Background: Myocardial infarction is the disease that most people die of today in Sweden. Research has shown a clear association between diet, atherosclerosis and cardiovascular diseases and proper diet is considered to prevent cardiovascular diseases. The advocated diet has varied over the years and in recent years the Mediterranean diet is highlighted as a possible diet for both primary and secondary prevention of cardiovascular diseases.Objective: The purpose was to investigate the effects of the Mediterranean diet in people who have suffered myocardial infarction and if the nurse can help with a positive dietary change.Method: A systematic literature study that contains 10 quantitative scientific articles. The articles were found in PubMed and Cochrane.Results: Several studies showed effects on blood lipids and changes in inflammatory markers. Reduced Body Mass Index and blood pressure occurred in several studies and also reduced fasting glucose occurred. Some of the studies presented a result where the Mediterranean diet gave greater survival and decreased morbidity and mortality. Some of the studies showed that the nurse could affect a dietary change.Conclusion: The results of the study show that the Mediterranean diet seems to have a protective effect against a number of risk factors for myocardial infarction and can be a useful diet for individuals who have survived myocardial infarction. The nurse should work to promote health and to explain and communicate important information to the patient, which may involve advice on the Mediterranean diet.

Denna studies syfte var att undersöka hälsokoordinatorernas beredskap och upplevda kompetens att arbeta med alkoholriskbruk i primärvården i Landstinget i Kalmar Län och hur de upplevde arbetet. Metodansatsen som användes var triangulering, där enkäter skickades till alla hälsokoordinatorer i länet. Därefter utfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre strategiskt utvalda hälsokoordinatorer Det användes deskriptiv metod för enkäterna och innehållsanalys för intervjuerna. Resultatet var att arbetet med riskbruk av alkohol var ett känsligt område där hälsokoordinatorerna upplevde att de främsta hindrande faktorerna var brist på utbildning och instruktioner på hur det rent praktiskt skulle arbetas med riskbruk av alkohol. Utbildningsnivån stod inte i proportion till beredskapen att arbeta med frågan. Alkohol rankades lägst av livsstilsområdena både i beredskap och hur viktigt det var som livsstil att arbeta med frågan. Informanternas eget förslag var att ha speciellt intresserad personal som arbetar med alkohol på samma linje som tobaksavvänjarna för att få bästa resultat. Konklusionen var att alkohol fortfarande inte har den självklara plats som efterstävas inom primärvården. Hälsokoordinatorerna upplever en saknad av utbildning och tid för att arbeta med alkoholprevention. Riskbruksprojektet har inte haft den förväntade effekten i Landstinget i Kalmar Län.

Kranskärlssjukdom är en av våra vanligaste folksjukdomar. Riskfaktorer är mångt och mycket kopplade till människans levnadsvanor. Sekundärprevention går ut på att eliminera riskfaktorer genom rökstopp, ökad fysisk aktivitet, blodfettsänkning med mera för att förhindra återinsjuknande. Patienter blir efter en hjärtinfarkt erbjudna hjärtrehabilitering för att få ökad kunskap om orsak till sjukdom och hjälp att genomföra livsstilsförändringar. Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa patienter med kranskärlssjukdom, deras upplevelser och erfarenheter av livsstilsförändringar. Efter granskning av artiklar inkluderas slutligen tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Med en noggrant genomförd dataanalys identifieras två huvudteman: inre och yttre faktorer som påverkar genomförandet av livsstilsförändring. Resultatet strukturerades därefter upp med totalt åtta subteman under respektive huvudteman. I resultatet framkommer det att själva insjuknandet i hjärtinfarkten ger patienten en upplevelse av rädsla som då blir en motiverande faktor för livsstilsförändring. Viljestyrkan är också en viktig komponent för att kunna genomgå en livsstilsförändring. Ökad fysisk aktivitet ger mer energi, ett ökat fysiskt välmående och genom det ett bättre välbefinnande. Patienterna känner ofta ett stöd från sina familjemedlemmar och familjen är en motiverande faktor för att genomgå en livsstilsförändring. Det största och viktigaste stödet upplevs komma från hälso- och sjukvårdspersonal. Efter en genomgången hjärtinfarkt är det viktigt att få fler patienter att genomföra livsstilsförändringar, då dessa spelar en stor roll för framtiden och kan förhindra ett återinsjuknande hos patienten.

Myocardial infarction affects the individual's life situation and often requires adjustments in several areas. In order to prevent new infarctions, much focus is needed on lifestyle changes. The nurse's role in caring for individuals with myocardial infarction is to teach and discuss non-pharmacological treatment and to motivate and support lifestyle changes. By highlighting how individuals experience lifestyle changes, the nurse can promote understanding of the changes the individual is facing and undergoing. The aim of this study was to describe individuals experiences of lifestyle changes following a myocardial infarction. A literature study was conducted with an inductive approach. The result was based on ten scientific articles where two themes emerged: factors that limit lifestyle changes and factors that facilitate lifestyle changes. In summary, knowledge of the factors that facilitate and limit the performance of lifestyle changes generates a greater chance for the nurse to provide the individual with individually designed information, guidance and teaching. / Hjärtinfarkt påverkar individens livssituation och som ofta ställer krav på anpassning inom flera områden. För att motverka nytt insjuknande i hjärtinfarkt ligger ett stort fokus på livsstilsförändringar. Sjuksköterskans roll i vård av individer med hjärtinfarkt är först och främst att undervisa och diskutera om icke farmakologisk behandling samt att motivera och stödja till livsstilsförändringar. Genom att uppmärksamma hur individer upplever livsstilsförändringar kan sjuksköterskan få en bättre förståelse för de förändringar som individen ställs inför och genomgår. Syftet var att beskriva individers upplevelser av livsstilsförändringar efter genomgången hjärtinfarkt. En litteraturstudie genomfördes med induktiv ansats. Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar där två teman framkom: faktorer som begränsar livsstilsförändringar och faktorer som underlättar livsstilsförändringar. Sammanfattningsvis genererar kunskap om vilka faktorer som underlättar respektive begränsar utförandet av livsstilsförändringar en större chans för sjuksköterskan att tillgodose individen med individuellt anpassad information, handledning och undervisning.

Primär hypotyreos är i Sverige en folksjukdom som främst drabbar kvinnor i alla åldrar. Sjukdomens symtom är omfattande och kan ge allvarliga konsekvenser för patientens hälsa om sjukdomen inte upptäcks och behandlas i tid. Symptom som sjukdomen uppvisar påverkar patientens livskvalitet. Sjuksköterskans ansvar är att främja patientens livskvalitet genom att bland annat hjälpa individen med anpassningen till de förändringar som sjukdomen medför. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur primär hypotyreos påverkar livskvalitet hos vuxna individer. Metoden är en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet: ångest och depression är vanligt förekommande besvär och orsakar mental ohälsa hos individen med primär hypotyreos. En del patienter upplever begränsningar i det dagliga livets aktiviteter, reducerad generell hälsa, sociala problem, minskad vitalitet samt emotionella begränsningar. Psykiska, fysiska samt sociala aspekter påverkar patientens livskvalitet. / Primary hypothyroidism is in Sweden a national disease that afflicts primarily women of all ages. The disease’s symptoms are extensive and can give serious consequences to the patient’s health if not detected and treated in time. This could greatly affect the patient’s quality of life. Nursing interventions are aimed at promoting the patient's quality of life through helping the individual with adaptation to changes caused by the disease. The aim was to illustrate how primary hypothyroidism affects the quality of life in adult patients. The method chosen was a literature review based on 10 scientific articles. The result showed that anxiety and depression are common problems that can cause mental illness in individuals with primary hypothyroidism. Patients could experience restrictions in activities in their daily life, reduced overall health, social problems, decreased vitality and emotional limitations. Psychological, physical and social aspects affect the patient’s quality of life.