Det här är en studie i hur män och kvinnor avbildas och  beskrivs i bilder på sportsidorna under tre olympiska spel, OS i Amsterdam 1928, OS i Melbourne 1956 och OS i Los Angeles 1984, mot bakgrund av Anja Hirdmans uppsats Male Norms and Female Forms. Hon har i sin studie endast studerat nyhetsplats och inte idrottssidor och den här uppsatsen är ett försök att problematisera hennes resultat.  I uppsatsen har vi valt att studera de båda svenska tidningarna Dagens nyheter och Idrottsbladet genom att använda semiotisk analys och textanalys.  Vi kan visa att det råder en dikotomi i beskrivningen och avbildningen av män och kvinnor men att resultaten skiljer sig i detaljer mot Hirdmans studie eftersom sportsidor har en annan nyhetslogik än övriga sidor. På många sätt avbildas män och kvinnor på sportsidorna över tid mer jämlikt än på övrig nyhetsplats. Män och kvinnor får ungefär lika stor bevakning i förhållande till antalet deltagare, beskrivs ofta efter sina resultat och avbildas som ungefär lika aktiva och ungefär lika ofta som individer. Men på andra sätt är det tvärtom; kvinnor omnämns oftare med sitt kön, de ler oftare mot kameran, avbildas oftare som poserande och det saknas helt kvinnliga ledare under vår undersökningsperiod.  Män avbildas oftare i helkropp, oftare som narcissistiska och begrundande på ett sätt som förefaller ikoniskt, i det att bilden av en allvarlig man som funderar är en viktig del av vår bildkultur och ofta återkommer som manligt ideal.

Skolmiljöerna är liksom de allra flesta av våra sociala rum fyllda med bilder. Samtidigt präglas skolan av en textspråksdominerande kunskapssyn. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur bilders egenskaper påverkarade hur elever använder bilder. Med avstamp i semiotisk teori undersöktes, särskilt hur bilders retoriska egenskaper (deras retoriska dimensioner), påverkade urvalsprocessen för vilka bilder eleverna väljer att använda, i undervisningssituationer. Empirin baserades på intervjuer med åtta stycken gymnasie­elever som fick, ur ett urval av 70 uppsatta bilder, välja ut bilder och berätta om dem, i relation till sitt eget skapande och sina egna erfarenheter. Med ett narrativt förhållnings­sätt analyserades sedan intervjuerna, och de bilder, som på särskilda sätt betonades och utgjorde centrala aspekter av elevernas berättelser, studerades med avseende på sina retoriska dimensioner, såsom dessa är utvecklade av Göran Sonesson. Resultatet visade inga direkta kopplingar mellan bildernas retoriska dimensioner, och hur de bilderna valdes för att diskuteras, eller användas, praktisk eller teoretiskt. Man kunde dock iaktta andra mönster, bland annat konsthistoriska och strukturella ”dramaturgiska” sådana.

All kommunikation, inklusive den politiska, förändras i och med de sociala mediernas framväxt. De erbjuder alternativa kommunikationsvägar till traditionella massmedier och torgmöten. I denna uppsats har de två svenska politikerna Veronica Palms (S) och Filippa Reinfeldts (M) relationsskapande via det visuella sociala mediet Instagram granskats. Utifrån teorier kring mediernas logik, medialisering, privat och offentligt, det växande förtroendet kring att bilder visar verkligheten samt visuell kommunikation har politikernas bildflöden analyserats utifrån kritisk diskursanalys (CDA) och semiotik.   Deras två bildflöden skiljer sig delvis åt då Palm tar större delen av bilderna som publiceras själv, ofta närbilder på saker i sin omgivning, medan Reinfeldt istället låter sig bli fotograferad i halvbild. Detta medför att relationen de skapar till sina följare blir olika. Palm skapar en intimitet och professionalitet, Reinfeldt en personlig och social relation. Allt en politiker publicerar på ett socialt medium bör betraktas som politisk kommunikation, även de inlägg som till synes består av offentliggjort privatliv.

Abstract Detta är en uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap och har för avsikt att undersöka den amerikanska kontroversiella realityserien Toddlers & Tiaras som handlar om skönhetstävlingar för barn i USA. Serien har blivit utsatt för mycket negativ kritik, denna har främst riktats mot barnens föräldrar, deras barnuppfostran och sätt att handla samt det att skönhetstävlingarna tillåter en sexualisering av väldigt små barn. Syftet med denna uppsats är således att undersöka på vilket sätt skönhet gestaltas bland deltagarna i skönhetstävlingar i TV-serien Toddlers & Tiaras samt på vilket sätt föräldrarna i serien och tillika coacherna uppfostrar och kontrollerar sina barn. De frågeställningar vi valt att besvara är följande: Vilken syn på föräldraskap produceras i programmet? Vad finns det för likheter i representationen av skönhet i de båda avsnitten?I analysen har vi utgått ifrån två hela avsnitt av serien och har med hjälp av narrativ och semiotisk metod analyserat berättelsernas händelseförlopp samt fördjupat oss i kortare scener där vi trott oss kunna få svar på våra frågeställningar. Genomgående i uppsatsen har vi utgått ifrån ett socialkonstruktionistiskt teoretiskt perspektiv och därför menar vi att kön och genus är kulturellt skapta produkter. Resultatet visar att föräldrarna, i första hand mammorna, har en betydelsefull roll i programmet och de är tydliga i hur de vill att barnet ska prestera på scen. Om framträdandet inte går som planerat är de inte sparsamma med att öppet visa sin besvikelse över barnet. Mammornas önskan om att barnen ska lyckas i tävlingarna har i vissa fall gått så långt att de ”dopat” sina döttrar med koffeindrycker och diverse energitillskott. Det finns tydliga likheter mellan de olika programmen i hur skönhet representeras. Många yttre attribut är återkommande där flickorna alltid är kraftigt sminkade iklädda stora peruker och gnistrande smycken. I många fall kan vi urskönja en sexualisering av flickorna, både genom att iaktta enbart deras klädsel men främst i samspel med det flirtigt utmanande minspelet och kroppsspråket.

This thesis revolves around an obvious fact: printed (or otherwise two- or three-dimensional) poetry is always and inevitably visual. By analysing a representative selection of poems, including conspicuously experimental and image-like poems as well as examples of more conventional poetry, the thesis points out that visual iconicity is an equally inevitable consequence of the visuality of printed poetry. The analysis applies terminology relating to iconicity and intermediality (presented by Lars Elleström, whose theoretical basis is the semiotics of Charles Sanders Peirce) to the selected poems, while avoiding making too specific interpretations, in order to maintain a discussion of the ever-present phenomenon of visual iconicity as such, and not just the individual examples. Rather than introducing visual iconicity specifically to confirm more or less specific interpretations of poetic texts, this method of approaching poems as two-dimensional works of art is what this paper mainly aims to propose, as a productive starting point for literary analyses in general; as is concluded in the theoretical framework by Elleström, the actual modal and iconic properties of printed poetry contradict mutually exclusive dichotomies such as verbal/visual and text/image. While indirectly visually iconic poems tend to have a wider range of possible interpretations at the outset, the existence of iconic potential, however, does not depend on any specific interpretation.

Undersökningen kartlägger innehållet på en latent och manifest nivå i de fotografier och texter som Moderaterna och Socialdemokraterna distribuerat genom Instagram som politisk kommunikationskanal under val-kampanjandet år 2014. Frågan är om avsändaren uppmanar till aktion och i så fall, hur? På vilket sätt framtonas respektive partiordförande? Och på vilket sätt innehåller kommunikationsbudskapet sakpolitiska frågor? Fyra legitima strategier för valkampanjande på Internet har använts och en kvantitativ innehållsanalys av de 143 bilder och texter som Socialdemokraterna och Moderaterna distribuerat under perioden 1e januari till 13e september har legat till grund för undersökningen. I ljuset av teorin om framing och semiotik analyserades resultatet och de centrala upptäckterna är att de båda partierna till största del använder respektive Instagram-konto som en nyhetskanal i vilken dem informerar om samtida politiska aktiviteter. Instagram erbjuder de politiska partierna en möjlighet att involvera, informera, mobilisera och ansluta sina väljare utan censurering och filtrering från traditionell media. Denna uppsats redogör vidare för den potential Instagram som politisk kommunikationskanal har i svensk kontext. / This paper is mapping the content on a latent and manifest level in the pictures and texts, which have been distributed via Instagram as a political communication channel by Moderaterna and Socialdemokraterna during the Swedish election campaign in 2014. Does the sender invite the receiver to act? And in which ways are the prime minister candidates perceive in terms of salience? And in which way does the content discuss political issues in terms of salience? The theory of semiotics has been used when operationalization of the issue, on which a quantitative content analysis consisting of 143 images and text fragments that Socialdemokraterna and Moderaterna uploaded during the period 1st January to 13th September 2014 has been the basis for this research paper. In light of the framing theory the result and the key findings is that the two parties for the most part uses the respective Instagram account as a news channel, in which it inform the public about political activities. Instagram gives political parties an opportunity to both involve and mobilize voters without censoring and filtering from traditional media therefore the political parties should realize what potential Instagram has as a political communication channel.

Bakgrund & frågeställning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag är partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, växande stöd och senaste framgångar i valet 2014 parallellt med uppmärksammande skandaler väckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med så tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? Avgränsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, både implicit och explicit, för att övertyga. Vidare diskuteras likheter och skillnader i materialet från 2010 och 2014 och vem målgruppen kan tänkas vara, för att se åt vilket håll utvecklingen gått. Teori & metod Teori inom semiotik och retorik används tillsammans med teorier om politisk kommunikation för att besvara frågeställningarna. Filmerna anlayseras med verktyg som logos, ethos, pathos, genus deliberativum, konnotaion, kommutationstest och intertextualitet från fälten. Analys & slutsats Analysen redogör för en mycket pathos-betonad första valfilm 2010, de andra ses som mer ethos- och logos-betonade. I slutsatsen diskuteras att det skett en utveckling av vilka som är "vi" och "dom". Kommunikation har även gått från väldigt explicit till mer implicit. Detta säger dels något om hur bilden av mottagaren förändrats men kan även vara en strategi för att få en mjukare framtoning. Förändringarna visar på en professionalisering av Sverigedemokraternas kommunikation där filmerna från 2014 har två målgrupper: "Jimmie – på riktigt": stärka etablerade relationer och "Låt er inte tystas": vinna över skeptikerna. Nyckelord: Sverigedemokraterna, valfilm, retorik, semiotik, ethos, pathos, logos, Jimmie Åkesson, strategi, argumentation, implicit, explicit.

A picture says more than thousand words - an analysis of GQ Magazine´s cover images and ninth grade student´s views of them is an essay in media and communication studies covering 15 hp. This essay examines how men and women are depicted on the cover of GQ Magazine and how ninth grade students perceive these images. Our research questions are: How is gender presented in cover images? How do the students interpret these images? What possible differencies or similarities are there? Our theoretical framework is based on gender theory. Methods used are a survey conducted at Tegs Central school and a semiotic analysis of the cover images. We have to keep in mind that the cover images already have a stereotypical representation of the women and men, and that will automaticly affect the students answers. The essay shows that the semiotic studie describes profound thaughts on connotation terms. The survey studie shows that the students have the ability to analyse GQ Magazine´s cover images in a denotation level. Since the social problem is about what images says and what possible affect they have on the viewer. It is therefore important to have a critical mind when it comes to analyse images and be aware of these general representations of gender.

The aim of this study was to search for a link between the subject pictorial studies in means of expression and the ability to communicate in written and spoken language. To do so findings in relevant literature and a few complementing theories was addressed to cast light on interviews made with teachers dedicated to the subject pictorial studies in a subject-integrated curriculum. Interviews were conducted with nine teachers and all but one were teachers in the subject pictorial studies, spread across all of the nine grades in compulsory school. Informants were located in areas of socioeconomically high as well as low status, in central and densely populated areas as well as areas less densely populated. The diverse theoretical background consisted of semiotics, constructivist theory, social constructivist theory and genre theory. Theories and literature partly both contradicted and supported each other, depending on situation and circumstance. No evident conclusion could be made that discriminated one affecting cause from another on speech or writing skills. Yet some of the informants stated that the subject pictorial studies, to some extent, could be used to stimulate communication in written and spoken language, while some informants did not. One example on how this could be carried out, given by one of the informants, was by letting the pupils initially express their own thoughts and theories by aesthetic means which, according to the informants, enriched the following expressions in written or spoken language. Preferably future research should focus on classroom observations combined with interviews with language arts teachers as well as art teachers, and, in order to understand the perspective of the pupils, interviews with them as well.

Universiẗat, Diss.--St. Gallen, 2005.