<p>Denna studie syftar till att visa hur hälsa representeras i hälsotidningen MåBra. Utgivningsåret för tidningen  i studien är 2008. Studien bygger på en semiotisk analys av de bilder som finns på tidningens omslag. Den bygger också på en kvalitativ diskursanalys av ett avgränsat material. De teorier som studien utgår från är genusteorin, som definieras av Hirdman och Jarlbro, och olika teorier om vad hälsa är, främst från ett hälsopedagogiskt synsätt. I studien analyseras hur hälsodefinitionerna kommer till uttryck i tidningen och vilka budskap om  hälsa de för med sig. Samtidigt behandlar studien hur dessa hälsobudskap tilltalar.</p><p> </p><p>Resultaten visade att alla definitioner av hälsa som studien utgått från används av tidningen. Tidningen rapporterar om hälsa ur ett medicinskt, psykiskt, fysiskt, socialt, emotionellt och andligt synsätt. I rapporteringarna om hälsa använder sig tidningen av läsarnas underförstådda föreställningar om vad som bör eftersträvas och undvikas. Genom eftersträvan att bevara ett välbefinnande både fysiskt, psykiskt och socialt genomlyste även WHO’s definition av hälsobegreppet. De budskap som förmedlas till kvinnan, har ett tilltal som uppmuntrar läsaren att ändra sig själv, sina vanor och livsstil till något som kan bli ännu bättre.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p><strong>Nyckelord:</strong> Hälsa, tidning, hälsotidning, MåBra, genus, semiotik, diskursanalys</p>

<p>I "Myten som argumentationsbas" har jag utgått från de perspektiv som finns inom den retoriska kunskapstraditionen. Utifrån dessa perspektiv har jag sökt svar på frågeställningen: <em>Hur övertygar man någon som ser världen på ett annat sätt?</em></p><p>Studien resulterade i en modell för övertygande som fokuserar på etablerandet av en gemensam argumentationsbas mellan retorn och den andre. I samband med bearbetningen av denna modell prövade jag om Roland Barthes idé om myten kunde användas för att ge en fördjupad förståelse för vad en retorisk argumentationsbas är. Svaret på den frågeställningen blev ett tydligt: Ja.</p><p>Barthes teori om myten stämde väl överens med den retoriska kunskapstraditionen, dess teoretiska grund kunde bidra till en förbättrad förståelse av enskilda övertygandeprocesser och teorin visade dessutom på möjliga retoriska strategier för att övertyga en person som ser världen på ett annat sätt.</p><p>Utöver detta kunde jag även visa hur myten fungerade som ett komplement till det etablerade retoriska begreppet doxa. Detta genom att myten är partikulär och kan kopplas till specifika fenomen, medan doxan är mer generell. Myten som teoretiskt perspektiv visade sig därmed vara väl lämpat för att retoriskt förklara argumentationsbasens funktion i enskilda övertygandeprocesser. I denna studie beläggs således  att Barthes idé om myten har något att tillföra den retoriska kunskapsteorin.</p>

<p>The aim of this master's thesis is to present an introduction to semiological analysis of web based material, which is a hypothesis that combines the theoretical framework of classical Saussurean semiology, visual social semiotics as was developed by Günther Kress and Theo van Leeuwen, and Roland Barthes's notion of 'Myths'. Furthermore, a new tool called 'pseudo-signifier', constructed solely for the thesis, is also used in conjunction with the semiological analysis. The hypothesis is tested in a case study involving the web portal of a Swedish commune, Gothenburg (goteborg.se). A complete semiological analysis is performed on the case. The case study revealed numerous findings of interest, among others that images and texts on the web portal were sometimes used in a contradicting manner, and often in a way that symbollically excluded citizens from the portal, a fact which could be uncovered when studying underlying myths that permeated the web portal. The pseudo-signifiers combined with the notion of the Barthean myth proved to be an important tool in order to analyze images and texts on web material, to show how images and texts are to be seen together, not one by one by themselves. An attempt was also made to make the pseudo-signifiers a mean to provide assistance to the creators of the web portal, in order to make the portal more user- and information friendly.</p>

En undersökning av Bayeuxtapetens (BT) språkliga struktur. Undersökningen avser berättandetsorganisering och fördelning mellan huvudfris, bårder, den kortfattade inbroderade texten och en postulerad förlorad text. Särskild fokus läggs på den s.k. indexnumreringen och föreställningen om den som en indelning av BT i ett antal scener. Undersökningen problematiserar begreppet ”scen” och följer också traderandet av föreställningen om BT som indelad i ett antal scener., där två skolor utkristalliserar sig: en om 58 scener, en om ca.70. Den senare visar sig förlora sig i en rad av källhänvisningar som ingen längre känner ursprunget till. ”58”-skolan menar att indexnumreringen är en scenindelning.Undersökningen avvisar indelningen i scener som en konstruktion som inbjuder till missförstånd i tolkningen. I stället hävdas att index syftar på en postulerad, sedan länge försvunnen text, påminnande om Rolandsången. Analysen pekar på att det är den textens språkliga struktur som bestämt utformningen av hela BT, och att forskningen hittills tenderat att tolka fr.a. mittfrisens bilder allt för mycket som utsagor om konkreta skeenden. Bilderna bör istället i högre grad förstås metaforiskt; som direkta avbildningar av de språkliga metaforerna i den postulerade texten.

Stig Dagermans drama Streber från 1948 handlar om fyra kompanjoner som i frihetlig anda startar en kooperation. Solidariteten hotas av huvudpersonen Blom som liksom titeln antyder är en hänsynslös karriärist och en klassisk bedragare. Genom sitt hänsynslösa spel går han i rak riktning mot sitt eget fall. Männen i pjäsen är rädda att falla och att bli dominerade av andra varför en läsning utifrån manlighetsforskningen belyser just den råa kampen om positioner och den polarisering av mansrollen som är tydlig i pjäsen. Syftet med uppsatsen är att utifrån manlighetsforskningen undersöka hur männen i pjäsen förhåller sig till varandra och varför, samt hur detta kommer till uttryck genom kroppsspråket och den giftiga dialogen med hjälp av läran om tecknen, semiotiken, det vill säga om vad vi berättar med hur vi beter och uttrycker oss. Vidare är också syftet att utreda konsekvenserna av manligheten för pjäsens kvinnor. Medan männen i pjäsen går under står kvinnorna kvar med ny kunskap utifrån den situation männen försätter dem i. Männens misslyckade solidaritet ger plats åt kvinnan att fortsätta försöket. En manlig apokalyps som kan sägas resultera i en kvinnlig pånyttfödelse.

The aim of this master's thesis is to present an introduction to semiological analysis of web based material, which is a hypothesis that combines the theoretical framework of classical Saussurean semiology, visual social semiotics as was developed by Günther Kress and Theo van Leeuwen, and Roland Barthes's notion of 'Myths'. Furthermore, a new tool called 'pseudo-signifier', constructed solely for the thesis, is also used in conjunction with the semiological analysis. The hypothesis is tested in a case study involving the web portal of a Swedish commune, Gothenburg (goteborg.se). A complete semiological analysis is performed on the case. The case study revealed numerous findings of interest, among others that images and texts on the web portal were sometimes used in a contradicting manner, and often in a way that symbollically excluded citizens from the portal, a fact which could be uncovered when studying underlying myths that permeated the web portal. The pseudo-signifiers combined with the notion of the Barthean myth proved to be an important tool in order to analyze images and texts on web material, to show how images and texts are to be seen together, not one by one by themselves. An attempt was also made to make the pseudo-signifiers a mean to provide assistance to the creators of the web portal, in order to make the portal more user- and information friendly.

No description available.

I "Myten som argumentationsbas" har jag utgått från de perspektiv som finns inom den retoriska kunskapstraditionen. Utifrån dessa perspektiv har jag sökt svar på frågeställningen: Hur övertygar man någon som ser världen på ett annat sätt? Studien resulterade i en modell för övertygande som fokuserar på etablerandet av en gemensam argumentationsbas mellan retorn och den andre. I samband med bearbetningen av denna modell prövade jag om Roland Barthes idé om myten kunde användas för att ge en fördjupad förståelse för vad en retorisk argumentationsbas är. Svaret på den frågeställningen blev ett tydligt: Ja. Barthes teori om myten stämde väl överens med den retoriska kunskapstraditionen, dess teoretiska grund kunde bidra till en förbättrad förståelse av enskilda övertygandeprocesser och teorin visade dessutom på möjliga retoriska strategier för att övertyga en person som ser världen på ett annat sätt. Utöver detta kunde jag även visa hur myten fungerade som ett komplement till det etablerade retoriska begreppet doxa. Detta genom att myten är partikulär och kan kopplas till specifika fenomen, medan doxan är mer generell. Myten som teoretiskt perspektiv visade sig därmed vara väl lämpat för att retoriskt förklara argumentationsbasens funktion i enskilda övertygandeprocesser. I denna studie beläggs således  att Barthes idé om myten har något att tillföra den retoriska kunskapsteorin.

Studien bygger på en analys av RFSL:s informationsmaterial riktat till män som har sex med män (MSM), om hur de ska skydda sig mot hiv. Oftast vid hiv- och aidskampanjer ligger fokus på att avskräcka folk från att ha sex medan materialet i denna studie uppmanar individen till att ha sex. Det beror på att RFSL är medvetna om att det inte går att använda sig av olika skrämseltekniker för att avskräcka folk från att ha sex. Istället är deras budskap att ha säkrare sex och testa sig regelbundet så att individen är medveten om sin status. De metoder som har använts för att analysera materialet är innehållsanalys samt semiotik. De teorietiska perspektiven som är utgångspunkterna i denna studie är; heteronormativitet, hegemonisk maskulinitet och intersektionalitet. Alla tre teorier beskriver och granskar de strukturer som finns i samhället samt i dess institutioner. Dessa perspektiv har valts därför att de kompletterar varandra på ett bra sätt och är relevanta för studiens syfte.

Lifestyle magazines portray women in different manners and have an influence on how media consumers create self-images. The importance of knowing how different visual representation of the female acts out in magazines with large target audiences is therefore of weight for the magazines’ readers to understand. This thesis analyze how the two lifestyle magazines ELLE and LOVE portrays women in images and how they in turn create ideal images of women. The thesis has been conducted through a qualitative analysis of 5 images from each magazine that represents the magazines artistic styles. The theories used in this study are semiotic image analysis and visual text analysis viewed from a gender- and discourse perspective. The conclusion of this thesis is that ELLE portrays women as strong, happy and feminine, with at tendency towards androgyny, while LOVE describes women as inferior and sexual objects constructed for the male gaze. The magazines, which belong to a classic- respectively a post-modern genre within lifestyle magazines, thereby switch places with each other and becomes each other’s counterparts.