No description available.

Gold Foil Figures or guldgubbar (henceforth GFFs) are precious metal artefacts from the Scandinavian Late Iron Age. This master's essay offers a new approach to GFFs. As opposed to the established understanding of GFFs as representational images with real or mythic referents, belonging to an aristocratic milieu, this essay instead attends to GFFs in terms of their material and Figural traits. The material for this study consists if 42 GFFs from the find site of Västra Vång, Blekinge, Sweden. A comprehensive presentation of this artefact material is a secondary aim of this essay. With the aid of a neomaterialist theoretical apparatus that draws heavily on the work of Gilles Deleuze, Félix Guattari, and Wilhelm Worringer, the 42 GFFs undergo two separate analyses. In the first, the material traits expressed in the sequence of GFF production and deposition is studied in terms of a chaîne opératoire. In the second, I attend to the non-significatory expressive qualities of form and expression, or Figural traits, belonging to these 42 GFFs within the wider artistic milieu of Animal Style Ornamentation. I conclude that GFFs were as a rule artefacts made for purposes of immediate disposal, not display, as a mode of dispersing gold. Västra Vång’s GFFs offer several indications that handling between the cutting operation and deposition was minimal, such as the fresh, unworn edges. The thin, brittle foils are ill suited to display. Approaching the designs on these artefacts as various sets of Figural traits being expressed allows me to contextualise the GFFs within the wider artistic milieu of Animal Style Ornamentation. New territorial rhythms can be established only as certain elements are freed from a settled state, and made to act together with new elements, in new terrains. GFFs bring about new territorial rhythms of form and expression to gold matter, gold made to circulate as it becomes deterritorialised from a monetary function within the Roman economy. A flow of gold is extended as gold is brought to Scandinavia from continental economies. The influx of this flow of gold is not contained to an élite social stratum. Individuals in possession of minute amounts of gold returned to Scandinavia, having acquired gold as payment for involvement in military operations on the continent. This ownership of gold may have hindered their harmonious reintegration into a society based on other economic principles. The GFFs emerge as a vector of dispersing gold. The artistic expression of Figural traits is equally energised by movements of de- and reterritorialisation. Understanding that the Figural traits expressed on the GFFs from Västra Vång are part of a wider artistic milieu of Animal Style Ornamentation, alongside other systematised expressions making up parts of a collective assemblage of enunciation, makes their appearance on artefacts that were deposited immediately upon their manufacture easier to grasp. The particular procedures of miniaturisation allowed for an acceleration of the expression of variation in the conjunction of a flow of artistic expression onto a flow of gold matter. The dispersive handling of gold must be traced to both the material premises and the expressive artistic ones. Gold is not chosen because it is precious, or because of what it connotes, but because it is available, because the artisan smith is attendant to its traits as a metal matter.

The Scandinavian Caledonides form a mountain range comprising nappe stacks of numerous far-travelled thrust sheets. The thrust sheets consist of diverse lithologies representing pre- and synorogenic sedimentary and igneous rocks subsequently metamorphosed to various degrees, from the Late Neoproterozoic to Middle Devonian. In particular, (ultra)-high-grade metamorphic rocks have been recorded in the Seve Nappe Complex (SNC), extending >1000 km along strike of the Scandinavian Caledonides. Included in the SNC of northern Sweden is the Vássačorru Igneous Complex (VIC), consisting of bimodal magmatic suites, that formed c. 845 Ma. Fieldwork was conducted in the Kebnekaise mountains of northern Sweden, focusing on the high-grade Aurek metagabbro within the VIC of the SNC. Aurek is a key locality representing both initial stages of Iapetus Ocean formation in the Ediacaran and later stage Caledonian subduction affinities, from the collision between Laurentia and Baltica. In this study, petrological description, zircon U-Pb geochronology, mineral chemistry analysis, whole rock composition, and thermodynamic modeling was performed. Zircon U-Pb geochronology yielded protolith ages of 609±2.5 Ma, and 614±2.3 Ma, suggesting the Aurek metagabbro to not be part of the VIC, as has previously been described. The age of Aurek can instead be correlated to the Kebnekaise Dyke Swarms at c. 607 Ma, in the Kebnekaise mountains. Whole rock major and trace element data of e.g., Al2O3 (15.0 – 25.0 ppm) versus SiO2 (46.0 – 53.0 ppm), Rb (2.0 – 18.0 ppm), Zr (8.0 – 58.0 ppm) versus Y (2.7 – 18.0 ppm), Th/Yb ratio 0.25 – 2.0 and Nb/Yb ratio 1.30 – 5.14, indicate assimilation of continental crust. These major and trace element signatures show that the protolith of the Aurek metagabbro probably was emplaced in a continental rift setting in the Ediacaran. Semi-quantitative thermodynamic modeling from this study present blueschist to amphibolite facies conditions for the Aurek metagabbro at 11.8 – 12.6 kbar and 480 – 565 oC, confirming the unit experienced subduction, possibly in the Late Cambrian to Early Ordovician. The metamorphic grade and protolith age show similar features to correlative rock sequences in the Tsäkkok Lens, south of Aurek, in Norrbotten. Consequently, this study concludes that subduction, exhumation and subsequent deformation for Aurek, probably was equivalent to those of the Tsäkkok Lens, extending the HP affinities of the SNC further north in the Swedish Caledonides. / Skandinaviska Kaledoniderna utgör en bergskedja bestående av olika skollor som transporterats hundratals kilometer från sin ursprungskälla. Skollorna består av varierande bergarter som representerar olika utvecklingsskeden i formationen av Kaledoniderna under senare Neoproterozoikum och mellan Devon. Utmärkande har höggradiga metamorfiska bergarter återfunnits i Seveskollan som sträcker sig >1000 km längs med strykningsriktningen av de Skandinaviska Kaledoniderna. I norra Sverige inkluderar Seveskollan det magmatiska Vássačorru-komplexet, bestående av bimodal magmatism som bildats ca 845 Ma. Fältarbete utfördes kring Kebnekaisebergen i norra Sverige, med fokus på höggradig metagabbro från Aurek, ett område inom det magmatiska Vássačorru-komplexet. Aurek är ett viktigt område som representerar både initiala stadier av Iapetushavets bildande och efterföljande formationer från kollisionen mellan Laurentia och Baltica plattorna. I denna studie utfördes petrologisk beskrivning av mineral, U-Pb geokronologi av zirkon, kemisk analys av mineral och bulkkomposition av bergarter, samt termodynamisk modellering. U-Pb dateringen av zirkon resulterade i en ursprungsålder på 609±2,5 Ma och 614±2,3 Ma för metagabbro från Aurek. Detta indikerar att metagabbro i Aurek inte är en del av det magmatiska Vássačorru-komplexet, något som tidigare antagits. Åldern kan istället korreleras till Kebnekaise-gångkomplexet med en ålder på ca 607 Ma. Huvud- och spårelement i Aureks metagabbro tyder på assimilering av kontinentalskorpa, vilket föreslår att ursprungsbergarten till metagabbro i Aurek bildades i en kontinental spridningszon. Den termodynamiska modelleringen resulterade i metamorfiska förhållanden på mellan 11,8 – 12,6 kbar och 480 – 565 oC för bergarterna, vilket påvisar att den tektoniska miljön som senare präglat bergarterna förmodligen var associerad med en subduktionszon.

This thesis analyses the carbonised remains of the great hall building in Gamla (old) Uppsala, Sweden, which burnt down sometime between 7th to 8th century AD. It is easily assumed that the people of Gamla Uppsala, who lived in one of the most important central places in Iron Age Scandinavia, had both the economy and power to build a most spectacular hall. Previous research on halls has focused on architectural changes as well as the power and rituals such buildings might have represented. However, no previous Swedish archaeological studies have discussed the quality of construction wood as an indication of a well-built hall building. Wood can rarely be analysed in-depth as it is most often decomposed, or only a few charred pieces remain from the constructions. The hall in Gamla Uppsala provides an unusually large amount of charcoal remains. Therefore, an anthracological analysis is used in this thesis to discuss the quality of the hall construction based on the choice of timber. The purpose of this thesis was to identify what kind of wood the builders used to construct the great hall, how much timber and time it would take to build the 50 m long hall building and if the required timber could be found in the area surrounding the hall. The purpose was also to try to identify whether the construction wood was of good quality. The results show that the large timbers were of scots pine (Pinus sylvestris), and the wattle walls were made of juniper branches (Juniperus sp.). The great hall required at least 6250 scots pine trees, which is 4–5 hectares of clear-cut logging. As the landscape at Gamla Uppsala mainly consisted of large open fields, there were not enough trees that would grow locally to get this amount of timber for the hall. Junipers would, however, grow in the open landscape, and the builders would have gathered a minimum of 3600–5300 branches for the wattle walls. It would have taken around four months or less to build the hall, not including the time it would take to prepare the building material. The identified construction materials suggest that the timber was carefully chosen for the great hall building in Gamla Uppsala. / I denna uppsats har förkolnat virke analyserats från hallbyggnaden på kungsgården i Gamla Uppsala, som brann ner någon gång mellan 600- och 700-talet e.Kr. Det är lätt att anta att människorna i Gamla Uppsala, som då bodde i en av järnålderns viktigaste centralplatser, hade en tillräckligt stor social och ekonomisk makt för att bygga en spektakulär hallbyggnad. Tidigare forskning om hallbyggnader har fokuserats på arkitektoniska förändringar samt på den sociala makt och de rituella ceremonier som hallbyggnader ofta är förknippade med. Det finns däremot inga arkeologiska studier i Sverige som har fokuserats på virkeskvalitet från byggnader med sådan dignitet som hallbyggnaden i Gamla Uppsala. Möjligheten att utföra djupare analyser på arkeologiskt trä är sällsynt då det ofta hunnit förmultna, eller endast utgörs av några få förkolnade bitar av ursprungsvirket. Hallen i Gamla Uppsala har efter branden en ovanligt stor mängd förkolnat virke som bevarats i gott skick. Genom vedartsanalyser på de arkeologiska trälämningarna kan kvaliteten på hallbyggnaden diskuteras baserat på val av virke. Syftet med denna uppsats var att identifiera vilka vedarter som användes för att konstruera hallen, hur mycket virke som krävdes, hur lång tid det skulle ta att bygga den 50 m långa hallbyggnaden och om virket kunde hämtas i närområdet kring hallen. Syftet var också att försöka identifiera om konstruktionsvirket var av god kvalitet. Resultaten av analysen visar att majoriteten av virket var av furu (Pinus sylvestris), medan flätverksväggarna var gjorda av ene grenar (Juniperus sp.). För att bygga hallen krävdes minst 6250 tallar, vilket skulle motsvara 4–5 hektar avverkad skog. Eftersom landskapet vid Gamla Uppsala huvudsakligen bestod av stora öppna fält kunde det inte ha funnits tillräckligt med träd som växte i närområdet för att samla in den mängd virke som krävdes för konstruktionen av hallen. Ene var tillgängligt i närområdet i det öppna landskapet, och byggarna behövde minst 3600–5300 grenar till flätverksväggarna. Det skulle ha tagit cirka fyra månader eller mindre att bygga hallen, frånsett den tid det skulle ta att förbereda byggmaterialet. Virket verkar ha valts ut noggrant för hallen på kungsgården i Gamla Uppsala.

In an attempt to discern the prevalence of British place-names with a Scandinavian origin this paper is a small linguistic study on place-names in Herefordshire, Cumbria and the areas along rivers Trent and Ouse. Based on modern maps place-names were included in the study. Older forms of the place-names were retrieved, and these old forms were analysed in order to understand the modern versions of the place-names. Place-name elements were grouped and their frequencies calculated in an attempt to understand the distribution of elements in each area. 1300 place-names were categorised based on their presumed origin, though some lacked the necessary information. Several place-names were given new possible derivations based on their categorisation and the elements they contained. Modern place-name elements/features hinting at a possibly Scandinavian place-name in the past were identified and described. Possible geographical patterns of Scandinavian place-names were found in central Herefordshire, in south-eastern Cumbria and in north-western Yorkshire. Possible implications of the place-names and their geographical concentrations were considered, yielding a hint on an area that might have been pivotal in the evolution of Old English. / I ett försök att urskilja utbredningen av brittiska ortnamn med ett skandinaviskt ursprung är denna uppsats en liten språkvetenskaplig studie av ortnamn i Herefordshire, Cumbria och längs floderna Trent och Ouse. Utifrån moderna kartor i en viss upplösning inkluderades alla synliga ortnamn i områdena. Äldre versioner av ortnamnen samlades in, och dessa gamla former analyserades i syfte att undersöka bakgrunden till de moderna ortnamnsvarianterna. Ortnamnens delar grupperades och deras frekvenser beräknades i syfte att förstå hur dessa fördelades i de olika områdena. 1300 ortnamn kategoriserades utifrån deras förmodade ursprung, men några ortnamn saknade den nödvändiga information undersökningen krävde. Flera ortnamn fick nya tänkbara betydelser baserat på den kategori de tilldelats och de ortnamnsdelar de innehöll. Moderna ortnamnsdelar som skulle kunna indikera en forntida nordisk ortnamnsvariant identifierades och beskrevs. Tänkbara geografiska nordiska ortnamnsmönster upptäcktes i centrala Herefordshire, i sydöstra Cumbria och i nordvästra Yorkshire. Tänkbara implikationer av ortnamnen och deras geografiska koncentrationer betraktades, vilket resulterade i upptäckten av ett område som kan ha påverkat fornengelskans utveckling i väldigt hög utsträckning.

No description available.

No description available.

No description available.

Sydskandinaviska hällristningar har varit av stort intresse för arkeologin under en längre tid. Cirkelmotiv och skepp är några av de vanligaste hällristningsmotiven och detta har resulterat i att en mängd studier har publicerats genom åren. Olika forskare försöker att komma närmare ristningarna på olika plan. Det rör sig om olika symboliska ingångar, men också de mer objektiva ingångarna som datering och utbredningar. Istället för en fördjupning i hällristningarnas betydelser, ägnar sig denna studie åt att studera hur forskningen ser ut inom detta fält. Olika forskares arbeten presenteras vilka skiljer sig i metodiker och teoretiska ingångar. En del är publicerade i fel tid, vilket menas att de avviker från den dåvarande forskningstrenden. Resultatet av det kan variera. En del tenderar att hamna i skuggan av de som följer trenden, men blir relevanta efter sin tid. Studien försöker således att se till vad som händer med forskningen som avviker och även vad de teoretiska ingångarna grundar sig i. / South Scandinavian rock carvings have been of great interest to archaeology for a long time. Circular motifs and ships are some of the most common motifs and this has resulted in a number of studies being published over the years. Different researchers try to get closer to the carvings on different levels. These are various symbolic inputs, but also the more objective inputs such as dating and distributions. Instead of an in-depth look at the meanings of the rock carvings, this study devotes itself to studying what research looks like in this field. The works of various researchers are presented, which differ in methodologies and theoretical inputs. Some are published at the wrong time, which means that they deviate from the current research trend of their time. The result of it may vary. Some tend to be overshadowed by those who follow the trend, but become relevant after their time. The study thus tries to see what happens with the research that deviates and also what the theoretical inputs are based on.

Normada arbetar med att utveckla additivt tillverkade (3D-printade) möbler i skandinavisk stil och vill nuutöka sin produktportfölj med mindre produkter, såsom en sänglampa. Denna rapport fokuserar på att lösa ettvanligt problem med sänglampor idag, nämligen att de oftast antingen ger riktat ljus lämpligt för läsning ellerspritt ljus som skapar en mysig atmosfär. Det innebär att de sänglampor som människor har hemma antingeninte kan erbjuda en mysig spridd ljusstämning eller att det är svårt att läsa i det utstrålande ljuset. Detta projekthar hotell som målgrupp.Detta projekt syftar till att lösa detta problem genom en designprocess som identifierar dagensanvändarcentrerade utmaningar för att sedan lösa dem under processens gång. Målet är att utveckla en fulltfungerande produkt som är så nära produktionsklar som möjligt. Detta projekt utförs under vårterminen 2023på Luleå tekniska universitetet och är ett examensarbete på kandidatnivå som en del av utbildningen tekniskdesign.Projektet resultera i en sänglampa i skandinavisk stil som är fullt fungerande. Lampan kommer ha riktbarlampskärm med en avbländare som ger en mer spridd ljusupplevelse samtidigt som den tillgodoser möjlighetenatt kunna läsa i ljuset. Lampan har kvar optimeringsmöjligheter men är redo att produceras i små skalor. / Normada specializes in the development of additive manufactured (3D-printed) furniture in Scandinavian styleand aims to expand its product portfolio to include smaller items, such as a bedside lamp. This report focuseson addressing a common problem with bedside lamps today, namely that they typically either provide focusedlight suitable for reading or diffuse light that creates a cozy atmosphere. This means that the bedside lampspeople have at home either cannot offer a pleasant, diffuse lighting experience or it is challenging to read inthe emitted light. This project has hotels as the target group.This project aims to solve this problem through a design process that identifies current user-centered challengesand addresses them throughout the process. The goal is to develop a fully functional product that is as closeto production-ready as possible. The project is conducted during the spring semester of 2023 at LuleåUniversity of Technology as part of the bachelor's degree program in Industrial Design EngineeringThe project will result in a fully functional bedside lamp in Scandinavian style. The lamp will have adirectionally adjustable lampshade and a screen that provides a more even light distribution while fulfilling therequirements for reading. Although the lamp still has optimization possibilities, it is ready for production insmall scales.