During the year of 2020 the Covid-19 pandemic entailed restrictions that affected Sweden and the world in general. At the request of the Swedish Public Health Agency, Swedish universities were asked to conduct digital distance education. The purpose of this study is to investigate how the attitude to the change from traditional education to distance education among full-time students at Örebro University, can be understood in relation to factors linked to learning. The study also intends to examine whether and how the students experience that their social interaction and sense of coherence has been affected as a result of the change. The results of this qualitative study are based on qualitative interviews with full-time students at Örebro University, who have been involved in the change from traditional education to distance education. Previous research in these subject areas highlight, among other things, the prerequisites for successful distance education, as well as factors that have been found to have an impact on students’ experience of social interaction and sense of coherence. In addition to previous research, the study’s theoretical framework is based on Erving Goffman’s (2014 [1974]) dramaturgical perspective on social interaction and Aaron Antonovsky’s (2005) theory of sense of coherence.The result indicates that the students were predominantly negative about the change, mainly due to the lack of social interaction. The study also shows that the students experienced difficulties within the social interaction during distance education, in terms of impression management, maintenance of traditional norms and the separation between study time and free time. In conclusion, the study shows that the students’ sense of coherence has been affected in various degrees, depending on how they perceive that their sense of comprehensibility, manageability and meaningfulness is met in distance education. / Under år 2020 medförde Covid-19-pandemin restriktioner som påverkade Sverige och världen i stort. På begäran av Folkhälsomyndigheten uppmanades svenska universitet att bedriva digital distansundervisning. Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka hur inställningen till förändringen från traditionell undervisning till distansundervisning hos heltidsstudenter vid Örebro Universitet, kan förstås i relation till faktorer kopplat till lärande. Fokus ligger därtill på om och i sådana fall hur studenterna upplever att deras sociala interaktion och känsla av sammanhang har påverkats till följd av förändringen. Denna kvalitativa studie baserar sitt resultat på kvalitativa intervjuer med heltidsstudenter vid Örebro Universitet, som varit med om förändringen från traditionell undervisning till distansundervisning. Tidigare forskning inom dessa ämnesområden belyser bland annat förutsättningar för en lyckad distansundervisning, samt faktorer som har visat sig ha en inverkan på studenters upplevelse av social interaktion och känsla av sammanhang. Utöver tidigare forskning grundas studiens teoretiska ramverk i Erving Goffmans (2014 [1974]) dramaturgiska perspektiv gällande social interaktion samt Aaron Antonovskys (2005) teori om känsla av sammanhang.Resultatet från studien tyder på att studenterna var övervägande negativt inställda till förändringen, främst på grund av avsaknaden av socialt umgänge. Studien visar även att studenterna upplevde svårigheter i den sociala interaktionen vid distansundervisning vad gäller intrycksstyrning, upprätthållning av traditionella normer samt avgränsningen mellan studietid och fritid. Avslutningsvis visar studien att studenternas känsla av sammanhang påverkats i varierande grad, beroende på hur de uppfattar att deras känsla av begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet tillgodoses vid distansundervisningen.

Bakgrund: Att drabbas av en hjärtinfarkt är livsomställande för patienten. Genom livsstilsförändringar kan riskfaktorer elimineras och risk för att återinsjukna reduceras. Genom att patienten är följsam i sin egenvård och deltar i hjärtrehabiliteringsprogram kan risken minska. Trots det är följsamheten låg och dödligheten är fortfarande en ledande dödsorsak i Sverige.   Syfte: Syftet är att beskriva patientens upplevelse av egenvård efter hjärtinfarkt.   Metod: Studien har en induktiv ansats och de 15 kvalitativa resultatartiklarna har analyserats med hjälp av Fribergs femstegsanalys.    Resultat: Tre teman framkom i resultatet, “Betydelsen av stöd från omgivningen för att kunna bedriva egenvård ”, “Sjukvårdens betydelse för att möjliggöra egenvård” och “Begränsande och främjande upplevelser av egenvård”.  Socialt stöd, hjärtrehabilitering samt information och kunskap var några av de drivande komponenterna till att patienten upplevde motivation till att utföra betydande livsstilsförändringar. De komponenter som begränsade patienten var bland annat att rehabiliteringen inte ansågs vara individuellt anpassad men även att informationen som gavs av sjuksköterskan var bristande.    Slutsatser: Patienter som har drabbats av hjärtinfarkt behöver tydlig information för att de ska få kunskap och rätt verktyg till sin egenvård. Närstående och sjukvården är en viktig del av stödet då patienten ofta ställs inför prövningar i livet efter hjärtinfarkten, både fysiskt och mentalt.

Poor mental health among children and teenagers in Sweden has been recognized and been described as increasing (Folkhälsomyndigheten, 2018). Folkhälsomyndigheten (2018) suggests that there has been a twofold increase of psychosomatic symptoms within the age group of 13-to 15-year-olds in Sweden. This study enlightens the importance of the health promotions within the school system where all the professions within the school should work together to improve the mental health of the students. The purpose with this study is to produce a qualitative study where our intention is to increase the knowledge regarding lesson structures as a success factor from the perspective of the student where the sense coherence-component’s comprehensibility, management and meaningfulness describe the psychological health of the students. Our study has a qualitative approach as we wish to understand how students perceive distinct lesson structures as opposed to vague lesson structures. The collection of data used for this study consists of semi-structured interviews conducted with six informants from two separate junior high schools, that have been analyzed using both a deductive as well as an inductive hypothesis. The inductive coding gave us the subcategories: stress, security, interests, and boredom. The sense coherence-theory has helped us analyze our collection of data, the results of which indicate that of previous research; lesson structure, clarified pedagogy, and participation are the success factors when it comes to the students' sense of coherence. The study also indicates that the informant’s psychological health is affected negatively by vague lessons. The study recognizes the important work being done regarding a Special education methodology and technology approach and the preventively and health promotion within our schools which only benefit from a salutarily perspective. Keywords: clarification pedagogy, lesson structure, poor mental health and sense of coherence.

Bakgrund Sepsis är en livshotande dysfunktion i ett eller flera organsystem orsakad av stört systemiskt svar på infektion. Patienterna som överlevt sepsis upplever ofta övergående eller permanenta komplikationer med påverkan på deras livskvalitet. Livskvalitet är inget fast begrepp men kan beskrivas som personens nivå av välmående. Det går att mäta livskvalitet. De vanligaste mätinstrumenten är EQ-5D och SF-36. Patienter med sepsis finns i de flesta områden som allmänsjuksköterskans kompetens täcker och därför är det viktigt att öka kunskapen och förståelsen kring patientgruppen och hur patienternas livskvalitet påverkas efter sjukdomsförloppet.  Syfte Syftet med studien var att belysa patienters livskvalitet efter sepsis.  Metod I den här studien användes litteraturöversikt som design. Resultatet är baserat på 14 artiklar av kvantitativ design, och en artikel med kvalitativ design från databaserna PubMed och CINAHL som publicerats mellan 2009–2019. Artiklarna har kvalitetsgranskats med hjälp av Sophiahemmet Högskolas modifierade bedömningsunderlag. Artiklarna analyserades genom integrerad analys. Resultat Livskvaliteten påverkas negativt av att drabbas av sepsis. Resultatet visade att patienter som överlevt sepsis upplever en lägre grad av livskvalitet efter sepsis än innan insjuknandet, samt att patienterna har en lägre grad av upplevd livskvalitet efter sepsis jämfört med generell population utan sepsis. Resultatet presenteras i fyra domäner: fysisk, psykisk, social och funktionell livskvalitet.  Slutsats Livskvaliteten hos personer som överlevt sepsis är lägre än allmänhetens. Livskvaliteten påverkas i domänerna fysisk-, psykisk-, social- och funktionell livskvalitet. Sjuksköterskans kunskap och förståelse kring livskvaliteten hos personer som överlevt sepsis är viktig för att bedriva omvårdnad som förbättrar patientgruppens livskvalitet.

I Sverige har digitaliseringen gått fort. Forskning visar att det bland äldre personer finns sårbara grupper som inte använder digitala hjälpmedel så mycket och därför inte har tillgång till tjänster som de behöver. I föreliggande studie undersöks om tillgång till och användning av digital informationsteknologi påverkar äldre personers förmåga att bemästra sin tillvaro. Bemästringsförmågan mäts i en indexvariabel utifrån teorier om tron på den egna förmågan; inre och yttre kontroll samt känsla av sammanhang. Deltagarna (n=144) i studien var äldre som hade möjlighet att svara på en webbenkät och därför använde digitala hjälpmedel. Detta var en väsentlig begränsning som påverkade resultatet. I huvudsak framkommer inga signifikanta skillnader i bemästringsförmåga utifrån användning av digitala hjälpmedel eller demografiska faktorer bland deltagarna. En nyckelfaktor i de signifikanta samband med små effekter som framkom var erfarenheten av att regelbundet ha arbetat med datorer i sitt yrkesverksamma liv. Deltagare som anger att de har denna erfarenhet anger högre bemästringsförmåga än de som inte anger den erfarenheten. Här argumenteras för att skillnader i bemästringsförmåga är större i mer diversifierade grupper av äldre personer. Det stöder forskning som påtalar att digitaliseringen påverkar livskvalitén för äldre. Deltagare påtalar att alla inte vill eller har möjlighet att använda digitala verktyg och efterlyser kunskap och praktiskt stöd i användning av digitala verktyg. Det stöder forskning som visar att grupper av äldre inte kan delta i det digitaliserade samhället och forskning som påtalar vikten av ett livslångt lärande. / In Sweden, the digital transformation is fast. Research shows that there are vulnerable groups of elderly who do not use digital tools frequently and do not have access to services they need. This study examines whether access to and use of digital tools affects older people's ability to manage their lives. Mastery is measured based on theories of Self-efficacy, Internal and External Locus of Control and Sense of Coherence. The participants (n=144) in the study were elderly people who responded to an online survey and therefore used digital tools. This was an essential limitation that affected the result. No significant differences in mastery were found based on the use of digital tools or demographic factors among participants. Experience of professionally having worked regularly with computers was a key factor in the significant relational findings with small effects that appeared. Participants who reported this experience indicated higher mastery skills than those who did not report that experience. It argues for that differences in mastery are greater in more diverse groups of elderly. It supports research that suggests that digitization affects the quality of life of the elderly. Participants highlight that not everyone wants or are able to use digital tools and call for education and practical support in the use of digital tools. It supports studies showing that groups of elderly cannot participate in the digitized society and studies that highlights the importance of lifelong learning.

Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen världen över. Samtidigt som antalet drabbade ökar, minskar dödligheten bland annat relaterat till bättre behandlingsmetoder och tidigare upptäckt av cancern. Därmed kommer fler kvinnor leva med ett eller två bröst borttagna efter mastektomi, vilket kan påverka kvinnornas upplevda hälsa. Syfte Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av hälsa efter mastektomi vid bröstcancer. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes med hjälp av en integrerad dataanalys. Inkluderade artiklar är publicerade mellan 2016 - 2021 och hittades i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat Med grund i de 15 inkluderade artiklarna identifierades tre kategorier: välbefinnande, identitet och kroppsbild, med tillhörande subkategorier. Det framkom att kvinnorna upplevde en försämrad livskvalitet och att stödet var viktigt för acceptans. Upplevelsen av en ny identitet som kvinna var genomgående och även påverkan på upplevd femininitet och sexualitet. Ingreppet resulterade i en förändrad kroppsbild, där acceptansen infann sig en tid efter operation. Slutsats Majoriteten av de kvinnor som genomgått mastektomi vid bröstcancer upplever en försämrad hälsa efter operation. Detta i form av en försvagad kvinnlig identitet, en sämre upplevd kroppsbild samt en minskad känsla av välbefinnande. / Background Breast cancer is the most common cancer disease worldwide. While the number of new patients increases, the mortality decreases. This due to better treatment options as well as an earlier discovery of the breast tumor. Therefore, more women will live with one or two breasts removed after a mastectomy, which may effect their experience of health. Aim The aim was to illuminate women's experiences of health after mastectomy in breast cancer. Method A non-systematic literature review was conducted using an integrated analysis. Included articles were published between 2016 - 2021 and were found in the databases PubMed and CINAHL. Results Based on the 15 included articles, three themes were identified: well-being, identity and image, with associated sub-themes. It showed that women experienced a lower quality of life and that the support was of essence for acceptance. The experience of a new identity as a woman was common and also the effect on femininity and sexuality. The surgery resulted in a changed body image, where acceptance appeared a time after surgery. Conclusions The majority of women who have undergone mastectomy for breast cancer experience a decreased health after surgery. This in the form of a weakened female identity, a worse perceived body image and a reduced feeling of well-being.

Ungefär 22 200 personer insjuknar årligen i hjärtinfarkt i Sverige och dödligheten ligger på cirka 23 procent. Omkring 50 kvinnor dör dagligen i hjärt- och kärlsjukdomar där den vanligaste dödsorsaken utgörs av hjärtinfarkt. Kvinnor söker oftast vård senare än män eftersom de upplever ibland annorlunda symtombild än män och det kan även uppstå tidsfördröjningar från att diagnos ställs tills att rätt behandling initieras. Att drabbas av en hjärtinfarkt kan försätta individen i en livskris där oro och känsla av otrygghet kan uppstå. Med ökad förståelse och kunskap kan sjuksköterskor bättre stötta kvinnor med hjärtinfarkt och hjälpa dem att stärka deras känsla av sammanhang. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter av att insjukna i en hjärtinfarkt. Metoden var en litteraturöversikt där sökningarna skedde i databaserna PubMed och CINAHL med en systematisk sökstrategi. Sökningarna resulterade i 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design och vald analysmetod var integrerad analys. I resultatet framkom det tre huvudkategorier som var upplevelser om förändringar i kropp och själ, upplevelser om det professionella och sociala stödet samt upplevelser av att leva under nya förutsättningar. Kvinnornas liv efter hjärtinfarkten förändrades på olika sätt där anpassning till den nya livssituationen kantades av olika upplevelser. Slutsatsen av denna litteraturöversikt tyder på att kvinnorna påverkades i stor utsträckning både psykiskt och fysiskt av att insjukna i en hjärtinfarkt. Genom en känsla av meningsfullhet i livssituationen kunde kvinnornas känsla av sammanhang stärkas vilket gynnade deras motivation till att göra livsstilsförändringar. Även vikten av kunskap och ökade utbildningsinsatser för vårdpersonal framhävs i denna litteraturöversikt. / Approximately 22 200 people suffer from myocardial infarction in Sweden every year, with a mortality rate of about 23 percent. Approximately 50 women die everyday suffering from cardiovascular diseases, with myocardial infarction being the most common cause of death. Women often seek health care later than men because they sometimes experience different symptoms than men and there may also be time delays from diagnosis until the right treatment is initiated. Suffering from myocardial infarction can put the individual in a life crisis where anxiety and feelings of insecurity can arise. With increased understanding and knowledge, nurses can better support women with myocardial infarction and help them strengthen their sense of coherence. The aim of this literature review was to highlight women's experiences and perceptions of having suffered a myocardial infarction. The method was a literature review with searches conducted in the databases PubMed and CINAHL using a systematic search strategy. The searches resulted in 15 scientific articles with qualitative and quantitative design and the chosen method of analysis was integrated analysis. Three main categories emerged from the results: experiences of changes in body and mind, experiences of professional and social support, and experiences of living under new conditions. The women's lives after the myocardial infarction changed in different ways, with adaptation to the new life situation being marked by different experiences. The conclusion of this literature review suggests that women were significantly affected both psychologically and physically by suffering a myocardial infarction. A sense of meaningfulness in the life situation helped to strengthen the women's sense of coherence, which in return helped to motivate them to make lifestyle changes. The importance of knowledge and increased education for health professionals was also highlighted in this literature review.

The aim of this study was to investigate how counselors at BUP describe their experiences of mindfulness training in the workplace. Using a qualitative approach with semi-structured interviews, we interviewed six social workers employed as counselors and therapists at a child and youth psychiatric center in south Sweden. The analysis was based on Antonovsky’s salutogenic approach and three key elements of his Sense of Coherence concept: comprehensibility, manageability, and meaningfulness. The social workers’ descriptions indicate that they describe that mindfulness training has strengthened all three elements of Sense of Coherence, in their professional roles. This was expressed as follows: 1) A strengthened awareness of thoughts and mental states increased comprehensibility, experienced as a heightened sense of focus and structure in performing work tasks. 2) The ability to stay present and relax improved manageability as a tool to cope with stress in challenging situations. 3) Focusing on the positive aspects of the work and the appreciation of small steps of progress increased meaningfulness.

Bakgrund: Vid forskningsgenomgång framkom det i internationell forskning att det finns kunskap om sjuksköterskans arbetsbelastning, om stressfaktorer på arbetsplatsen och dess negativa påverkan på sjuksköterskans hälsa. Sjuksköterskan upplever en stark arbetsrelaterad stress, där tidspress och hög arbetsbelastning är återkommande fenomen på akutvårdsavdelningar. En kunskapsbrist råder kring sjuksköterskans upplevda hälsa, specifikt i relation till hennes upplevda möjlighet att ge god omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskans upplevda hälsa i relation till hennes upplevda möjlighet att ge god omvårdnad i en akutvårdskontext. Metod: Enkätundersökning av empirisk deskriptiv design med kvantitativ ansats. Resultat: Utifrån sjuksköterskornas skattning av hälsa och god omvårdnad sorterades frågorna in i rubrikerna: sjuksköterskans upplevda hälsa, omvårdnadens atmosfär, sjuksköterskans upplevda möjlighet att underhålla omvårdnadens kvalitet och stressorer i arbetsmiljön. Slutsats: Studien illustrerar ett gott exempel på sjuksköterskans upplevelse av hälsa och upplevelse av god omvårdnad i relation till varandra och KASAM. Sjuksköterskan kan ha en hög KASAM eller låg KASAM beroende på hög begriplighet och hanterbarhet men låg meningsfullhet, eller låg begriplighet och hanterbarhet men hög meningsfullhet. Det vill säga att en sjuksköterska väl kan ha god hälsa utan att hon har relation till god omvårdnad om begriplighet och hanterbarhet finns. Likaså kan sjuksköterskan uppleva avsaknad av hälsa med att detta är i relation till att uppleva god omvårdnad om meningsfullhet finns. Klinisk betydelse: Det krävs en insikt om vad relationen hälsa och välmående hos sjuksköterskan, satt i sammanhang med huvuduppgiften, det utförda omvårdnadsarbetet, egentligen kräver. / Background: Internationally, there is an existing knowledge about nurses’ workload, stress factors in workplaces and its negative impact on nurses’ health. In acute care settings, the nurses experience a strong work-related stress, where time pressure and heavy workload are recurring phenomena. A lack of knowledge exists about the nurse's perceived health, specifically in relation to her experienced ability to provide good care. Aim: The aim of this study was to examine nurses’ experienced health, in relation to her experienced ability to provide good nursing, in acute care settings. Method: A survey of empirical descriptive design with quantitative approach. Result: Based on nurses' estimates of health and good nursing, the questions were arranged under the following headlines: experienced health – good nursing, lack of health – absence of nursing, experienced health – absence of nursing and lack of health – good nursing. Conclusion: The study is a good example of the relation between a nurse's experienced health, her cognition of well performed nursing and sense of coherence. The nurse may have a high or low sense of coherence due to high comprehensibility and manageability but low meaningfulness, or low comprehensibility and manageability but high meaningfulness. Due to high comprehensibility and manageability the nurse can experience good health, but it may not be related to good nursing. The nurse can also experience a lack of health but perform good nursing, due to high meaningfulness. Clinical significance: The study indicates that it requires an understanding for the relation between health and well-being of the nurses, put in context with the main task, the nursing.

This study aimed at examining if a strengths-based intervention implemented by two coordination teams in Surahammar and Hallstahammar has a positive effect on the wellbeing and work capacity of participants with complex needs such as mental and physical disabilities. As a direct result of citizens with complex needs having problems getting gainful employment the two teams were formed to help people who has not yet been helped by other previous interventions. Due to the studied group commonly facing several mental and physical disabilities the teams were constructed to use a strengths-based solutions-focused approach for their interventions. During a one-year intervention period the participants actively participated in strengths-based interventions consisting of solutions-focused activities, group activities, individual coaching and on-site job training. The research method used had a mixed methods design using both quantitative and qualitative methods. Data were gathered with the sense of coherence questionnaire and semi-structured interviews. When measured, using the instruments, results showed that participants wellbeing as well as their work capacity increased. In the discussion it is suggested that further research is needed as a small sample size and participant dropout limit the possibility to generalize the findings to a broader context.