Bakgrund: Hypertoni är en folksjukdom och är en starkt bidragande orsak till sjukdomar som stroke, hjärtsvikt, kranskärlssjukdom och arterioskleros. En effektiv läkemedelsbehandling mot hypertoni reducerar kraftigt insjuknande och död i dessa sjukdomar. Mer än 50 % av patienterna som behandlas för hypertension, slutar helt sin behandling inom ett år från att diagnos har ställs. Bland de som fortsätter sin behandling är det endast hälften som är följsamma det vill säga tar 80 % av sitt förskrivna antihypertensiva läkemedel. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som påverkar följsamheten till medicinering hos patienter med diagnosen hypertension. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med en ansats till innehållsanalys. Tio artiklar från sju kvantitativa studier och tre kvalitativa studier, som svarade på syftet kvalitetsgranskades och inkluderades i litteraturstudien. Resultat: Resultatet visade att anledningen till att inte följa sin läkemedelsordination kan bero på många olika faktorer som grundar sig på patienters attityd till sin sjukdom och medicin, sociala och ekonomiska faktorer, mental påverkan samt vårdgivarens roll och agerande. Konklusion: Att se varje patient som unik och arbeta personcentrerat visade sig förbättra följsamheten till läkemedelsbehandlingen. Detta är ett område där mer forskning krävs. / Background: Hypertension is a common disease and is a major contributor to diseases such as stroke, heart failure, coronary artery disease and atherosclerosis. An effective drug treatment for hypertension greatly reduces illness and death from these diseases. More than 50% of patients being treated for hypertension, stops treatment within a year of the diagnosis. Among those who continue their treatment, only half are compliant i.e., taking 80% of their prescribed antihypertensive medications. Objective: The aim of this study was to investigate the factors that influence adherence to medication in patients with the diagnosis hypertension. Method: The method used was a literature review with an approach to content analysis. Ten articles from seven quantitative studies and three qualitative studies, answering the study aim were reviewed regarding scientific quality and were finally included in the literature review. Results: The results showed that the reason for not being adherent to medication could be caused by many different factors, based on patients' attitudes to their illness and medicine, social and economic factors, mental influence and the caregiver's role and actions. Conclusion: To see each patient as a unique person and give individualized care improved adherence to drug treatment. This is an area where more research is needed.

Vem har nytta av en siffra?– En fallstudie av ett förbättringsarbete med syfte att förbättra och kvalitetssäkra smärtbehandling för palliativa patienter i regionsansluten specialiserad hemsjukvård.   Bakgrund: Palliativ vård, vård i livets slut, ändrar fokus från bot till lindring. Det viktigaste målet för palliativ vård är symtomlindring och smärta är det symtom som har störst betydelse för livskvalitet. Numeric Rating Symptom Scale, NRS, har visat sig underlätta utvärdering och kvalitetssäkring av smärtbehandling.   Syfte: Förbättringsarbetets mål var att förbättra smärtbehandlingen för inskrivna patienter. Studiens syfte har varit att hitta motiverande faktorer samt undersöka medarbetarnas upplevelse av förbättringsarbetet.   Metod: Nolans modell för förbättring och PDSA-hjul enligt Deming, fiskbensdiagram och 5p-kartläggning av mikrosystemet har använts i förbättringsprojektet. Både kvalitativa och kvantitativa data har inhämtats till studien av förbättringsarbetet. Intervjuer har utförts och analyserats med innehållsanalys.   Resultat: NRS fanns dokumenterat för utvärdering av smärtbehandling i 15 % av patientbesöken och enhetens medelvärde för NRS per vecka var 4 eller lägre. Studien visar att medarbetarna har kunskap om hur NRS ska användas och mäta men att förståelse för varför och för vem skull detta är viktigt saknas.   Slutsats:Deltagande i detta förbättringsarbete har ökat kunskapen bland medarbetarna. Diskussioner visar på ett skifte från individ till system och en förflyttning av fokus mot patientens behov och involvering samt förståelse för målet med vård utförd av arbetsplatsen. / Does the number count? – A case study of an improvement project focusing pain management routine in specialized palliative care.   Background:Palliative care, end-of-life care, change focus from cure to comfort, ease and relieve symptoms. Management of symptoms are important palliative care and pain have a big effect on patient’s quality of life. Numeric Rate Symptom Scale, NRS, have proved to help medical units to evaluate pain management.   Purpose:  The aim of the improvement work was to improve pain management routine for patients. The purpose of the study was to find motivating factors and to find how employees ‘experiences the improvement initiative.    Method: Nolan´s model of improvement with PDSA cycles from Deming, Ishikawa diagram and description of micro system 5p wereused for the improvement project. The study was based on a qualitative and quantitative data collections. The interviews were analysed by content analysis.    Results:NRS are used in 15 % of evaluation of pain management and the average NRS where 4 or less. Data from the study shows knowledge among employees´about how to use NRS and what NRS is made to display but lack knowlegde of why and for whom.   Conclusions: This project created common learning through participation in the improvement project. Focus are starting to change and more discussions shifting from individual to system level about patient involvement and consensus on aim of care.

Tidigare forskning visar att det finns brister i den samsyn och samverkan mellan skolpersonal som är en framgångsfaktor för hög måluppfyllelse i grundskolan (Nilholm & Göransson, 2013; SOU 2010:95; www.skolinspektionen.se; m fl). Mentorer, lokala elevhälsoteam och skolledare är de aktörer som ansvarar för utbildningen till elever med olika förutsättningar. Graden av samsyn dessa aktörer emellan är därför intressant. Denna studies syfte har varit att identifiera och beskriva eventuella mönster i mentorers, lokala elevhälsoteams och skolledares uppfattningar om extra anpassningar och särskilt stöd, utifrån frågeställningar om anledningar till olika insatser, vem/vilka som ska ansvara för insatserna samt om orsaker till bristande insatser. En totalundersökning i en kommun har genomförts via webbenkät och kvantitativ multivariat analys. Utgångspunkterna har varit socialkonstruktivistisk teori om ett kontextberoende lärande tillsammans med andra, och ett relationellt perspektiv på skolsvårigheter.  Studien visar att störst samsyn finns kring det faktum att inte alla elever med behov ges tillräckligt stöd i skolorna, och att tid för arbete för dessa elever saknas i personalens scheman. Viss samsyn finns också angående när elever ska ges stöd, men i mindre grad gällande vem/vilka som ska utföra insatserna. Studien har också visat att en relativt stor andel av respondenterna upplever bristande samsyn med kollegor gällande att se/tolka behov hos elever, avgöra lämpliga åtgärder samt utföra åtgärderna, samtidigt som alla tre grupperna i hög grad är överens om att de själva sällan eller aldrig har bristande kompetens gällande just att tolka behov och avgöra/utforma åtgärder.  Resultaten visar att samsyn och samverkan behöver vidareutvecklas inom skolorna via strategiska kontaktytor. Utifrån resultaten och teorin bör samtalen handla om uppdragsuppfattning, elevsyn och gemensamma strategier för ökad inkludering, delaktighet och måluppfyllelse. / Previous research shows that there are shortcomings in the consensus and collaboration among school personnel, a success factor for high achievement in primary school (Nilholm & Göransson, 2013; SOU 2010:95; www.skolinspektionen.se; m fl). Mentors, local student health teams and school leaders are those responsible for the education of students with different qualifications. The degree of consensus between these actors is therefore interesting. The purpose of this study has been to identify and describe any patterns of mentors' , local student health teams' and school leaders' perceptions about additional adjustments and special support, based on the questions of reasons for different actions, who/which is responsible for action and reasons for lack of action.  A total survey in a municipality has been conducted via online questionnaire and quantitative multivariate analysis. The starting point has been the social constructivist theory of context-dependent learning with others, and a relational perspective on school difficulties.    The study shows that the greatest consensus is about the fact that not all students in need are given sufficient support, and that time to work for these students is lacking in staff schedules. Some consensus is also about which students should receive support, but less so regarding which staff should perform it. The study has also shown that a relatively large proportion of respondents perceive lack of consensus with colleagues regarding interpreting the needs of pupils, determining appropriate actions and bringing them into action, while all three groups largely agree that themselves rarely or never lack of expertise regarding just that;  interpreting the needs and determining/performing measures.   The results show that consensus and collaboration need to be developed within schools through strategic contacts. Based on the results and theory, the discourse should be about assignment, perception of difficulties and concerted strategies for greater inclusion, participation and achievement.

This thesis is a part of Master Degree within the field of Education science at Kristianstad University. The aim of this study is based on a few informants’ descriptions and experiences of the schools in a municipal school changed their work to increase inclusion for students with Autism Spectrum Disorders (ASD). The focus of the study is the changes which have been implemented, how it has influenced the student group's schooling and what success factors and challenges the school has encountered. According to the Swedish Education Act, shall the Swedish regular school be available to all scholars. However, several studies and accounts show that primary schools have found it difficult to meet the educational needs of students with ASD.  The national board of education (2009) and The Swedish schools inspectorate (2012) criticizing the school for not investigating the students' needs and supply adequate support. The study was conducted by a qualitative approach; data were collected through semi-structured - and focus interviews. The choice to use interviews are based on interesting to let each informant describes how their school, meet and educated students with ASD and what elements they consider important developments of an inclusive school for pupils with ASD. The implication of the results confirms that by increasing the knowledge about autism spectrum disorders of the instructors, the school has developed a more including learning environment for the students. By creating, a flexible organization in the school’s students gives the chance to be in school on their own terms. Belonging to a class on their own terms, with the possibility of instructing in different contexts, has increased the presence of many students.

Purpose: The purpose of this study is to explore the expectations of different stakeholders regarding human-machine interaction. After finding the expected benefits and drawbacks to human-machine interaction, is it important to seek the causes that may lead to misalignment concerning human-machine interaction. This to find if there are any misalignment between stakeholders, and causes to why they are misaligned, to develop strategies to prevent these misalignments. To achieve the purpose of the study, these two research questions have been chosen: 1. What are the expected benefits and drawbacks to human-machine interaction from the perspectives of different stakeholders? 2. What are the causes of the stakeholder perspective misalignment concerning human-machine interaction? Method: The study was conducted at a case company at their newly opened warehouse south of Jönköping, the company is a well-established logistics company in Europe. The researchers had good communication with the supervisor at the case company and after discussion, it was deemed that this subject was interesting and useful to study. A theoretical framework was built to back up the study and to gain more knowledge about the subject. To fulfill the purpose and research questions, a qualitative data was collected through interviews. To answer the research questions, the theoretical framework and the collected data have been analyzed and discussed to draw conclusions. Findings: The study shows that different stakeholders have different expectations regarding human-machine interaction. The different expectations depend on what each stakeholder prioritize and other aspects such as, earlier experience. Another finding of the study is that a specific aspect cannot be named a benefit or a drawback, because that all aspects can both be a benefit and a drawback from different stakeholders’ perspectives. The study also shows that different stakeholders’ can be misaligned and that it depends on different aspects such as earlier experience, level of responsibility and different human behaviors. Implications: The study contributes to the existing literature by highlighting some of the expectations associated with human-machine interaction. The study also explored new subjects which have not yet been extensively explored in literature, such as financial and continuous improvements aspects. Limitations: The study is limited to one case company and focuses on what expectations different stakeholders can have before operating with a new machine. / Syfte: Syftet med denna studie är att utforska förväntningar hos olika intressenter kring ämnet människa-maskin interaktion. Efter att ha hittat de förväntade fördelarna och nackdelarna till människa-maskin interaktion, är det viktigt att söka efter orsaker som kan leda till oenighet angående människa-maskin interaktion. Detta för att undersöka om det finns någon oenighet mellan intressenterna och om det finns orsaker till att dem är oeniga, för att utveckla strategier för att förhindra dessa oenigheter. För att uppnå syftet med studien har dessa två frågeställningar valts: 1. Vilka är de förväntade fördelarna och nackdelarna med interaktionen mellan människa och maskin ur olika intressenters perspektiv? 2. Vilka är orsakerna till oenighet mellan intressenters perspektiv angående interaktionen mellan människa och maskin? Metod: Studien genomfördes på ett fall företag på deras nyöppnade lager i södra Jönköping, företaget är ett väl etablerat logistikföretag i Europa. Skribenterna har haft god kommunikation med handledaren på fall företaget och efter diskussioner ansågs det att detta ämne var intressant och användbart att studera. Ett teoretiskt ramverk har skrivits för att backa upp studien och för att få mer kunskap kring ämnet. För att uppnå studiens syfte och frågeställningar, samlas kvalitativa data in från intervjuer. För att svara på frågeställningarna analyseras det teoretiska ramverket och den insamlade data analyserats och diskuterats för att kunna dra slutsatser. Resultat: Studien visar att olika intressenter har olika förväntningar angående interaktionen mellan människa och maskin. De olika förväntningarna beror på vad varje intressent prioriterar och andra aspekter som, tidigare erfarenheter. Ett annat resultat från studien är att en specifik aspekt inte kan nämnas som en fördel eller nackdel på grund av att alla aspekter kan ses som både en fördel och en nackdel från olika intressenters perspektiv. Studien visar också att olika intressenter kan vara oeniga och att det kan bero på aspekter som tidigare erfarenheter, ansvarsnivå eller olika mänskliga beteenden. Implikationer: Studiens implikationer bidrar till den befintliga litteraturen genom att lyfta fram några av de förväntningar som är kopplade till interaktionen mellan människa och maskin. Studien utforskar också nya ämnen som ännu inte har utforskats i litteraturen, såsom ekonomiska aspekter och ständiga förbättringar. Begränsningar: Studiens begränsningar är att det är ett fall företag och fokuserar på vilka förväntningar olika intressenter kan ha innan de använder en ny maskin.

Kommunikation genom visuella representationer utgör ett kraftfullt verktyg för att skapa hållbar kod, vilket motverkar teknisk skuld. Förståelse, samsyn och de visuella representationernas utformning är avgörande för att nyttja verktygets fulla potential. Forskning kring visuella representationer, som kommunikationsmedel och dess effekter inom systemutveckling, är begränsad. I studien undersöktes samsyn kring visuella representationer som en delinsats mot teknisk skuld, där datainsamling och analys utformades med stöd av  ramverket Directives of Communicability. Yrkesrollerna utvecklare, teknisk ledare och arkitekt inom organisationen Svenska Spel deltog i en fallstudie, där resultatet visar att det till stor del finns en generell samsyn kring visuella representationer. Brister framkom mellan skapare och mottagare, vilket resulterade i råd kring standardisering. Studien visar även på brister som inte ryms i ramverket Directives of Communicability, vilket resulterade i Kontext och syfte, samt Uppdelning och dokumentstruktur som förslag på komplement till ramverkets grundsatser. Ramverkets praktiska definition av skapare och mottagare som två skilda entiteter, visar sig vara svårapplicerat i en verklig kontext och ytterligare studier kring ramverket vore värdefull för vidare forskning kring problemområdet. / Communication through visual representations constitutes a powerful tool in creating sustainable code, thus mitigating technical debt. Understanding, consensus, and design aspects are crucial in order to achieve this tool's full potential. Research on communication through visual representations and its effects on system development is limited. The study examined mutual understanding regarding visual representations as a means of reducing technical debt. The data collection and analysis were designed with guidance from the framework, Directives of Communicability. The roles of developer, technical leader, and architect within the organization, Svenska Spel, participated in a case study, where the results largely indicate a general mutual understanding regarding visual representations. Deficiencies emerged in the interactions between producer and consumer, resulting in recommendations for standardization. The study also identified deficiencies which fall outside of the Directives of Communicability, resulting in the complementary principles, Context and Purpose, as well as Division and Document Structure, being proposed to the framework. The framework's strict definition of producers and consumers as two distinct entities proves difficult to apply in a real-world context, and further research on the framework would be valuable for the problem domain.

När personer och grupper med olika bakgrund och erfarenheter möts för att sam-arbeta förutsätts ofta att samsyn kring målen med verksamheten är en förutsätt-ning för koordinerad handling. Forskningen har dock inte kunnat visa empiriskt i vilken utsträckning samsyn är viktigt för att åstadkomma samhandling. I förelig-gande avhandling presenteras en studie som undersöker hur gemensam mening formas i sammanhang präglade av heterogenitet respektive mångtydighet samt hur koordinerad handling uppstår under sådana förutsättningar. Som empirisk grund för att kunna besvara frågeställningarna studeras FöretagsNära med stöd i me-ningsskapandeperspektiv. FöretagsNära är en ny verksamhet organiserad som ett projekt i samverkan mellan Norrköpings kommun och Arbetsförmedlingen i Norr-köping. Syftet med satsningen är att föra samman näringslivsutvecklande och ar-betsmarknadsinriktade insatser och bidra till fler arbetstillfällen i Norrköping. Ba-serat på en longitudinell fältstudie berättas om meningsskiljaktigheter och strävan efter samsyn. Den longitudinella ansatsen gör det möjligt att se utvecklingen av och komplexiteten i formandet av samsyn och samhandling. Skildringen av Före-tagsNära visar att meningsskapandet i processen tar sig olika uttryck. I fråga om syftet med FöretagsNära uppstår en kamp om meningen. Studien visar hur samsyn och samhandling relaterar till varandra på mer komplexa sätt än tidigare forskning föreslagit. Det finns ingen entydig relation mellan gemensam mening och koordi-nerad handling. Studiens resultat har både teoretisk relevans och stor praktisk be-tydelse. / When people and groups with different backgrounds and experience are brought together to cooperate, a prerequisite for coordinated action is often a shared per-spective, i.e. that they have a mutual understanding with regard to the aims of their work. However, previous research has not been able to conclude empirically whether a shared perspective is essential for bringing about joint action or not. This dissertation is the result of a study inquiring into the connection between co-incident meaning and coordinated action in situations characterised by heteroge-neity and equivocality. How does coordinated action originate in such circum-stances? The empirical case of the study is “FöretagsNära” (“Close to Companies” in English), a collaboration project between the municipality of Norrköping and the local branch of the state employment agency. The purpose of the venture is to coordinate the efforts of measures aimed at trade and industry development with labour market measures, in order to contribute to a decrease of the unemployment rate in the city of Norrköping. Based on a longitudinal field study, a narrative of clashing meanings, and a striving for mutual perspectives unfolds. The longitudi-nal approach supports an understanding of how joint action unfolds and the com-plexity involved in developing a shared perspective. The description of Företags-Nära shows that the creation of meaning in the process takes on different expressions, and a battle of meaning arises about the matter of the purpose of FöretagsNära. The connection between a shared perspective and joint action is more complex than previous research has suggested. There is no unequivocal connection between coincident meaning and coordinated action. The results of the thesis are of both theoretical relevance and practical importance.

Färväntat kunskapsbidrag Studien syftar att bidra med kunskap om hur rektorer och specialpedagoger uppfattar fenomenen specialpedagogiska frågor, specialpedagogens roll och processkompetens samt med kunskap om hur tidigare forskning, litteratur och skolans styrdokument beskriver fenomenen. Frågeställningar 1. Vilka uppfattningar har skolors rektorer och specialpedagoger kring specialpedagogiska frågor?  2. Vilka uppfattningar har skolors rektorer och specialpedagoger kring specialpedagogens uppdrag?  3. Hur ser den specialpedagogiska rollen ut och hur används den specialpedagogiska processkomeptensen på olika skolor? Teori Studiens teoretiska ramverkt utgörs av det systemteoretiska perspektivet och syftar till att analysera hur rektorers och specialpedagogers uppfattningar av begreppen och fenomenen kan tänkas påverka andra delar i systemet eller systemets helhet samt hur helheten ömsesidigt påverkas av de olika delarna i systemet (Gjems, 1997). Metod Studien har en fenomenografisk inspirerad forskningsansats med kvalitativt prioriterad inriktning vilken ligger till grund för studiens datainsamlings- och analysmetod. Två rektorer och fyra specialpedagoger har deltagit i studiens webbsurvey och den insamlade empirin har bearbetats med hjälp av en fenomenografisk analys.

Digitaliseringen har inneburit en tilltagande komplexitet i organisationer, vilket föranlett skapandet av begreppet teknisk skuld. Likväl som organisationer försätter sig i ekonomiska skulder försätter sig organisationer i tekniska skulder. Tidigare forskning inom teknisk skuld visar på ett kunskapsgap gällande organisationsteoretiska aspekters eventuella påverkan på teknisk skuld. Baserat på detta så syftar studien till att undersöka antagandet gällande kontrasterande perspektiv på teknisk skuld mellan kommersiellt styrda och tekniskt styrda organisatoriska enheter. För att sedan utforska huruvida balansen av organisatoriska aspekter mellan enheter kan understödja en viss typ perspektiv och därmed inverka på organisationens faktiska ageranden, avvägningar och vägval i relation till teknisk skuld. Undersökningen grundas i en kvalitativ fallstudie där åtta intervjuer i fyra mjukvaruutvecklande organisationer genomförts. Studien visar på att perspektiven mellan enheter i denna undersökning skiljer sig åt en aning men att detta inte påverkar teknisk skuld i någon större utsträckning. Detta tack vare ömsesidig förståelse, god kommunikation, samsyn genom överordnade mål samt balans mellan makt och kultur. Kommersiella krafter tycks besitta något mer makt men undersökta bolag har samtidigt vägt upp detta genom en tydligt teknikfokuserad kultur. Vilket kan få organisationer att, om något, balansera en aning mer åt ett fokus på framtida hållbarhet och därmed gå miste om nutida affärsmöjligheter genom att undgå ett mer flexibelt och tillåtande förhållningssätt till teknisk skuld. / Digitization has meant an increasing complexity in organizations, which has led to the creation of the concept of technical debt. Just as organizations incur financial debts the organizations incur technical debts. Previous research in technical debt sheds light on a knowledge gap regarding organizational aspects, which influence technical debt. Based on this, the study aims to examine the assumption regarding contrasting views on technical debt between commercially controlled and technically controlled organizational units. To then explore whether the balance of organizational aspects between units can support a certain type of perspective and thereby influence the organization's actual actions, trade-offs and decision-making in relation to technical debt. The study was created through a qualitative case study where eight interviews were conducted in four software developing organizations. The study shows that the perspectives between units in this survey differ slightly, but that this does not affect technical debt to any great extent. This thanks to mutual understanding, good communication, consensus through overriding goals and a balance between power and culture. Commercial forces seem to possess somewhat more power, but surveyed companies have at the same time offset this through a clear product- and technology-focused culture. Which may cause organizations to, if anything, balance a little bit more on future sustainability and thus miss out on current business opportunities by avoiding a more flexible and permissive approach to technical debt.

Den här uppsatsen handlar om utveckling och utvecklingsarbete på förskolan. Utveckling är ett välanvänt begrepp på förskolor runt om i Sverige. Det är begrepp  som ofta används utan större eftertanke. Vad innebär egentligen utveckling och hur utvecklas något eller någon?  I min uppsats undersöker jag faktorer som upplevs påverka utvecklingsarbetet i förskolans utbildning. Syftet med uppsatsen är att upptäcka små och stora aspekter som gör skillnad, för individen och för helheten i förskolans utvecklingsarbete. Mina forskningsfrågor är följande: – Vad innebär fenomenet utvecklingsarbete i förskolans utbildning?  – Vilka möjligheter/svårigheter ser erfarna förskollärare i ett utvecklingsarbete? – Vilka faktorer påverkar utvecklingsprocessen? – Vilka former av praktisk och teoretisk kunskap krävs för att ett utvecklingsarbete ska ske? Empirin består av berättelser från min egen vardag, om upplevelser och tankar som genom åren kommit och gått. För att få perspektiv på det jag tror mig veta möter jag erfarna förskollärare, jag sitter med i olika samtalsforum samt träffar en fokusgrupp. Genom mina samtal och genom läsning av vetenskapliga och litterära texter uppmärksammar jag olika aspekter på utveckling och utvecklingsarbete i förskolan.  Min undersökning visar att utvecklingsarbete är ett komplext fenomen. Små faktorer kan påverka om utveckling sker eller inte. Det finns faktorer som kan hjälpa till i ett utvecklingsarbete, men även faktorer som kan stjälpa ett utvecklingsarbete. Det finns ingen snabb lösning för att utveckling ska ske, det är en lång process som kräver ett engagemang från alla. Genom att uppmärksamma dessa aspekter kan vi förändra och utveckla vår förskolas utbildning mycket lättare. Att arbeta tillsammans kan vara en utmaning, men är även förskolans styrka. Vi behöver ta hjälp av varandra och arbeta tillsammans för att utveckling ska ske. Utveckling sker till stor del i vårt handlande, men det är inte vårt handlande som vi uppmärksammar och fokuserar på. Uppsatsen är indelad i fyra kapitel som visar på utvecklingsarbetets komplexitet: kultur, administrationsarbete, tillit och praktisk kunskap. / This essay is about development and developmental work within preschools. Development is a well-acclaimed term within preschools in Sweden. A term usually used without much thought. What does development really mean and how does something or someone develop? In this essay I will investigate factors which are considered to have an influence on developmental work within the preschool’s educational system. The purpose of this essay is to discover small and large aspects that makes a difference for, both the individual and for the preschools, education in a developmental work. My research questions are as follows: -          What does the phenomenon of development work mean for the preschool’s education? -          What opportunities/difficulties does experienced preschool teachers see within a developmental work? -          What factors influences the development process?  -          Which forms of practical and theoretical knowledge is demanded for a development work to proceed?  This empiricism consists of stories from my own daily life, about experiences and thoughts that through the years have come and gone. To gain a perspective on my experiences, I  participate in a couple of different discussion forums and I also see a focus group. Throughout my conversations and through reading scientific and literary texts, I draw attention to various aspects on development and development work within preschools. My research shows that development work is a complex phenomenon. Small factors can affect whether development takes place or not. There are factors that can help in a development work, but also factors that can overturn it. There is no quick fix for development to take place, it is a long process that requires commitment from everyone. By paying attention to these aspects, we can change and develop our preschool education much more easily. Working together can be a challenge, but it is also the strength of preschools. We need to support each other and work together for development to take place. Development takes place largely in our present actions rather than in the administrative work. The essay is divided into four chapters that show the complexity of the development work: culture, administration work, trust and practical knowledge.