in which extent measurements of binocular visual function are performed by optometrists in Sweden. Method: An anonymous online survey was sent to the members of Optikerförbundet and published in the Facebook group Optikforum. The survey consisted of 14 questions. Result: The result shows that there is a difference in how often preliminary-, accommodative- and vergence measurements are performed. Preliminary measurements are performed to a greater extent than other measurements. Among the participants, 38% answered that they do not perform all tests due to “lack of time”, 26% answered “uncertainty” and 18% because of “lack of knowledge”.  Conclusion: This study showed that the main reasons to why some measurements are excluded is due to lack of time, or lack of knowledge/uncertainty. The study also showed that preliminary measurements are performed more frequently than accommodative and vergence measurements.

Detta är en intervjustudie om fritidspedagogers yrkesroll i skolan med fokus på samverkan mellan olika yrkesgrupper. Resultatet av studien visar att den aktuella skolan uppvisar grund för goda samarbeten mellan samtliga medverkande yrkesroller. Efter flertalet år av samarbete har personal från olika yrkeskategorier utformat ett väl fungerande arbetssätt. Det finns en gemensam syn på fritidspedagogens roll i skolan, samt att fritidspedagogen och dess kompetens behövs under skoldagen. En önskan från samtliga medverkande är avsatt tid för gemensam planering för lärare och fritidspedagoger.

Textilindustrin är ett av världens största industrier, där Sverige är ett av de länder i Europa som är sämst vid återinsamling av textilier. En stor mängd textilier i Sverige avyttras nämligen genom att slängas i hushållssoporna istället för att återvinnas. Konsumtionen av textilier i Sverige beräknas dessutom att öka och så även det textila avfallet. Det förekommer således ett gap då forskningens fokus har varit på förvärv och förbrukning av produkter, där producentansvar med fokus på att förbättra avfallshanteringen av produkter kräver en god kommunikation mellan samtliga aktörer in en produkts livscykel. Alla produkter måste tillslut avyttras, men det innebär nödvändigtvis inte att produkten nått sitt slutgiltiga stadie, istället står konsumenter inför ett etiskt övervägande vid avyttring. Människors etiska beteende baseras på moraliska bedömningar som i sin tur består av etiska ideologier. I denna studie har påverkande faktorer använts tillsammans med olika etiska ideologier, vilka är baserade på bedömningar, för att undersöka om dessa kan förklara ett avyttringsbeteende inom kontexten av textilier. I denna kvalitativa studie genomfördes semistrukturerade intervjuer med ett urval från sju län i Sverige för att erhålla en förståelse för hur etiska ideologier kan förklara konsumenters avyttringsbeteende av avlagda textilier. Vi utvecklade en modell som testades mot verkligheten men krävde en modifiering för att vara förenlig med studiens resultatet. Respondenterna vilka kategoriserades inom de etiska ideologierna exceptionist och absolutist hade i enlighet med studiens resultat en uppfattning om permanentavyttring som i större utsträckning påverkades av social samsyn. Respondenter vilka kategoriserades inom de etiska ideologierna subjektivist och situationist, hade istället en uppfattning om permanentavyttring vilken i högre grad påverkades av situationsanpassade faktorer. De varierande incitamenten vilka var sprungna ur deras uppfattning av permanentavyttring, för samtliga respondenter, avgjorde deras slutgiltiga avyttringsbeteende. I studiens resultat går det alltså utläsa att olika etiska ideologier kan förklara konsumenters beteende. Konsumenter kan däremot kategoriseras inom olika etiska ideologier och inneha samma beteende inom avyttring, där incitamenten till avyttringsbeteendet varierar.

I varje klassrum och elevgrupp förekommer normer och förväntningar (Skott, Jess, Hansen & Lundin, 2010). Normer skapas i interaktion mellan lärare och elever, vilket leder till att normer byggs upp i klassrummet (Cobb & Yackel, 1996). Om det saknas förståelse och samsyn om normer finns det risk för att elevernas matematiklärande hämmas. Studiens syfte är att beskriva vilka sociomatematiska normer som visar sig i ett klassrum, i årskurs 5. Den teoretiska utgångspunkten för studien är socialkonstruktivism. 40 elever från en skola i Sverige observerades och åtta av dem samt en lärare intervjuades för att synliggöra vilka sociomatematiska normer som förekom under de observerande lektionerna. Därefter fick läraren och åtta elever beskriva normerna. Resultatet visade att det inte råder en samsyn mellan läraren och eleverna kring de tre normerna: 1) diskussion som arbetssätt för att förstå det matematiska innehållet 2) ett godtagbart matematiskt svar och slutligen 3) det matematiska språket och dess betydelse i undervisningen.  Det fanns en viss samsyn kring de sociomatematiska normerna dock beskrevs skillnader, vilket påverkar lärarens och elevernas syn på vad matematikundervisningen innebär. Slutsatsen av studien är att det i vissa fall finns ett glapp mellan lärarens och elevernas förståelse kring normer. Normen kan därmed ha skapats omedvetet, vilket i sin tur påverkar lärarens och elevernas agerande och var de lägger fokus på i matematikundervisningen. / In every classroom and group of students it occurs norms and expectations (Skott, Jess, Hansen & Lundin, 2010). Norms creates in interaction between the teacher and students, which conduce to that norms establish in the classroom (Cobb & Yackel, 1996). If the knowledge and consensus about norms is missing there is a risk that the students mathematical learning will be inhibit. The aim of the study is to describe which sociomathematical norms that shows in one classroom, in 5th grade. The theoretical basis of the study is social constructionism. 40 students from a school in Sweden was observed and eight of them and one of the teacher was interviewed in order to emphasize which sociomathematical norms that occurs during the observed lesson. Subsequently the teacher and eight students got to express the norms. The result showed that it’s not prevail a consensus between the teacher and students about the three norms: 1) discussion as a way to work 2) an acceptable mathematic answer and at last 3) the mathematic language and its meaning in the education. There was a consensus between some of the sociomathematical norms differences were founded though, which influences the teacher and the student view of what the mathematical education implicates. The conclusion of the study is that in some cases there is a gap between the teacher and the students’ knowledge about norms. The norm has accordingly been created unknowingly, which in turn can influence the teacher and the students acting and where they put their focus in their mathematical education.

Collaboration between social services and private schools – an interview study with school staff   It is legislated that social services and schools should collaborate on issues concerning children in distress or at risk of being abused.  The purpose of this study was to from the perspectives of school personnel in private schools investigate the collaboration between these elementary private schools and social services and to highlight suggestions for improvement. We conducted seven interviews with staff from three different private schools. From the perspectives of the interviewees the results indicated that there was no actual collaboration. We have analyzed the results with the help of organization theory and situational leadership theory. The study shows that the interviewed staff from the private schools wish for better and faster collaboration with the social services regarding children in distress or at risk of being abused, in order to better be able to support the children at school. The suggestions for improvement are that the social services should have a routine to provide feedback on each received report regarding concern for children and that there should be a possibility to ease secrecy.     Keyword: Collaboration, consensus, private school, organizational structure, leadership / Det finns lagstadgat att socialtjänst och skola ska samverka i frågor gällande barn som far illa eller riskerar att fara. Syftet med denna studie var att undersöka hur personal vid tre olika friskolor ser på samverkan mellan friskolor och socialtjänsten samt lyfta fram förslag till förbättringar. Vi genomförde sju kvalitativa intervjuer med personal från tre olika friskolor. Resultaten var till stor del entydiga om att det, från den intervjuade personalen på friskolornas perspektiv, inte existerar någon egentlig samverkan. Resultaten analyserades med hjälp av organisationsteori och situationell ledarskapsteori. Studien visar på att den intervjuade personalen vid de aktuella friskolorna önskar en bättre och snabbare samverkan med socialtjänsten kring barn som far illa eller riskerar att fara illa för att bättre kunna stötta barnet i skolan. De förslag på förbättringar som informanterna önskar är bland annat att socialtjänsten ska ha en rutin för att ge en återkoppling på varje inkommen orosanmälan samt att det ska finnas en möjlighet att lätta på sekretessen.   Nyckelord: Samverkan, samsyn, friskola, organisationsstruktur, ledarskap