In 2015, Amnesty International introduced a policy called “Sex Worker’s Rights are Human Rights” aimed at preventing discrimination and human rights violations for sex workers. The policy would work to prevent discrimination and human rights violations from occurring for sex workers. By decriminalizing both the sale of sex and the purchase of sex, the organization said that the well-being, health and integrity of sex workers would thus be improved (Amnesty International, 2015).  The purpose of this study is to investigate how the debate on prostitution has undergone a change before Amnesty’s policy began to operate in 2015. The arguments highlighted over time would be examined from the period 2004-2014. The reason why the period 2004 to 2014 has been selected is to position how the organization has undergone a change that may have led to a decision on a new policy. The study also aimed to present and interpret the ideas and arguments that have occurred in the light of the three feminist theories: Radical feminist theory, liberal feminist theory and sex radicalism. The methodological choice is based on a qualitative study in the form of text analysis in which 60 texts from both Amnesty International and Amnesty Press will be analyzed and interpreted.  The results shown in the study are that the section internationally and in Sweden share some differences among each other. There are many in the members of the Swedish section who think that buying sex should be criminalized because they believe that it is a form of exercise of power, while the other part of the section’s members are pushing for liberalization to achieve equality and not objectify the voluntary sex workers as victims. The phenomenon also depicts perspectives depending on when the phenomenon is mentioned, in previous years it is referred to as prostitution, which means from radical perspectives. Whereas, more recently, just before the policy began to operate, it suggested more sex-radical perspectives and a liberalization around the purchase of sexual services. Finally, the perspective is a depicted and moves towards a liberalization where the phenomenon is called after sex work in both the Swedish and the international section. / Amnesty International införde år 2015 en policy vid namn “Sex Worker’s Rights are Human Rights” som syftade till att förhindra att diskriminering och kränkning av de mänskliga rättigheterna uppstår för sexarbetarna. Genom en avkriminalisering på både försäljning av sex och sexköp menade organisationen att sexarbetarnas välmående, hälsa och integritet på så sätt skulle förbättras (Amnesty International, 2015).  Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur debatten kring prostitution genomgått en förändring innan Amnestys policy började verka år 2015. Argumenten som lyftes fram över tid skulle undersökas utifrån tidsperioden 2004–2014. Anledningen till att tidsperioden 2004 till 2014 har valts ut syftar på att positionera hur organisationen genomgått en förändring som kan ha lett till ett beslut om en ny policy. Studien syftade även till att framlägga samt tolka idéerna och argumenten som förekommit i ljuset av de tre feministiska teorierna: Radikalfeministisk teori, liberalfeministisk teori och sexradikalism. Metodvalet grundar sig på en kvalitativ studie i form av textanalys där 60 texter från både Amnesty International och Amnesty Press kommer att analyseras och tolkas. Resultat som påvisats i studien är att sektionen internationellt och i Sverige delar en del skiljemeningar bland varandra. Det finns många inom den svenska sektionens medlemmar som tycker att sexköp borde kriminaliseras eftersom de menar att det är en form av maktutövning, medan den andra delen av sektionens medlemmar trycker på en liberalisering för att uppnå jämställdhet och inte objektifiera de frivilliga sexarbetarna till offer. Fenomenet skildrar även perspektiv beroende på när i tiden fenomenet omtalas, under tidigare år benämns det som prostitution vilket menar på radikala perspektiv. Medan senare tid precis innan policyn började verka, tydde på mer sexradikala perspektiv och en liberalisering kring köpet av sexuella tjänster. Avslutningsvis skildras perspektivet och går mot en liberalisering där fenomenet benämns efter sexarbete på både den svenska och den internationella sektionen.