Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskors syn på samvete, grad av samvetsstress och analysera samband mellan dessa variabler. Bakgrund: Anestesisjuksköterskan ställs ofta inför etiska situationer som är potentiella källor till samvetsstress. Ett positivt samband mellan samvetsstress och utbrändhet finns. Sjuksköterskans egen syn på samvete kan påverka graden av samvetsstress. Inga studier som beskriver grad av samvetsstress och syn på samvete hos anestesisjuksköterskor har hittats. Design: Studien är en beskrivande tvärsnittsstudie. Metod: Datainsamlingen skedde hösten 2015. 34 anestesisjuksköterskor besvarade samvetsstresskalan (SCQ) och skalan för syn på samvete (PCQ). SCQ analyserades med T-test och Cohen´s d, PCQ analyserades med Fisher’s exakta test. Sambandsanalys utfördes med Spearman’s rho. Resultat: Majoriteten anestesisjuksköterskor kan uttrycka vad deras samvete säger och kan följa sitt samvete på arbetet. De skattar betydligt lägre grad av samvetsstress jämfört med tidigare studier. Anestesisjuksköterskor som arbetar heltid/dagtid skattar högre grad samvetsstress vad gäller att inte kunna leva upp till andras förväntningar på sin arbetsinsats jämfört med de som arbetar deltid/skiftgång. Det finns ett positivt samband mellan anestesisjuksköterskors skattningar av samvetsstress och att uppfatta sitt samvete som en börda. Konklusion: Att vårda en patient åt gången och inte behöva prioritera mellan olika patienters behov kan möjligen vara en skyddande faktor mot samvetsstress. Fortsatt forskning krävs för att undersöka vilka faktorer som verkar skyddande för anestesisjuksköterskor. Enkäterna för syn på samvete och samvetsstress behöver omarbetas och anpassas till anestesisjuksköterskors arbete. / Aim: To describe nurse anaesthetists’ perception of conscience, degree of stress of conscience and to analyse the relationship between these variables. Background: The nurse anaesthetist is often put in ethical situations that are potential sources to stress of conscience. There is a positive connection between stress of conscience and burnout. The nurse’s own perception of stress of conscience can affect the degree of stress of conscience. No studies were found to describe degree of stress of conscience and perception of conscience among nurse anaesthetists. Design: The study is a descriptive cross-sectional study. Methods: The data was collected during autumn of 2015. 34 nurse anaesthetists answered the stress of conscience questionnaire (SCQ) and the perception of conscience questionnaire (PCQ). SCQ was analysed with T-test and Cohen’s d, PCQ was analysed with Fisher’s exact test. Correlation analysis was performed with Spearman’s rho. Results: A majority of nurse anaesthetists could express what their conscience says and can follow their conscience at work. They estimated considerably lower degree of stress of conscience compared to earlier studies. Nurse anaesthetists working fulltime/daytime estimates higher degree of stress of conscience when not being able to live up to others expectations on their work effort compared to those working part-time/shifts. There is a positive connection between nurse anaesthetists’ estimations of stress of conscience and receiving their conscience as a burden. Conclusions: To care for one patient at a time and not having to prioritise between different patients’ needs could be a protective factor against stress of conscience. More research is needed to examine which factors are protective for nurse anaesthetists. The questionnaires perception of conscience and stress of conscience need to be developed and adapted to the work of nurse anaesthetists.

Under de kommande decennierna förväntas behovet av undersköterskepersonal öka drastiskt i Sverige. Det utbildas inte tillräcklig med undersköterskor för att täcka upp de behoven som finns samtidigt som intresset för gymnasiets vård- och omsorgsprogram minskar. Regeringens utredare har i en utredning publicerad i mars 2017 föreslagit införande av legitimation för undersköterskeyrket i syfte av att skärpa yrkesrollens definition. Även fackförbundet Kommunal har arbetat för införandet av legitimation av undersköterskeyrketför att stärka yrkesrollens legitimitet. Trots påtryck om att skärpa undersköterskans yrkesroll har forskningsintresset för undersköterskans upplevelse av sin yrkesroll varit knapp. I föreliggande kvalitativa studie undersöks därför hur undersköterskor upplever sin yrkesroll utefter en teoretisk definition av yrkesroll som formella och informella regler och förväntningar. Studien försöker besvara tre frågeställningar: Vilka formella och informella regler ligger till grund för undersköterskans yrkesroll? Hur karaktäriserar undersköterskan sin yrkesroll? Hur förhåller sig undersköterskan till sin yrkesroll och arbetsuppgifter? Åtta yrkesaktiva undersköterskor rekryterades från Sunderby sjukhus, Norrlands universitetssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset samt Mölndals sjukhus med minst ett års arbetserfarenhet. Deltagarna var mellan åldrarna 24–56 år varav sex av undersköterskorna arbetar vid onkologiavdelningar samt övriga två arbetar på akutmottagningar. Resultatet analyseras utifrån yrkesrollens formella och informella regler och förväntningar, en teoretiskdefinition av samvetsstress, samt ett dramaturgiskt perspektiv. Resultatet visar på tre manifesta teman: yrkesrollens definition, yrkesrollens kvaliteter samt upplevelse av arbetsuppgifter. Resultatet diskuteras i relation till studiens teoretiska ramverk där slutsatserna dras att undersköterskans yrkesroll definieras till en del av yrkets sociala kontext samt de arbetsuppgifter och beteende som undersköterskan förväntas att utföra.

När individen upplever stress i samband med att inte kunna agera i enlighet med sitt samvete uppstår samvetsstress. Denna stress är vanligt förekommande hos sjuksköterskor. Om stressen blir långvarig kan den övergå till kronisk stress, vilket kan ge allvarliga konsekvenser. Syftet med denna studie var att beskriva när och hur sjuksköterskan upplever samvetsstress. Metoden var litteraturstudie som innefattade tio kvalitativa studier samt en kvantitativ studie som svarade på studiens syfte. Studierna söktes i databaserna CINAHL och MEDLINE. Resultatet redovisades i två teman med subteman. Tema 1 var orsak till samvetsstress med subteman brist på stöd, dåligt samarbete och tidsbrist. Tema 2 var beskrivning av upplevelsen av samvetsstress med subteman frustration, maktlöshet och otillräckligt och ensamhet. Slutsats Om sjuksköterskans förmåga att ge god omvårdnad äventyras kan patientsäkerheten riskeras. Genom att sjuksköterskan kräver mer stöd, respekt samt hjälp kan upplevelsen av samvetsstress minska. Klinisk betydelse Litteraturstudiens resultat kan leda till en ökad förståelse av vad som orsakar samvetsstress. / When the individual experience stress associated with not being able to act according to one’s conscience, stress of conscience occurs. This type of stress is common among nurses. If the stress becomes prolonged and becomes chronic it can lead to severe consequences. The aim of this study was to describe when and how nurses’ experience stress of conscience. The method used was a literature study which involved ten qualitative studies and one quantitative study that answered to the aim. The searches were made in the databases CINAHL and MEDLINE. The result was presented in two themes. Theme 1 was cause of stress of conscience with subthemes lack of support, bad cooperation and lack of time. Theme 2 was description of the experience of stress of conscience with subthemes frustration, powerlessness and inadequacy and loneliness. Conclusion If the nurses ability to provide good care compromises patients safety can be at risk. By demanding more support, respect and help the perception of stress of conscience can be reduced. Clinical significance The literature study’s result can lead to a better understanding of the causes stress of conscience.

Bakgrund: Stress är vanligt förekommande i sjuksköterskeyrket och kan även leda till utbrändhet och utmattning. Sjuksköterskor arbetar under högt tempo med stort ansvar. Även nära relation med patienter ingår i sjuksköterskeyrket. Ohälsosam arbetsmiljö kan både påverka sjuksköterskors hälsa och patientsäkerheten och kan därmed leda till allvarliga konsekvenser. Syfte: Är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vad i arbetssituationen som medverkar till stress, utbrändhet och utmattning. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar ingår. Resultat: Ur analysen framkom två huvudkategorier; Känslor av otillräcklighet och Brister i omgivande organisation med nio underkategorier. Konklusion: Sammanfattningsvis tenderar upplevelse av stress, utbrändhet och utmattning hos sjuksköterskor förekomma i flera länder. För att sjuksköterskor ska kunna må bra på sina arbeten krävs att verksamheten åtgärdar problemen som framkommit.

Bakgrund: Sjuksköterskan ska arbeta enligt lagar och förordningar, samt förhålla sig till ett etiskt tillvägagångssätt. Samtidigt ska sjuksköterskan upprätthålla god omvårdnad och ett gott bemötande gentemot patienterna. När sjuksköterskan inte upplevde sig kunna tillhandahålla den vård som förväntades, eller tvingades utföra vård som stod i motsats till sitt eget samvete, skapades ett oroligt samvete. Samvetsstress innefattar det oroliga samvetet och den stress som samvetet medför och uppstod då sjuksköterskor inte kände att de kunde leva upp till sina moraliska värderingar som i sin tur tyngde dess samvete. Syfte: Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av samvetsstress, vilka de bidragande faktorerna är samt hur samvetsstress hanteras. Metod: En litteraturöversikt innehållande 15 artiklar, varav åtta med kvantitativ ansats och sju med kvalitativ ansats. Resultat: Samvetsstress visade sig uppstå när sjuksköterskorna inte upplevde sig kunna förändra eller påverka situationer i deras dagliga arbete, ofta på grund av tids- och resursbrist och otillräckligt stöd. Samvetsstress medförde många olika känslor såsom frustration, maktlöshet och otillräcklighet. För att klara av att hantera detta behövdes stöd från organisationen. Diskussion: För att sjuksköterskan ska kunna klara av att hantera sin samvetsstress, eller förebygga att den uppstår, vore det bra att i tidigt skede erhålla information om vad detta begrepp innebär, eventuellt redan på sjuksköterskeutbildningen. Stöd från organisation och chefer i form av tillräckliga resurser, som hälso- och sjukvårdslagen hävdar ska finnas. Likaså teamsamverkan mellan medarbetare bland de olika professionerna inom hälso- och sjukvård för att stärka teamet och minska på rollkonflikterna, eventuellt i form av spegling på arbetsplatsen. Slutsats: Samvetsstress uppkom när sjuksköterskan förhindrades från att tillhandahålla god omvårdnad eller tvingades ge omvårdnad som kändes fel. När sjuksköterskans tillämpning av omvårdnad äventyras riskerades även patientsäkerheten att påverkas. Vidare forskning inom ämnet krävs för att detta relativt nya hälsoproblem ska uppmärksammas och minska. / <p>Godkännande datum: 2018-03-28</p>

Vårdvetenskap är en autonom och professionsneutral vetenskap. Relationen mellan sjuksköterska och patient beskrivs som kärnan i vårdandet. Utan relationen blir vårdandet endast ett utförande av olika tekniska arbetsuppgifter. Ett etiskt vårdande handlar om att sätta patienten i centrum. Många sjuksköterskor hävdar att det inte finns tid till omvårdnadsarbete inom vårdsektorn och det föreligger en risk att omvårdnadsarbetet bortprioriteras när annan vetenskap värderas högre. När vårdresurser inte räcker till för att bemöta vårdbehovet uppstår hög arbetsbelastning. Hög arbetsbelastning leder i sin tur till kognitiv belastning och stress. Vård- och omsorgspersonal står för störst antal sjukfall i Sverige. Studier visar att samvetsstress är en faktor till utbrändhet hos vårdpersonal. Samvetsstress beskrivs som en unik form av utmattningssyndrom som drabbar människor i vårdande yrken och innebär en förlust av förmågan att vårda. Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga befintlig forskning om samvetsstress i det patientnära vårdandet ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden bygger på kvantitativa och kvalitativa studier. I resultatet presenteras tre teman Bakomliggande faktorer, Symtom, tecken och konsekvenser och Åtgärdande insatser och förhållningssätt. Olika organisatoriska faktorer såsom brist på personal och tid var bidragande faktorer. Även hög arbetsbelastning, maktlöshet, samt ohanterliga krav från chefer, ledning, arbetskollegor och andra professioner gav upphov till samvetsstress. Att inte kunna lindra patientens lidande och att inte ha kunskap om samvetsstress var andra bidragande faktorer. Samvetsstress skapade psykiska och fysiska problem hos sjuksköterskan som påverkade privatlivet. Dessutom påverkades sjuksköterskeprofessionen då konsekvenserna av samvetsstress kunde leda till att sjuksköterskor valde att byta arbetsuppgifter eller lämna yrket. Studien belyser dessutom olika hanteringsstrategier som kan minska eller förhindra uppkomsten av samvetsstress. Slutligen presenteras förslag på kliniska implikationer, bland annat att undervisning om samvetsstress ska läggas in i Sjuksköterskeutbildningens läroplan samt att öka möjligheterna till Specialistutbildning.

I sjuksköterskans arbete ges omvårdnad till patienter där emotionella påfrestningar blir synliga för sjuksköterskan. När kraven blir större än vad sjuksköterskan klarar av samtidigt som hen är mottaglig för andra människors känslor uppkommer samvetsstress. Studiens syfte var att undersöka samvetsstress hos sjuksköterskan. Metoden i denna studie var en allmän litteraturstudie som innefattade 12 resultatartiklar. Resultatet resulterade i tre teman: bidragande faktorer, hälsoeffekter och förebyggande faktorer. Resultatet påvisade att en bristande arbetsmiljö och dåligt samvete är faktorer som generar samvetsstress och att sjuksköterskor har olika benägenhet att drabbas av samvetsstress beroende på sin bakgrund och sina erfarenheter. Samvetsstress går att förebygga genom att få stöd hemifrån, stöd ifrån organisationen och från arbetskollegor men även genom möjlighet till reflektion. En sjuksköterska som drabbas av samvetsstress får följder som påverkar privatlivet vilket slutligen kan leda till utbrändhet. Aktuell forskning om samvetsstress är otillräcklig. Ökade kunskaper och mer forskning inom området krävs för att minska detta relativt outforskade hälsoproblem. / In the nurse's work, care is given to patients where emotional strain become visible to the nurse. When the demands become larger than the nurse can manage while he or she is susceptible to other people's feelings, stress of conscience occurs. The aim of the study was to explore stress of conscience in the nurse. The method in this study was a general literature study that included 12 result articles. The result resulted in three themes: contributing factors, health effects and preventive factors. The result demonstrated that an insufficient working environment and bad conscience are factors that generate stress of conscience and that nurses have different tendency to be affected by stress of conscience, depending on their background and their experiences. Stress of conscience can be prevented by getting support from home, support from the organization and from colleagues, but also through the opportunity of reflection. The nurse which are affected by stress of conscience will have consequences that affect his/her private life which eventually can lead to burnout. Present research on stress of conscience is insufficient. Increased knowledge and additional research on the subject is required to lessen this relatively unexplored health problem.

Bakgrund: Sjuksköterskor på akutmottagning arbetar ofta i en oförutsägbar och stressig miljö där omprioriteringar behöver göras hela tiden. Att arbeta under dessa förutsättningar kan medföra en risk att uppleva samvetsstress. Forskning inom detta område har gjorts i flera kontexter men väldigt lite forskning är gjord hur den yttrar sig på en akutmottagning. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av samvetsstress på akutmottagningen. Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie genomfördes med tio sjuksköterskor från två akutmottagningar med olika storlek. Resultat: Utifrån resultatet framkom sex kategorier och ett tema. Kategorierna var följande: Att medverka till vårdlidande; Bristande kollegialitet som grund för samvetsstress; Organisatoriska brister som grund för samvetsstress; Hantering av upplevd samvetsstress; Konsekvenser av samvetsstress och Lindring av samvetsstress. Temat mynnade ut i Samvetsstress- en börda att förhålla sig till. Slutsats: Tillräckliga resurser och organisatoriskt stöd är viktiga medel för att lindra samvetsstress hos sjuksköterskan. Genom att sjuksköterskan arbetar med sin etiska kompetens och nyanserar kraven på sig själv kan upplevelsen av samvetsstress lindras. / Introduction: Nurses in the emergency room are often working in an unpredictable and stressful environment where constant re-prioritizing is made. Working under these conditions could cause stress of conscience. Research in this field has been made in different contexts but there is little research made in the emergency room. Aim: The aim with this study is to describe the nurse´s experience of stress of conscience in the emergency room. Method: A qualitative semi structured interview study was carried out with ten nurses from two emergency rooms of different size. Result: Six categories and one theme emerged from the result. The categories where the following:  To contribute to care suffering; Lack of collegiality as a cause of stress of conscience; Organizational shortcomings as a reason for stress of conscience; Managing stress of conscience; Consequences for the nurse and Alleviation of stress of conscience. The theme was Stress of conscience - a burden to relate to. Conclusion: Sufficient resources and organizational support are important means to alleviate stress of conscience. If the nurse improves ethical competences and nuances the existing demands, the experience of stress of conscience can decline.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete präglas av såväl lagar och förodningar men också av värdegrunder och etiska koder vilket medför ett stort moraliskt ansvar. Samvete beskrivs som en grundläggande förmåga att skilja mellan rätt och fel, och att vara i konflikt med samvetet kan innebära att förlora sin identitet och värdighet. Äldre människor på särskilt boende eller som har hemtjänst anser inte att de får tillräckligt bra tillgång till vård, samtidigt som vårdarbete med äldre präglas av underbemanning och låg moral. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av samvetsstress i vårdandet av äldre. Metod: I litteraturöversikten har 15 artiklar analyserats. Utifrån dessa har tre kategorier framkommit vilka är utlösande faktorer och orsaker till samvetsstress, sjuksköterskors upplevelser av samvetssress framkallar samt sjuksköterskors sätt att hantera samvetsstress. Resultat: I studien framträdde flertalet faktorer som orsakar samvetsstress bland sjuksköterskor, däribland onödigt patientlidande och yttre krav. Samvetsstress väckte känslor så som otillräcklighet, maktlöshet och dåligt samvete. För att hantera dessa känslor användes så kallat coping-strategier i form av exempelvis byte av arbetsplats, undvikande av patientkontakt och ifrågasättande av egen kunskap. Diskussion: Situationen på arbetsplatsen i form av konflikter och dåligt ledarskap i kombination med idealbilden av sig själv som vårdare visar ett tydligt samband mellan samvetsstress och även utbrändhet. Ökad förståelse kring ledarskap, konflikthantering samt att försonas med sin egen och andras otillräcklighet kan förebygga samvetsstress. / Background: The nurse profession is characterized by law and constitutions, but also by ethical codes and values, which brings a big moral responsibility. Conscience is described as a basic ability of knowing what is right and what is wrong, and being in conflict with one’s conscience can lead to loss of own identity and dignity. Older people in nursing homes or home-care service consider themselves to have bad access to healthcare. At the same time working in care for older people is characterized by under-staffing and low morals. Aim: Describe nurses’ experiences of stress of conscience in their work with older people. Methods: Analysis of 15 scientific articles. Out of the analysis, three categories emerged; factors and causes of stress of conscience, nurses perceptions of stress of conscience and nurses way of handling stress of conscience. Results: In this study a number of factors that causes stressed conscience among nurses, such as unnecessary patient suffering and outer demands were prominent. Stress of conscience caused feelings of inadequacy, powerlessness and bad conscience. To handle these feelings so called coping-strategies were used, for example change of workplace, avoiding patient contact and questioning one’s own knowledge. Discussions: Nurses’ working conditions, for example conflicts and bad leadership combined with the ideal of oneself as being a caring person shows a clear association with stress of conscience and even sometimes even burnout. An increased understanding of democratic leadership, handling conflicts and reconciling with oneself and others inadequacy can prevent stress of conscience.

Bakgrund: Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden av patienter och för att de ska kunna ge en god vård är det viktigt att ha ett empatiskt förhållningsätt. En möjlig negativ konsekvens av att vårda svårt sjuka och lidande patienter är compassion fatigue som påverkar sjuksköterskans välbefinnande och förmåga att ge patienten en god och säker omvårdnad. Forskning visar att individer inom sjuksköterskeyrket löper en högre risk än andra yrkeskategorier att drabbas av compassion fatigue. Definitionen av compassion fatigue och hur det påverkar sjuksköterskan är inte helt klarlagd då begreppet är relativt nytt. Syfte: Syftet är att beskriva compassion fatigue ur ett sjuksköterskeperspektiv samt beskriva vilka faktorer som orsakar uppkomsten. Metod: Resultatet i denna litteraturstudie är baserad på 12 vetenskapliga artiklar som är granskade enligt Fribergs granskningsmodell.  Resultat: Artiklarna visade att ålder, kön, erfarenhet som sjuksköterska, utbildningsnivå och arbetstider är faktorer som påverkar uppkomsten till compassion fatigue. De visar även att sjuksköterskan upplever att kunskapsbristen är en orsak till compassion fatigue, samt att det egna känslolivet, omvårdnaden av patienter och arbetsmiljön påverkas. Diskussion: Då det råder kunskapsbrist bland sjuksköterskor om ämnet och att detta upplevs som en orsak till compassion fatigue, bör sjuksköterskor redan under grundutbildningen undervisas om att sjuksköterskeyrket kan leda till personlig ohälsa. Många sjuksköterskor lämnar yrket på grund av compassion fatigue. Detta leder till en försämrad hållbar utveckling genom ökade kostnader, sämre arbetsmiljöer och försämrad patientsäkerhet.