Bakgrund: En bra hälsa och god livskvalitet är något som alla människor har rätt till. När kvinnan kommer in i klimakteriet kan bra sexuell hälsa ge ökad livskvalitet då sexualitet utgör en viktig del i människans liv. Kvinnan kan påverkas negativt av klimakteriesymptom som hindrar sexuell hälsa och välbefinnande. För att främja välmåendet under klimakteriet behöver många kvinnor stöd och råd från sjukvården. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor upplever sin sexuella hälsa under klimakteriet.  Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga studier. Nio kvalitativa samt två med mixad metod. Litteraturstudien har utförts enligt en guide utformad av Popenoe, Langius-Eklöf, Stenwall och Jervaeus.  Huvudresultat: Den förändrade sexualiteten uttrycktes både fysiskt och psykiskt. Generellt orsakade dessa förändringar en upplevd sexuell ohälsa. Många saknade kunskap om klimakteriet och tyckte att det var svårt att be om hjälp. Den sexuella problematiken påverkade kvinnornas äktenskapliga relationer och många menade att de gick med på sexuella handlingar mot sin vilja då relationen var det viktigaste.  Positiva sidor av klimakteriet som nämndes var att slippa menstruationer och oron för oönskade graviditeter. Hormonbehandlingar och fysisk träning samt erfarenhetsutbyte med andra kvinnor kunde vara till hjälp. Slutsats: Kvinnor upplevde både negativa och positiva förändringar under klimakteriet. Att prata om klimakteriet ansågs som tabubelagt vilket gav upphov till kunskapsbrist hos kvinnorna. Som sjuksköterska har vi möjlighet att se dessa kvinnor inom vården och förstå deras upplevelser genom att ställa öppna frågor och kunna bistå med råd och stöd. / Background: Good health and a good quality of life is something that all people have a right to. When a woman enters menopause, good sexual health can provide increased quality of life as sexuality is an important part of a person's life. The woman can be negatively affected by climacteric symptoms that hinder sexual health and well-being. To promote well-being during the climacteric period, many women need support and advice from the healthcare system. Purpose: The purpose was to describe how women experience their sexual health during the climacteric period. Method: A descriptive literature study based on eleven scientific studies. Nine qualitative and two with a mixed method. The literature study has been carried out according to a guide designed by Popenoe, Langius-Eklöf, Stenwall och Jervaeus. Main result: The changed sexuality expressed itself both physically and psychologically. Generally, these changes caused a perceived sexual unhealthiness. Many woman lacked knowledge about the menopause and found it difficult to ask for help. The sexual problems affected the women's marital relationships and many of them agreed to sexual acts against their will as the relationship was the most important thing. Positive aspects of the climacteric period were that were mentioned were avoiding menstruation and the worry about unwanted pregnancies. Hormone treatments and physical exercise as well as sharing experiences with other women could be helpful. Conclusion: Women experienced both negative and positive changes during the climacteric period. Talking about the climacteric period was considered taboo, which gave a lack of knowledge among the women. As nurses, we have the opportunity to see these women in care and understand their experiences by asking open questions and being able to assist with advice and support.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Urininkontinens och sexuell dysfunktion är vanligt förekommande efter prostatacancerbehandling. Tidigare forskning har visat att urininkontinens och sexuell dysfunktion försämrar livskvaliteten. Syfte: Att kartlägga vilka typer av rehabilitering som finns för män med prostatacancer gällande sexuell dysfunktion och urininkontinens samt att belysa rehabiliteringsbehov som inte tillgodoses. Metod: Litteraturstudie. Tio vetenskapliga originalartiklar inkluderades; åtta med kvantitativ metod och två med kvalitativ metod. Resultat: Det fanns flera olika typer av bäckenbottenträning för att fysiskt rehabilitera urininkontinens. Bäckenbottenträningen minskade urininkontinensen i samtliga studier. Ett samband mellan minskad urininkontinens efter bäckenbottenträning och en förbättrad livskvalitet hittades. Männen hittade strategier för att psykosocialt anpassa sig till sin urininkontinens. Bäckenbottenträningen gav ingen betydande förbättring av sexuell dysfunktion.  Den psykosociala rehabiliteringen som finns vid sexuell dysfunktion är patientinformation, samtal i vården, gruppterapi, stödgrupper och par-kommunikation. Slutsats: Alla typer av bäckenbottenträning minskade urininkontinensen. På grund av den emotionella och sociala påverkan som urininkontinensen har kvarstår ett behov av psykosocial rehabilitering. Ingen evidens hittades för att bäckenbottenträning förbättrar sexuell dysfunktion. Mer forskning efterfrågas för att hitta fysiska rehabiliteringsmetoder vid sexuell dysfunktion. Psykosocial rehabilitering hjälpte männen att anpassa sig till den sexuella dysfunktionen. Dock finns ett behov av ett sammanställt program med olika typer av psykosocial rehabilitering som alla prostatacancerpatienter kan erbjudas. / Background: Prostate cancer is the most common form of cancer in Sweden. Urinary incontinence and sexual dysfunction are the general problems caused by prostate cancer treatment. Previous research has shown that quality of life is affected by urinary incontinence and sexual dysfunction. The aim: To review available rehabilitation in urinary incontinence and sexual dysfunction for men with prostate cancer, and to find rehabilitation needs that were not met in these men. Method: Literature review. Ten articles were included; eight quantitative and two with qualitative method. Results: Several types of pelvic floor muscle training were found to physically rehabilitate urinary incontinence. Pelvic floor muscle training improved urinary incontinence in all studies. A correlation between improved urinary incontinence after pelvic floor muscle training and higher quality of life was found. The men found strategies to psychosocially adjust to urinary incontinence. Pelvic floor muscle training was not effective in rehabilitating sexual dysfunction.  Patient information, consultations, group therapy, support groups and spousal communication was found to be psychosocial rehabilitation methods of sexual dysfunction. Conclusion: All pelvic floor muscle training decreased urinary incontinence. Because of the emotional and social impact of urinary incontinence a need for psychosocial rehabilitation remains. No evidence supports that pelvic floor muscle training improves sexual dysfunction. More research is required in finding physical rehabilitation methods for sexual dysfunction. Psychosocial rehabilitation helped the men to adjust to sexual dysfunction. But there is a need to assemble a program consisting of several types of psychosocial rehabilitation that can be given to all prostate cancer patients.

I dagsläget finns effektiv behandling för cervixcancer med en god överlevnadsstatistik i Sverige och delar av västvärlden. All typ av behandling för cervixcancer kan medföra olika konsekvenser som kan leda till sexuell dysfunktion och en påverkad kroppsbild. SYFTE: Att identifiera vilka faktorer som bidrar till sexuell dysfunktion och en negativt påverkad kroppsbild hos kvinnor som behandlats för cervixcancer. METOD: Polit och Beck (2012) niostegsmodell följdes för att systematiskt utföra denna litteraturstudie. CINAHL och PubMed användes som databaser för att hitta relevanta artiklar. Artiklarna granskades och resulterade i totalt 14 stycken som användes i resultatet. Tre olika huvudteman urskildes i artiklarna och dessa var: Kroppsbild efter behandling, Sexuell dysfunktion efter behandling samt Behandlingsspecifika samband. RESULTAT: Resultatet visade att sexuell dysfunktion och kroppsbild påverkades negativt av både fysiska och psykiska faktorer så som dysparenui, minskad lust, blödningar och flytningar från vagina, rädsla att samlag skulle skada vagina efter behandling, förminskad och trång vagina. Behandlingsmetoden hade en stor betydelse för hur allvarliga dessa faktorer blev . SLUTSATS: Det är av stor vikt att som sjuksköterska och vårdpersonal uppmärksamma de problem och komplikationer som uppstår efter behandling av cervixcancer för att kunna bemöta patienterna och främja deras hälsa.

No description available.

Sexualiteten är en grundläggande del av att vara människa och sexuell hälsa är en viktig del i holistiskt vårdande. Fler kvinnor än män lider av sexuell dysfunktion. Trots detta adresserar sjuksköterskor sällan kvinnors sexuella hälsa. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av sexuell dysfunktion. För att svara på syftet genomfördes en allmän litteraturstudie. En systematisk litteratursökning resulterade i 14 resultatartiklar som granskades kritiskt. I databearbetningen framkom tre kategorier: Oförmåga att leva upp till sociala förväntningar, Dysfunktionens påverkan på hälsan och Behov av stöd. Resultatet visade att kvinnor med sexuell dysfunktion upplevde sociala förväntningar som med sexuell dysfunktion blev omöjliga att leva upp till. Kvinnorna uttryckte att dysfunktionen påverkade hälsan och det framkom även ett behov av stöd från såväl partnern som sjukvården. Sjukvårdens bekräftelse av dysfunktionen beskrevs kunna minska de upplevda förväntningarna. Att omdefiniera sexualiteten kunde verka stödjande för att hitta nya vägar till sexuell hälsa. Sjukvården beskrevs vara den mest pålitliga informationskällan och kvinnor uttryckte ett stort förtroende för sjuksköterskeprofessionen. Utifrån resultaten i denna studie bedöms sjuksköterskor ha stora möjligheter att stödja kvinnor till sexuell hälsa. Sjuksköterskor behöver rutinmässigt lyfta frågan om sexualiteten. Sexuell hälsa behöver även vara ett viktigt inslag i sjuksköterskeutbildningen så att sexualitet blir lika självklart att adressera som t.ex. tobaksvanor och sömn. / Sexuality is a fundamental part of being human and sexual health is an important part of holistic care. More women than men suffer from sexual dysfunction. Nevertheless, nurses rarely address women's sexual health. The purpose of the study was to highlight women's experiences of sexual dysfunction. In response to the purpose, a general literature study was conducted. A systematic literature search resulted in 14 results critically reviewed. Data processing revealed three categories: Inability to live up to social expectations, The impact of dysfunction on health and The need for support. The result showed that women with sexual dysfunction experienced social expectations that with sexual dysfunction became impossible to live up to. The women expressed that dysfunction affected health and there was also a need for support from both the partner and the healthcare sector. The healthcare confirmation of dysfunction was described to reduce the perceived expectations. Redefining sexuality could be supportive in finding new ways of sexual health. Healthcare is considered to be the most reliable source of information and women experience a high level of confidence in the nursing profession. Based on the results of this study, nurses are expected to have great opportunities to support women for sexual health. Nurses need to routinely raise the issue of sexuality. Sexual health also needs to be an important part of nursing education so that sexuality becomes as obvious as addressing, for example, tobacco habits and sleep.

Bakgrund: Sexuell hälsa är en mänsklig rättighet däremot är det få inom hälso- och sjukvården som pratar om ämnet. Långvarig smärta är den vanligaste anledningen till att individer söker sig till hälso- och sjukvården. Smärta påverkar val av aktivitet samt minskar intimitet, sexuell njutning och lust. Att inte tillmötesgå dessa behov kan ha negativa effekter på livskvalitén. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga relevant litteratur med upplevelser av sexuell hälsa hos individer med långvarig smärta. Metod: Designen av studien var scoping review och databassökning skedde i CINAHL, MEDLINE och PsycINFO där slutligen 20 artiklar inkluderades. Resultat: Sexuella dysfunktioner var vanligt förekommande hos individer med långvarig smärta. MOHO:s centrala begrepp var till användning för att kartlägga upplevelser av sexuell hälsa hos individer med långvarig smärta. Slutsats: Långvarig smärta påverkade den upplevda sexuella hälsan inom samtliga MOHO:s centrala begrepp; person, miljö och aktivitet.

Bakgrund: Sexualitet har påverkan på allt från den mentala hälsan till sociala relationer och kulturella sfärer. Sexualiteten är nära sammansvetsad med människans identitet, integritet, kroppsuppfattning och social nyfikenhet. Sexuell dysfunktion har negativ påverkan på hälsan och obehandlade sexuella komplikationer kan leda till destruktiva känslor som skam, skuld, frustration, problem i relationer och slutligen bristande självförtroende och en försämrad livskvalité. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av bemötandet inom hälso- och sjukvården om deras sexuella dysfunktion. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med tematisk analysmetod. Resultat: Tre teman identifierades: Ämnet som inte lyfts, upplevelsen av förutfattade meningar och önskan om individanpassad information. Det tydligaste fyndet var att ämnet sexuell dysfunktion ej lyfts i mötet med vården. Slutsats: Patienterna upplevde att deras sexuella dysfunktion inte fick något utrymme i vårdmötet, vilket ledde till känslor av frustration, hopplöshet och ett ökat lidande. Det förekommer många anledningar varför ämnet ej berörs inom sjukvården, där patienternas och sjukvårdens upplevelser speglar varandra. Det behövs ökad kunskap hos vårdpersonalen kring sexuella dysfunktioner och den psykosexuella påverkan som detta medför, tillsammans med tydligare och anpassade riktlinjer ute i vårdverksamheterna kring när, var och hur informationen bör lyftas med patienter. / Background: Sexuality influences both mental health, relationships, and cultural spheres. Sexuality is closely linked with the human identity, integrity, body image and social curiosity. Sexual dysfunction negatively impacts health and untreated sexual complication can lead to destructive feelings of shame, guilt, frustration and ultimately lack of self-confidence and a reduced quality of life. Aim: The aim of this study was to describe patients experience of the encounter with the healthcare regarding their sexual dysfunctions. Method: Qualitative literature review with a thematic analysis. Results: Three identified themes: The topic is not raised, the experience of preconceptions and the desire for individualized information. The clearest result emerged was that the subject of sexual dysfunction was not raised in the meeting with the healthcare. Conclusion: The patients felt that their sexual dysfunction was not given any space in the care encounter, which led to feelings of frustration, hopelessness, and increased suffering. The healthcare needs an improved knowledge about sexual dysfunction and the psychosexual impact this entails, together with clearer guidelines regarding when, where and how the information should be raised with patients.

Det har börjat uppmärksammas att sexualiteten är en viktig del av livskvaliteten för patienter med förvärvad hjärtsjukdom. Det är känt att dessa patienter har minskad sexuell lust, sexuell frekvens, sexuell tillfredsställelse och ökad förekomst av sexuell dysfunktion. Sexualiteten hos patienter med medfödd hjärtsjukdom skulle kunna vara lika påverkad.Det holistiska synsättet präglar sjuksköterskans omvårdnadsarbete, vilket inkluderar den sexuella hälsan. Syftet med denna studie var att undersöka hur samlevnad och sexualitet påverkas hos personer med hjärtsjukdom samt hur sjuksköterskan kan skapa dialog kring dessa frågor. Litteraturstudie var den metod som tillämpades. Tio artiklar valdes ut efter strukturerad databassökning samt granskning. Resultatet visade att samlevnaden och sexualiteten blir förändrad av hjärtsjukdom på olika sätt. Personer födda med hjärtsjukdom upplever ett mer otillfredsställt sexualliv än personer med förvärvad hjärtsjukdom. Depression var förekommande. Patienter med hjärtsjukdom fick oftast ingen eller annars knapphändig information och rådgivning kring sexualitet av sjukvårdspersonalen. Sjuksköterskorna kände sig obekväma i att föra en dialog kring dessa ämnen då de upplevs ”för” privata. Vårdpersonal efterfrågar modeller som underlättar för dessa samtal samt mer kunskap. De sjuksköterskor som samtalade i ämnet var vidareutbildade samt hade längre yrkeserfarenhet. / It has been noticed that sexuality is an important part of life quality to patients with acquired heart disease. It is known that these patients have lower sexual lust, sexual frequency, satisfaction and increased presence of sexual dysfunction. Sexuality amongst patients with congenital heart disease should also be prone to have these effects. The holistic way forms the nurse’s caretaking work, which includes the sexual health. The purpose of this study was to investigate how coexistence and sexuality is affected in people with heart disease and how the nurse can create a dialog with this line of questions. Literature review was the chosen method. Ten articles were selected after a structured database search, screening included. The result showed that coexistence and sexuality become affected by heart disease in different ways. People with congenital heart disease experience a more dissatisfied sexuality than people with acquired heart disease. Mental depression occurred. Patients with heart disease were given scarce or no information neither counseling concerning sexuality by medical staff. The nurses felt uncomfortable in leading a dialog concerning these topics, because it felt “too” personal. Medical staff request guidelines that can help simplify having these conversations and an increase in knowledge. The nurses who did have these conversations had a higher education and seniority within the profession.

Tidigare forskning har visat att biverkningar av neuroleptika kan ge upphov till sexuella funktionstörningar hos personer med schizofreni. Dock är det svårare att skilja på effekterna av den farmakologiska behandlingen och inverkan av sjukdomens symtomatologi och andra hinder som människor med schizofreni upplever. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sexuella funktionsstörningar och den upplevda sexuella hälsan hos män och kvinnor med schizofreni samt undersöka eventuella könsskillnader. Denna litteraturstudie granskade forskningsmaterial kring relevanta faktorerna vid sexuell hälsa respektive sexuell ohälsa. Aspekter som sexuella funktionstörningar och neuroleptikas biverkningar, upplevda hinder, tidigare negativa erfarenheter, behov och erfarenhet av en intim relation och självbilden var de främsta avgörande faktorerna. Vår slutsats är att patienter har ett behov av en intim relation och en förmåga att diskutera sexuella funktionsstörningar. Inom psykiatrin behövs ett öppnare klimat kring patientens sexuella hälsa, samtal kring sexuella funktionsstörningar och en sexualanamnes bör ingå i samtliga vårdplaneringar. / Previous research has shown that side effects of neuroleptics can cause sexual dysfunctions in people with schizophrenia. However, it is difficult to distinguish between the effects of pharmacological treatment and the impact of disease symptomatology and other barriers that people with schizophrenia experience. The purpose of this study was to describe sexual dysfunctions and perceived sexual health of men and women with schizophrenia and to examine any gender differences. This literature review examined research articles regarding the most important factors in sexual health and sexual illness. Aspects such as sexual dysfunction and side effects of neuroleptics, perceived barriers and previous negative sexual experiences, needs and experience of an intimate relationship and self-esteem were the main influencing factors. Our conclusion is that patients have a need for an intimate relationship and an ability to discuss sexual dysfunktions. Psychiatric clinics need to adopt a more open climate and recognize the need for conversations about sexual dysfunctions. A sexual history should be included in all health care plans.

Det finns tidigare studier som visat att sexuallivet påverkats efter förvärvade hjärnskador. I denna studie avsågs att lyfta personernas individuella perspektiv. Intervjustudien omfattar nio personer som förvärvat en hjärnskada för mer än ett år sedan, och som deltagit i hjärnskaderehabilitering vid Skånes universitetssjukhus. Åldern på deltagarna varierade mellan 25 och 64 år, och ålder vid skadetillfälle eller insjuknande var 16-55 år. Frågeställningar i uppsatsen var huruvida personerna i studien upplevt förändringar i sexuallivet efter att ha förvärvat en hjärnskada, och hur personerna hanterat detta, samt om det förekom skillnader i mäns och kvinnors upplevelse. I resultatet framkom att förändringar skett inom flera områden relaterade till sexualitet. Tydligast var förändringar som påverkats av trötthet, förändringar i erektion, lubrikation samt orgasmförmåga. Förändringarna påverkade även sexualiteten på det interpersonella planet. Dessa förändringar tolkades och hanterades olika av deltagarna. I analysen har scriptteorin använts, samt resonemang om copingprocesser. Slutsatsen är att sexualitet är en viktig del i rehabiliteringsprocessen, och att program som omfattar detta bör utvecklas / Sexuality is a central part of life among people in general. What happens to sexuality when a person suddenly acquires a brain injury as a result of severe illness or an accident? The focus at primary rehabilitation concerns more obvious functions which are aimed to make the person more independent in daily life. Questions about the personal experience of how the brain injury has affected identity as a male or female, and questions about sexuality can therefore be neglected. A review of earlier studies shows that sexuality is affected among persons who have acquired a brain injury. Sexuality can be seen as constructed both on intra psychic and interpersonal level, and script theory can be used to analyze changes in experiences of sexuality. AIMS: The aim of the current study was to illuminate the personal perspective of sexual changes among persons who had acquired a brain injury. Has the brain injury resulted in changes of the experienced sexual life, and if so how did the person manage these? Methods: In the current study nine people, both women and men were interviewed. The participants aged between 25 and 64 years had acquired a brain injury at the age between 16 and 55. All participants had acquired the brain injury for more than one year ago, and all had participated in a rehabilitation program at Skåne University Hospital. Results: Changes in sexuality was seen in relation to common consequences of brain injury such as fatigue and difficulties concerning concentration. Changes also appeared in relation to the ability to achieve erection, lubrication and orgasm (the intrapsychic level). There were also changes at the interpersonal level for example role changes in the relationship. All changes were managed in different ways by the participants including different coping strategies. Not all coping strategies were efficient for the person.Conclusions: Sexuality can be seen as a vital part of the rehabilitation process and therefore rehabilitation programs including sexuality should be developed. Partners’ perspective should also be considered.