The aim of this paper is to examine how users of Grindr are experiencing and creating gender, ethnicity and race on the application. I interviewed six cis-male between the ages of 20-30 who were active on Grindr. I based my interviews and study on José Esteban Munoz theory on Queer and Queer Temporalities, Raewyn Connells theory on hegemonic masculinity and Sara Ahmeds theory on postcolonial feminism. I interviewed them about fetishisations connected to gender and the creating of masculinity on Grindr and how the construction of the application affect users and the way that they act on it. I also interviewed them about gender and the creating of masculinity connected to thoughts about anti-effeminacy. My informants expressed an ambivalence attitude towards Grindr, all of my informants talked about Grindr as a place to connect with other people and at the same time they talked about experiences of racism and femmephobia on Grindr.

Bakgrund: I Sverige finns cirka 43 000 människor som lever med en stomi. Vid en stomi ändras organets naturliga tömningsväg vilket resulterar i en stomipåse på buken. Sexuell hälsa är en väsentlig del av livet med många faktorer som samverkar och dimensionen av sexualitet kan uttryckas samt upplevas på olika sätt. Sjuksköterskans roll innefattar att främja hälsa och ge stöd genom samtal samt information. Syfte: Att beskriva hur personer med en stomi upplever sin sexuella hälsa. Metod: En litteraturöversikt med vetenskapliga artiklar från PubMed och CINAHL Complete. Resultet innehåller tre kvanlitativa artiklar, sex kvalitativa samt två artiklar med mixad metod. De vetenskapliga artiklarnas resultat tematiserades baserat på likheter och skillnader. Resultat: Upplevelsen beskrivs under fyra teman: Stomins inverkan på sexuell aktivitet och intimitet, Sexuell dysfunktion på grund av fysiska problem, Relationer och sexuell attraktion samt Behov av stöd och information. Resultatet visar att personer med stomi upplever en förändrad sexuell hälsa orsakat av fysiska, emotionella och sociala aspekter. Det fanns ett ökat behov av rådgivning och information kring den sexuella hälsan samt behov av stöd från en eventuell partner. Slutsats: Kunskap innefattande den sexuella hälsan är en aspekt för sjuksköterskan att ta med sig i mötet med personer med en stomi. Upplevelserna som beskrivs belyser vikten av att sexuell hälsa är en faktor som påverkas av stomins närvaro och sjuksköterskans medvetenhet om dessa upplevelser kan bidra till ökad kunskap för fortsatt arbete med personer med en stomi inom vårdvetenskapen och i sjuksköterskeyrket.

Bakgrund: Kunskapen om kvinnors upplevelser om sin sexualitet efter en cystektomi är ytterst begränsad i den vetenskapliga litteraturen. Kvinnor som står inför cystektomi har ofta frågor kring hur och om ingreppet kan komma att påverka deras sexualitet och då kan sjuksköterskor uppleva att kunskapen saknas för att bemöta dessa frågor. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av sin sexualitet efter genomgången cystektomi. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes. Totalt sju kvinnor som var 75 år eller yngre och som hade opererats med cystektomi för ett år sedan eller mer inkluderades. Materialet har analyserats med innehållsanalys enligt Burnard m.fl. (2008).Resultat: I denna studie framkom att kvinnor kan uppleva en Minskad sexuell motivation, detta var det tema som framkom vid analysen. Temat styrks av följande sju kategorier: Minskat eget behov av samlag, Minskad egen sexuell lust, Minskad egen sexuell njutning, minskat behov av samlag hos partnern, minskad sexuell respons från partnern, behov av och tid för sexuell rehabilitering samt stomins påverkan på sexualiteten. Kvinnorna beskrev att deras egen sexualitet till stor del utgick från deras partner och de upplevde en negativ påverkan på sin egen sexualitet på grund av deras partners minskade behov och förmåga till sexuella akter. Slutsats: Kvinnorna i denna studie upplevde en minskad sexuell motivation efter en cystektomi. Dock är det oklart om enbart operaration var orsak till förändringen. Den minskade motivationen hade börjat redan vid insjuk-nandet och påverkats också av den egna och partners eventuella sam-sjuklighet och stigande ålder. Då flera problem var kopplat till smärta och blödning vid samlaget, saknade kvinnorna och hade ett stort behov av mer information kring hur läkningsprocessen ser ut och om hur sexualiteten kan komma att påverkas efter cystektomi. Eftersom en stor del av kvinnornas egna sexualitet kopplades till partnern är det viktigt att även partnern involveras i samtal som rör sexualiteten. Sjuksköterskan har här en stor roll att fylla. / Background: Knowledge about women’s experiences regarding their sexuality after cystectomy seems limited in the scientific literature. Often women have questions about how the cystectomy will affect their sexuality and nurses might experience a lack of knowledge to manage these questions.Aim: The aim of this study was to describe Women’s experiences of their sexuality after they had undergone cystectomy.Method: A qualitative study was carried out. A total of seven women who were 75 years old or younger and had undergone cystectomy at least a year ago were included. The material was analyzed through content analysis according to Burnard et al. (2008).Resultat: The theme that emerges in the analysis was that the women experienced a reduced sexuell motivation. Seven categories explained this theme: reduced need for sexual intercourse, reduced sexual desire, reduced sexual pleasure, partners reduced need for sexual intercourse, reduced sexual response from the partner, need and time for sexual rehabilitation and the stomas effect on their sexuality. The women described that their sexuality was largely based on their partners, and they experienced a negative impact on their sexuality due to their partners reduced need and ability for sexual acts.Conclusion: Womens sexuality was highly affected after they had undergone cystectomy and their motivation for sexual acts was reduced. It is unclear whether surgery alone was the cause of this change. Women experienced a lack of information and had a need for more information about the healing process after the operation and how the cystectomy could affect their sexuality. The women expressed that a large part of their sexuality was based on their partner and therefore it is important to involve the partners in the sexual information and counseling. Here the Nurse has an important role.

Bakgrund: Fysiologiska förändringar som uppstår till följd av menopaus kan ha en stor inverkan på kvinnor, både sexuellt och på andra plan i livet. Den sexuella hälsan är en stor del av människors identitet och påverkar upplevelsen av välbefinnande. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor undviker att samtala om sexualitet och sexuell hälsa, och att speciellt kvinnor under och efter klimakteriet är en patientgrupp vars sexualitet ofta förbises. Syfte: Syftet med studien var att utifrån aktuell forskningslitteratur sammanställa kunskap om hur kvinnor upplever sin sexualitet och sexuella hälsa under och efter klimakteriet. Metod: Genom strukturerade databassökningar i PubMed, CINAHL och PsycINFO identifierades 15 artiklar med kvalitativ ansats relevanta för studiens syfte. Innehållsanalys genomfördes för att identifiera mönster i de olika artiklarna. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre huvudteman: Klimakteriets påverkan på sexualitet och sexuell hälsa, Kontextens betydelse för klimakteriet och den sexuella hälsan samt Föreställningar kring klimakteriet, kön och sexualitet.Av resultatet framkom att kvinnorna upplevde positiva och negativa effekter av menopaus i relation till sexualitet och sexuell hälsa. Emotionella aspekter av sexualitet såsom närhet och intimitet var viktiga för många av kvinnorna. Vidare visade litteraturstudien att normer och diskurser hade en negativ inverkan på kvinnornas inställning till klimakteriet samt att den kontext de befann sig i påverkade deras upplevelser av sexuell hälsa. Konklusion: För alla kvinnor är upplevelserna av klimakteriet och den sexuella hälsan unika, varför vårdpersonal alltid måste utgå från den individuella patientens behov och önskemål. Då kvinnor upplever att de inte får tillräckligt med information om klimakteriet i relation till sexualitet har hälso- och sjukvården en stor möjlighet till förbättringsarbete. Sjuksköterskor behöver bland annat bättre verktyg för att samtala med patienter om sexualitet och sexuell hälsa. Det är även viktigt att belysa de strukturer och diskurser som finns i samhället rörande kön och ålder då de påverkar både patienter och vårdpersonal. / Background: Physiological changes appearing due to menopause may have a great impact on women, both sexually, physically and emotionally. Sexual health is a big part of a person’s identity and effects the feeling of well-being. Previous research show that nurses avoid talking about sexuality and sexual health, and that especially women during and after menopause is a patient group whose sexuality is often overlooked. Aim: The purpose of this study was to compile, based on current research literature, knowledge about how women experience their sexuality and sexual health during and after menopause. Method: Through structural database searches in PubMed, CINAHL and PsycINFO 15 qualitative articles relevant for the study’s aim were identified. Content analysis was used to identify patterns in the different articles. Results: The content analysis resulted in three main themes: The effects of menopause on sexuality and sexual health, Contexts effecting menopause and sexual health and Stereotypes regarding menopause, gender and sexuality. The results show that women experienced positive and negative changes on sexuality and sexual health due to menopause. Emotional aspects of sexuality such as affection and intimacy were for many women important. It also showed that norms and discourses had a negative impact on women’s attitude towards reaching menopause and that the context the women were in had an effect on their experiences of sexual health. Conclusion: The experiences of menopause and sexual health are unique for all women, establishing that health care professionals always must base their care on every patient’s individual needs and requests. Since women feel that they do not get enough information regarding menopause and sexuality, health care has a great opportunity to undertake improvement. Nurses need better tools to discuss sexuality and sexual health with their patients. It is also important to bring the structures and discourses existing in society regarding gender and age into light, since they affect both patients and health care professionals.

ABSTRACT  Background: Hysterectomy is a surgical procedure involving the removal of the uterus. About every tenth woman in Sweden undergoes this surgical treatment. Hysterectomy is performed due to various causes such as endometriosis, fibroids, prolapse or bleeding disorders. Additionally, it can also be a life-saving measure in acute labour complications. Hysterectomy can be planned or acute. With increased knowledge and understanding of women's experiences and perceptions of hysterectomy, nurses can approach these women in a more person-centred way and thus promote their health and well-being.   Purpose: To shed light on women's experiences and perceptions of undergoing hysterectomy.   Method: A general literature review based on nine qualitative articles. The articles were found via the PubMed and CINAHL databases; their quality was assessed according to SBU's review template, and their content was analysed with manifest content analysis.   Results: Three categories related to undergoing hysterectomy were identified: an altered body, the importance of support and information, and altered sexual and reproductive health. Women's experiences and perceptions of undergoing hysterectomy touched on both positive and negative aspects.   Conclusion: Many women who undergo a hysterectomy have varied perceptions of it. The loss of the uterus often leads to changes in women's body image, social life and sexual and reproductive health. Women who received thorough information before the surgery experienced increased satisfaction with their care and increased patient participation. KASAM is a useful theory for analysing women's health and well-being during a hysterectomy. The results of the literature review can contribute to increased understanding of how the absence of the uterus can affect a woman.

Manligt sminkanvändande är något som vuxit och blivit en stor del av samhället. Trots detta förknippas det fortfarande med femininitet och homosexualitet. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hur sminkanvändning hos män påverkar hur de uppfattas av dess omgivning. Detta genomfördes genom att manipulera en bild på en man där han antingen applicerades med smink eller inte. Detta bildade två enkäter. Totalt deltog 120 studenter från två universitet i Mellansverige. Enkäten bestod av att skatta mannen på 13 attribut, ett Big Five test samt ange kvalitativa data. Angående attributen bedömdes den sminkade mannen som mindre manlig, mer positiv, kreativ, pålitlig, ansvarsfull och strukturerad jämfört med den osminkade mannen. Den sminkade mannen bedömdes annorlunda gällande personlighetsegenskaperna extraversion, öppenhet och neuroticism. Denna skillnad berodde på mannens utseende, men effekten kan ha åstadkommits av den samvarierande variablen upplevd sexuell läggning. Därmed verkar manligt sminkanvändande vara förknippat med homosexualitet och bisexualitet.

Sammanfattning Bakgrund: År 2020 blev cirka 1,3 miljoner kvinnor i världen diagnostiserade med gynekologisk cancer. Cancersjukdomens process och cancerbehandlingen skapar besvär av fysisk, psykisk och social karaktär som kan påverka den sexuella hälsan samt kvinnornas kroppsbild. För att vårdpersonal ska kunna stödja de drabbade, kan verktyg som PLISSIT vara en hjälp vid förmedling av information och stöd. Syfte: Att beskriva hur kvinnor med gynekologisk cancer upplever sin sexuella hälsa och kroppsbild samt hur de upplever informationen och stödet från vården. Metod: Arbetet är utfört som en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Den inkluderar 19 kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom. Fysisk påverkan, Psykisk påverkan, Påverkan på kroppsbild och Det upplevda stödet från vården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att sjukdomen och behandlingen påverkade den sexuella hälsan negativt och att informationen och stödet från vården var bristfälligt. Slutsats: Kvinnornas framkomna besvär samt brist på stöttning från vården, ledde till lidande för kvinnorna i studien. Detta skapar en utmaning för sjukvården där specialistsjuksköterskan har en nyckelfunktion i att erbjuda information och stöd. Nyckelord: Gynekologisk cancer, sexuell hälsa, kroppsbild, information, stöd.

No description available.

Sammanfattning  Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancertypen hos kvinnor och utgör en av de vanligaste och dödligaste cancerformerna. Att drabbas av och behandlas för bröstcancer, medför fysiska såväl som psykiska besvär, vilket påverkar den sexuella hälsan hos kvinnor. Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa efter mastektomi och farmakologisk bröstcancerbehandling. Metod: Studien var en litteraturöversikt med utgångspunkt i 14 kvalitativa artiklar varav två av typen mixad metod, där enbart den kvalitativa delen använts. I analysen användes en femstegsstruktur av Friberg. Resultat: Resultatet sammanställer två huvudteman med fyra tillhörande subteman. Det första huvudtemat Att uppleva ett förändrat sexliv innehåller följande subteman: Att uppleva sexuella besvär och minskad sexlust och Att uppleva intimitet utan sex. Det andra huvudtemat lyder Att finna stöd i andra med tillhörande subteman: Att hantera och få stöd i den förändrade relationen och Att prata om sexuella besvär med hälso- och sjukvården. Slutsats: Att ha behandlats för bröstcancer medförde fysiska och psykiska besvär, vilket låg till grund för försämrad sexuell hälsa. Att ha fått sitt bröst borttaget och behövt hantera fysiska läkemedelsbiverkningar ledde till utmaningar för kvinnorna. Examensarbetet kan delge en inblick i den subjektiva upplevelsen utifrån kvinnors perspektiv, som har behandlats för bröstcancer. Det i sin följd kan leda till bättre förutsättningar för omvårdnad av patienter relaterat till sexuell hälsa.  Nyckelord: Bröstcancer, kvinnor, omvårdnad, sexuell hälsa & transition

Bakgrund: Sexuell hälsa har stor betydelse för många människors välmående och inkluderar både den mentala och fysiska hälsan. Patienter kan drabbas av sexuell dysfunktion både direkt och indirekt kopplat till sjukdom och deras livskvalitet kan därmed påverkas. Sjuksköterskan bör ha goda kunskaper om olika sjukdomar och behandlingar rörande sexualitet för att kunna ge patienten god omvårdnad. Patienter har beskrivit ett missnöje med bristande information gällande sexuell hälsa och flertalet uppger att sjuksköterskor inte vidrör ämnet i den utsträckning patienterna önskar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att samtala med patienter om sexuell hälsa. Metod: Denna studies inkluderade artiklar återfanns på databasen MEDLINE via sökmotorn PubMed. Artiklarna hade kvalitativa, kvantitativa och mixed-method ansatser. Data analyserades med tematisk analys enligt Aveyard. Resultat: I resultatet framkom totalt tre huvudteman och åtta subteman som besvarade studiens syfte samt frågeställning. De huvudteman som identifierades var Verksamhetens struktur, Normers påverkan och Det personliga inflytandet. Inom dessa teman framkom det att sjuksköterskorna ofta upplevde en osäkerhet som ledde till undvikande av samtal runt den sexuella hälsan. Osäkerheten grundade sig i flertalet faktorer såsom kunskapsbrist, brist på rutiner, otydligt ansvarsområde, personliga känslor samt oro för patientens reaktion. Utifrån normer om vem som var sexuellt aktiv tenderade sjuksköterskan att selektera vilka patienter som skulle delges information. Slutsats: Studien har påvisat den relevans sexuell hälsa har för människors livskvalitet och därmed även behovet av att sjuksköterskan att utbildas inom området för att kunna uppfylla patientens behov av rådgivning och information.