Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste förekommande cancerdiagnosen hos kvinnor världen över. Den vanligaste behandlingsformen är kirurgi vilket består av mastektomi där komplikationer kan medföra bland annat förändrad kroppsuppfattning ur ett livsvärldsperspektiv. Kroppsuppfattning är starkt sammankopplat med sexualitet och sexuell hälsa. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa relaterat till mastektomi vid bröstcancer. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt. 10 artiklar inkluderades i resultatet. Resultat: Tre kategorier identifierades: Att leva med förändrad kropp (Förändrad kroppsuppfattning & förlust av identitet och Emotionell påverkan), Förändrad sexuell hälsa (Betydelse av bröst, Sexuell dysfunktion och Betydelsen av samliv & relationer), Normalitet och dess betydelse (Att inte passa in och Att acceptera & anpassa sig). Resultatet påvisade att kroppsuppfattningen hade inverkan på sexuell hälsa och sexualitet. Negativ kroppsuppfattning ledde till upplevelser av att vara oattraktiv och känslan av identitetsförlust. Det uppkom strävan efter normalitet. Olika hanteringsstrategier tillämpades för att kunna acceptera och anpassa sig till de förändringar mastektomin medförde. Slutsatser: Mastektomi hade i stor utsträckning negativ påverkan på sexuell hälsa. Dock är det viktigt att uppmärksamma att alla kvinnor inte delade upplevelsen och att vissa hade lättare att anpassa sig till den förändrade kroppen efter mastektomin. Varje upplevelse är individuell och unik. / Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis in women globally. The most common treatment is surgery in the form of mastectomy. An altered body-image is in a life-world perspective a common complication. Body-image and sexuality are strongly correlated to sexual health. Aim: To describe women’s experiences of sexual health related to mastectomy due to breast cancer. Method: A literature review with qualitative method. 10 articles were included in the result. Results: Three categories were identified: To live with a changed body (Altered body image & loss of identity and Emotional impact), Altered sexual health (Signification of breast, Sexual dysfunction and The significance of cohabitation & relationships), Normality and its meaning (To not fit in and Acceptance and adaptation). The result showed that perceived body image had an impact on sexual health and sexuality. Negative body image greatly impacted feelings of attractiveness and identity loss. A strive for normality emerged. Different coping strategies were used to accept and adapt to the changes the mastectomy brought. Conclusion: Mastectomy has a negative effect on perceived sexuality in women. However, it is important to note that not all women shared the experience and that some women found it easier to adapt to the mastectomy and the altered body. Each experience is individual and unique.

Bakgrund: Ungdomars tillgång till internet gör pornografin lättillgängligt och inflytelserik. I svenska skolor påvisas brister inom sex och samlevnadsundervisningen där elevhälsans personal oftast inte inkluderas. Utifrån skolsköterskans profession kring det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, har skolsköterskan en unik roll att främja elevernas hälsa.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur ungdomars psykiska och sexuella hälsa påverkas vid konsumtion av internetpornografi.Metod: Systematisk litteraturöversikt med deskriptiv design. Åtta kvantitativa artiklar inkluderades i resultatet som analyserades enligt tematisk analys. Resultatet beskrivs narrativt.Resultat: I resultatet framkom teman; psykisk ohälsa och tvångsmässig användning av pornografi samt ökat sexuellt risktagande och sexuellt våld. Resultatet visar att symtom på ångest, depression samt psykosomatiska symtom sågs hos flickor vid högre pornografikonsumtion. Hos pojkar med låg självkänsla sågs en ökad risk att utveckla symtom på ökad och tvångsmässig konsumtion av pornografi. Vid högre grad av pornografikonsumtion sågs ett ökat sexuellt risktagande hos pojkar och en ökad riskfylld livsstil hos flickor. Resultatet visar att pojkar konsumerar mer pornografi med våldsinslag.Slutsats: Resultatet visar att ungdomars psykiska och sexuella hälsa påverkas vid pornografikonsumtion. Med stöd av resultatet kan skolsköterskeprofessionen bidra med kunskap kring pornografins påverkan hos ungdomar / Background: Young people´s access to the internet makes pornography easily accessible and influential. In Swedish schools there are shortcomings in sex and cohabitation education, where they often do not include student health staff. Based on the school nurse´s work with health promotion and prevention, the school nurse has a unique role in promoting students´ health.Aim: The aim of the study was to investigate how young people´s mental and sexual health is affected when consuming internet pornography.Method: Systematic literature review with descriptive design. Eight quantitative articles were included in the results, which were analyzed with thematic analysis and described narratively.Results: The results revealed two themes; mental illness and compulsive use of pornography and increased sexual risk-taking and sexual violence. The results show that symptoms of anxiety, depression and psychosomatic symptoms were seen in girls with higher pornography consumption. In boys low self-esteem there was an increased risk of compulsive consumption of pornography. With higher pornography consumption, there was an increased sexual risk-taking in boys and an increased risky lifestyle in girls. The results show that boys consume more pornography with elements of violence.Conclusion: The result shows that young people get affected in their mental and sexual health by pornography consumption. With the support of the results, the school nursingProfession can contribute with knowledge about the impact of pornography on young people.

Bakgrund: Sexuell hälsa är en viktig del av folkhälsan och ses som en mänsklig rättighet. Patienter uttrycker behov av att samtala om sexuell hälsa och förväntningar finns på att få information från vårdgivare om ämnet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters och vårdgivares erfarenheter av samtal om sexuell hälsa, med fokus på att identifiera förutsättningar för framgångsrika samtal och hinder för att samtalen sker.Metod: Studiens design är litteraturöversikt. Databassökning utfördes i PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning och resultatanalys gjordes på utvalda studier.  Resultat: Totalt 14 kvalitativa studier ingår i resultatet. Fyra studier med patientperspektiv, åtta med vårdgivarperspektiv och två studier med både patient- och vårdgivarperspektiv. Tre huvudteman och 10 subteman identifierades. Patienter upplevde att samtalet om sexuell hälsa inte togs upp med vårdgivarna. Både patienter och vårdgivare beskrev att ansvaret för att initiera diskussioner om sexuell hälsa var vårdgivarens. Olika faktorer kunde påverka samtalet samt verktyg och resurser nämns hjälpa både patienter och vårdgivare att förbättra samtalet om sexuella hälsa.Slutsats: Samtal om sexuell hälsa mellan patienter och vårdgivare sker sällan. Otillräcklig kunskap om ämnet och tidsbrist är en del av anledningen. För att förbättra patienters erfarenheter kring samtal om sexuell hälsa behöver vårdgivare ta ansvar för att initiera samtalen, öka sin kunskap samt prioritera ämnet högre. Fler verktyg och resurser behövs för att underlätta samtalen. / Background: Sexual health is an important part of public health that can be seen as a human right. Patients express a need for conversations about sexual health and expect the health care provider to give them information about the subject. Aim: The aim of this study was to describe patients’ and health care providers’ experiences of conversations about sexual health, with a focus on prerequisites for successful conversations and barriers to them taking place.  Method: The design used in this study was a literature review. Database searches were done in PubMed and CINAHL. Quality checks and analysis of the results were done on the chosen articles. Results: Fourteen articles were included in the results. Four articles had a patient perspective, eight had a health care provider perspective and two were a combination of both. Three main themes and 10 subthemes were identified. Patients rarely experienced that health care providers started conversations about sexual health. Some patients and health care providers said that health care providers were responsible for initiating the conversation. Different factors affected the conversations and different tools and resources were suggested to help patients and health care providers improve conversations about sexual health.Conclusion: Conversations between patients and health care providers about sexual health were rarely brought up for reasons including a lack of knowledge and time for the health care providers. Health care providers need to take responsibility for initiating conversations about sexual health with patients, prioritizing the subject and increasing their knowledge. Tools and resources are needed to improve the conversations.

Syftet med denna studie är att undersöka professionellas erfarenheter av att arbeta med sexualitet och sexuell hälsa med personer med intellektuella funktionsnedsättningar. I studien har fem yrkesverksamma personer på olika LSS-verksamheter i Malmö stad med olika yrkestitlar och bakgrund inom socialt arbete intervjuats. Eftersom studien ämnade att undersöka professionellas erfarenheter antog vi en kvalitativ ansats där vår datainsamling utgick från semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades utifrån ett abduktivt förhållningssätt och vi alternerade därför mellan teori, tidigare forskningsläge och empiri. De centrala teoretiska begrepp som togs fram i relation till empirin var normer, avvikelse och stigmatisering. Vi fann även att vissa fenomen i vår empiri beskrev mer praktiska skeenden på arbetsplatserna. Dessa fenomen relaterade vi till teorier kring försvarsstrategier mot förändring och begreppet sunt förnuft. Resultatet visade en motstridighet till att arbeta aktivt med frågor som rör sexualitet och sexuell hälsa vilket hade en koppling till stigmatiserande normer om personer med intellektuella funktionsnedsättningars sexualitet. Andra anledningar till motstridigheten hade att göra med de yrkesverksammas egna erfarenheter av sexualitet och sexuell hälsa, då många uppgav att det var ett mycket privat ämne att tala om. Resultatet visade även på att en tillåtande arbetsgrupp och chef som prioriterade kontinuerlig samtalsträning i ämnet sexualitet och sexuell hälsa var framgångsrikt. Till skillnad från tidigare forskning visade våra resultat att yrkesverksamma i Malmö stad både hade tydliga riktlinjer och kunskap kring ämnet. Resultaten indikerar ett behov av att utbilda professionella kring hur man hanterar personer med intellektuella funktionsnedsättningars sexualitet och sexuella hälsa, inte bara i teorin utan också i praktiken inom socialt arbete. / The purpose of this study was to analyze the professionals experience of working with sexuality and sexual health with people with intellectual disabilities. LSS stands for “The Swedish Act concerning Support for Persons with Certain Functional Impairments''. In the study we interviewed five professionals at various LSS -workplaces in Malmö municipality, with different professional titles and backgrounds in social work. Since the study aimed to examine professionals' experience, we adopted a qualitative approach where our data collection was based on semi-structured interviews. The results were analyzed on the basis of an abductive approach and we therefore alternated between theory, previous studies and empirical data. The central theoretical concepts that were developed in relation to the empirical data were norms, abnormality and stigmatization. We also found that certain phenomena in our empirical data described more practical events in the workplace. We related these phenomena to theories about strategies of change and the concept of common sense. The results showed a reluctance to activly work with issues related to sexuality and sexual health, which was linked to stigmatizing norms about the sexuality of people with intellectual disabilities. Other reasons for the reluctance had to do with the professionals' own experiences of sexuality and sexual health, as many stated that it was a very private topic to talk about. The results also showed an example of an encouraging work group and manager who prioritized continuous conversational training in the subject of sexuality and sexual health, that was successful. Unlike previous studies, our results showed that professionals in the Malmö municipality had both clear guidelines and knowledge about the subject. Results indicate the need to train and educate professionals about handling people with intellectual disabilites’ sexuality and sexual health not just in theory but also in the everyday practice of social work.

Bakgrund: Forskning visar att den sexuella hälsan hos kvinnor minskar under barnafödandet och kvinnans relation till partnern förändras. Kvinnan har behov av närhet och intimitet men mindre fokus på sexuell aktivitet. Kvinnor upplever att barnmorskor saknar tid och intresse att fokusera på deras sexuella hälsa vid besöken på kvinnohälsovården. Barnmorskor upplever att de har en kunskapsbrist och känner osäkerhet kring hur frågorna ska ställas i mötet med kvinnorna. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att stödja kvinnors sexuella hälsa under barnafödande. Metod: Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuer med åtta barnmorskor från kvinnohälsovården. Resultat: Fyra kategorier framkom: Anpassa samtalet till situationen, Stödja den fysiska processen, Stärka parets relation och Hinder som försvårar. Barnmorskors erfarenhet är att deras professionella kunskap bidrar till öppna samtal och att de stödjer genom att informera om de psykiska och fysiska förändringar som sker hos kvinnan och genom att stärka parets relation. Hinder för stödjande kan vara tidsbrist, kunskapsbrist, kvinnans fokusering på förlossningen eller att kvinnor förväntas ta egenansvar att inhämta information. Konklusion: För att förbättra stödet av kvinnors sexuella hälsa behövs mer utbildning till barnmorskor och eventuellt omorganisering av besöken för att kunna fånga upp kvinnan en längre tid efter barnafödandet.

The average age of first-time mothers is increasing, along with the incidence of sexually transmitted diseases. This indicates a low level of knowledge about fertility and an increased sexual risk-taking among young people. The aim of this study was to explore knowledge, attitudes and values about reproductive and sexual health among adolescents and young adults. An overview of the current literature was made using an integrated analysis method, including sixteen studies. The result showed an extensive lack of knowledge among young people regarding fertility, reproductive and sexual health. Many youths lacked knowledge about contraception and sexually transmitted diseases. A majority of the young people were not aware of the significance of age or the impact that sexually transmitted diseases had on their fertility. Many of the young people did however have knowledge about lifestyle factors such as smoking and diet and their impact on health. There was a positive attitude towards fertility treatments along with an overestimation of the efficiency of such treatments. The main part of the young people felt that the sex education they received was inadequate and lacked depth. It was also normative and old-fashioned. With a lack of proper education in school young people used other sources of information such as parents, friends or pornography. Young people expressed a want for easily accessible sources of information and more discussion about relations, consent and sexual abuse. More practical information was requested also. Midwives and nurses were good sources of information, a good opportunity to discuss their reproductive and sexual health was in connection with testing against sexually transmitted diseases or contraceptive counselling. In conclusion, this study showed a need for more sources of correct information regarding reproductive and sexual health that young people can easily access. Sexual education today needs to be modernized to be more inclusive to meet the needs and expectations of young people. / Medelåldern för när kvinnor föder sitt första barn har stigit, det har också förekomsten av sexuellt överförbara infektioner. Dessa fakta kan tyda på en låg kunskap om fertilitet och ett sexuellt risktagande hos unga personer idag. Syftet med studien var att undersöka vad ungdomar och unga vuxna har för kunskaper, attityder och värderingar avseende reproduktiv och sexuell hälsa. En litteraturöversikt gjordes med en integrativ analysmetod. Litteraturöversikten inkluderade sexton studier. I analysen framkom en utbredd kunskapsbrist hos ungdomar gällande fertilitet, reproduktiv och sexuell hälsa. Många ungdomar saknade kunskap om preventivmedel och sexuellt överförbara infektioner. En majoritet var inte medvetna om ålderns betydelse för fertiliteten eller hur sexuellt överförbara infektioner kan påverka fertiliteten. Många hade dock kunskap om livsstilsfaktorer som till exempel rökning och kost och dess påverkan på hälsan. I analysen framkom också en positiv inställning och övertro till fertilitetsbehandlingar. Huvuddelen av ungdomarna ansåg att den sexualundervisning de fått i skolan var bristfällig och saknade djup. Den upplevdes också som normativ och gammeldags. I brist på undervisning från skolan användes alternativa källor till information såsom föräldrar, kamrater eller pornografi. Ungdomarna efterfrågade lättillgängliga källor för information och mer diskussion om relationer, samtycke och sexuella övergrepp. Även praktisk information efterfrågades. Barnmorskor och sjuksköterskor ansågs vara bra källor i undervisningen, ett bra tillfälle att diskutera sin reproduktiva och sexuella hälsa var i samband med provtagning av könssjukdomar och preventivmedelsrådgivning. Slutsatsen från denna studie var att ungdomar behöver flera källor för korrekt information om sin reproduktiva och sexuella hälsa. Skolans sexualundervisning behöver moderniseras för att bli mer inkluderande och för att möta de behov och önskemål som finns hos ungdomar.

Bakgrund   Bröstcancer är den vanligaste cancerformen globalt, men en minoritet av de som drabbas är kvinnor i ett fertilt åldersspann. En bröstcancerdiagnos inom detta åldersspann är dock ofta sammankopplat med en sämre prognos på grund av sen upptäckt samt högre risk för invasiv cancer. Det finns en mängd olika behandlingsformer som kan leda till biverkningar såsom förtida klimakterium, fertilitetspåverkan och påverkan på sexualitet. Sexuell och reproduktiv hälsa är en viktig del i en människas uppfattning av hälsa, och innefattar både fysisk, psykisk, emotionell och social hälsa.  Syfte  Syftet var att belysa kvinnor i fertil ålders upplevelser av sexuell och reproduktiv hälsa efter bröstcancerbehandling. Metod  För att besvara syftet genomfördes en icke-systematisk litteraturöversikt av 16 vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ metod. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna analyserades med en integrerad dataanalys och granskades med hjälp av Sophiahemmets bedömningsunderlag för kvalitetsgranskning. Resultat Till resultatet formulerades de två huvudkategorierna fysiska och psykiska upplevelser samt sociala och emotionella upplevelser med tillhörande subkategorier sexuell dysfunktion, förändrad kroppsbild och identitet, partnerrelationen och familjeplanering samt informationsbehov och vårdrelationen. Slutsats Sexuell dysfunktion förekommer i stor utsträckning hos kvinnor i fertil ålder efter bröstcancerbehandling tillsammans med upplevelsen av otillräcklig information från hälso- och sjukvården gällande sexuella och reproduktiva besvär, nedsatt fertilitet samt fertilitetsbevarande behandling inför och efter bröstcancerbehandling. Bröstcancer och dess behandling väcker även tankar om kroppsbild, upplevd identitet och framtidssyn gällande familjeplanering. Rutinmässiga frågor bör därför ställas gällande sexuell och reproduktiv hälsa efter behandling för att fånga upp besvär och normalisera samtalet. / Background Breast cancer is the most common form of cancer globally, but only a minority of those affected are women in their reproductive age. However, a breast cancer diagnosis within this age group is often associated with a poorer prognosis due to late detection and a higher risk of invasive cancer. There are various treatment options available that can lead to side effects such as premature menopause, fertility impairment, and impact on sexuality. Sexual and reproductive health is an important aspect of an individual's perceived health, encompassing physical, mental, emotional, and social wellbeing.  Aim The purpose was to illuminate the experiences of sexual and reproductive health among women of reproductive age after breast cancer treatment. Method To answer the purpose, a non-systematic literature review was conducted of 16 scientific articles with both quantitative and qualitative methods. Searches were conducted in the databases PubMed and CINAHL. The articles were analyzed with an integrative data analysis and reviewed using Sophiahemmet's assessment criteria for quality review. Results The findings resulted in the formulation of the two main categories physical and psychological experiences and social and emotional experiences, along with the associated subcategories sexual dysfunction, altered body image and identity, partner relationship and family planning, as well as information needs and healthcare provider relationship. Conclusions Sexual dysfunction is widely prevalent among women of reproductive age following breast cancer treatment, along with the experience of insufficient information from healthcare providers regarding sexual and reproductive issues, reduced fertility and fertility-preserving treatment before and after breast cancer treatment. Breast cancer and its treatment also evoke thoughts about body image, perceived identity, and future prospects concerning family planning. Routine inquiries should therefore be made regarding sexual and reproductive health after treatment to identify issues and normalise the conversation.

Bakgrund En stomi är en kirurgisk åtgärd som innebär att tarmen förs ut och anläggs utanpå buken. Detta ändrar tarmfunktion och medför att elimination sker genom tarmutskottet i buken. Information och god omvårdnad är grundpelare för att kunna anpassa sig till den nya verkligheten. Syfte Att beskriva vuxnas upplevelser att leva med en stomi. Metod Metoden som använts är en litteraturöversikt. Artiklar med kvalitativ samt kvantitativ metod användes som underlag från databaserna PubMed samt Cinahl complete. Artiklarna analyserades genom en tematisering, som användes som underlag för resultatet. Resultat Tre huvudteman identifierades i resultatet vilka var Ett förändrat liv, Psykologisk påverkan av att leva med stomi och- Behov av stöd och kunskap. Det framkom att stomin påverkade det vardagliga livet och kunde ha negativ psykologisk påverkan. Det var tydligt att personer som får stomi behöver stöd från vårdgivare och familj. Sammanfattning Att få en stomi kan vara både fysiskt och psykiskt påfrestande för personer. Det uppstår problem som kan vara svårhanterade- samt upplevs som hinder i vardagen och skapar ett behov för omvårdnad och egenvård. / Background A stoma is a surgical procedure which leads the intestine through the abdomen. This changes the intestinal function and leads to elimination through the abdomen. Information and good care are the foundation to adapt to the new reality. Aim To describe adults experiences of living with a stoma. Method The method used is a literature review. Articles with qualitative and quantitative methods were used from the databases PubMed and Cinahl complete. The articles were analyzed thematically, which were used as a basis for the result. Results Three main themes identified in the result were A changed life, Psychological impact of having a stoma and Need for support and knowledge. It was shown that the stoma had an impact on the everyday life and could have a negative psychological impact. It was clear that persons that had a stoma were in need of support from their care provider and family. Summary To get a stoma can be physically and psychologically distressing for people. Problems which can be difficult to deal with and cause a dysfunctional everyday life arise. Furthermore, a need for care and self-care is created.

Bakgrund: Sex är en del av hälsan och välbefinnandet. Vid cancersjukdom påverkas sexlivet både fysiskt, psykosocialt och existentiellt, vilket vidare påverkar livskvaliteten. Forskning visar att patienter önskar tala om sex men upplever att sjuksköterskan inte lyfter ämnet. Syfte: Att utifrån sjuksköterskans perspektiv undersöka vad som hindrar respektive skapar möjlighet för sjuksköterskan att samtala om sex och samliv vid cancersjukdom. Metod: Allmän litteraturöversikt med innehållsanalys valdes som metod där både artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades. Resultat: 15 artiklar svarade mot arbetets syfte. Identifierade faktorer som påverkade om sjuksköterskan samtalade om sex med patienten kunde delas in i två teman - Faktorer i Organisationen samt Faktorer hos Sjuksköterskan. Arbetsmiljö och rutiner påverkade utifrån arbetsbelastning, informationsmaterial samt stöd från kollegor och kunde avgöra om samtal genomfördes. Sjuksköterskans bekvämlighet att samtala om sex påverkades av hens ålder, år i arbetet, utbildningsnivå samt relation till patienten. Sjuksköterskans egna antaganden om patientens behov och önskemål påverkade om samtal om sex initierades. Antaganden var baserade på patientens karaktärsdrag, åsikter om att ämnet var privat och pinsamt samt att det inte var ett prioriterat problem för patienten. Slutsats: Stöd från kollegor, god arbetsmiljö, rutiner samt teoretisk- och praktisk utbildning med utgångspunkt i patientberättelsen ökar möjligheten för sjuksköterskan att genomföra samtal om sex samtidigt som det möjliggör för etablering av en vårdande relation. Med en holistisk människosyn och användning av samtalsstöd som Ex-PLISSIT skulle sjuksköterskan kunna känna sig bekväm att samtala om sex med patienter med cancersjukdom. / Background: Sex is part of one’s health. The sexlife is usually affected during cancer and cancer treatment, both physically, psychosocially and existentially, and can affect the quality of life. Research shows that patients with cancer wish to talk about sex but feel that the topic is not sufficiently raised by the nurses. Aim: To investigate, from the nurse's perspective, what barriers and facilitators there are for having discussions with patients about their sexlife during cancer and cancertreatment. Method: A literature review with thematic analysis of both qualitative and quantitative research articles was conducted. Results: Fifteen articles were included. Elements that affected the nurse’s initiative for discussing sex were divided into two themes: Elements within the Organization and the Nurse themself. Workload, routines, information material and support from colleagues influenced the nurse in engaging conversations about sex. The nurse’s age, years of service, level of education and relation to the patient affected their sense of comfort talking about sex. The nurse made own assumptions about the patient’s needs based on the patient's attributes and assumed that the patient had other priorities, would feel embarrassed or that the subject was tabu. Conclusion: Support from colleagues, a satisfying working environment, routines, education and practice creates opportunities for the nurse to talk about sex with the patient and is essential for a good nurse-patient relation. Having a holistic perspective and using the Ex-PLISSIT model the nurse could feel more comfortable talking about sex with cancer patients.

Bakgrund Klimakteriet är en hormonell förändring som alla kvinnor går igenom och är ett resultat av kvinnans fertila år. Den hormonella förändringen påverkar alla kvinnor men på olika sätt och upplevelsen av dess påverkan kan skilja sig mellan olika kvinnor. Symtomen som kvinnan upplever kan vara både fysiska och psykiska och kan komma att påverka kroppsbilden och den sexuella hälsan. Att uppmärksamma kvinnans upplevelse av klimakteriet, ge henne utrymme för sina tankar och erbjuda möjlighet att få stöd i detta kan styrka hennes egenmakt i livsstilsförändringen. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter kring sin sexuella hälsa under klimakteriet. Metod Metod för studien var en icke-systematisk litteraturöversikt. Litteraturöversikten presenterar resultat från 16 vetenskapliga originalartiklar inhämtade från databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. De vetenskapliga artiklarna är av blandad design och har kvalitetsgranskats i enlighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och analyserat enligt en integrerad dataanalys. Resultat Litteraturöversikten resulterade i tre olika kategorier och tillhörande underkategorier baserat på huvudfynden i kvinnornas upplevelser. Följande kategorier har identifierats; Upplevelsen av menopausala symtoms inverkan på den sexuella funktionen, Effekter på den sexuella hälsan och Behov av behandling och stöd för ökad sexuell hälsa. Slutsats Litteraturöversikten påvisade att majoriteten av kvinnorna som genomgår klimakteriet upplever en negativ förändring i sin sexuella hälsa. Den förändrade kroppsbilden i kombination med menopausala symtom påverkade kvinnans sexuella funktion negativt. Många kvinnor beskrev en önskan om att få stöd och rådgivning av sjuksköterskan kring hur hon ska kunna återta egenmakt över sin sexualitet. För att kunna stödja kvinnan i den hormonella förändringen är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap kring klimakteriet och hur kvinnan kan komma att påverkas för att främja hälsa och välbefinnande. / Background Menopause is a hormonal change that women go through and represent the ending of women's fertile years. The hormonal change affects women but in different ways and the experience of its impact can differ between women. The symptoms that women experiences can be both physical and psychological and can affect the body image and the sexual health. Paying attention to a woman's experience of menopause, giving her space for her thoughts and offering the opportunity to receive support can strengthen her autonomy in this lifestyle change. Aim The purpose of this literature review was to describe women's experiences surrounding sexual health during menopause. Method The method used for the study was a literature review. The literature review presents results from 16 original scientific articles obtained from the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. The scientific articles are of mixed designs and have been quality reviewed in accordance with Sophiahemmet University's assessment data and analyzed according to an integrated data analysis method. Results The literature review resulted in three different categories and associated subcategories based on the main findings from women's experiences. The following categories have been identified; The experience of menopausal symptoms and it’s effect on the sexual function, Effects on sexual health and Need for treatment and support for increased sexual health. Conclusions This literature review showed that the majority of women who undergo menopause experience a negative change in their sexual health. Many women described a desire to receive support and advice from the nurse on how she can be able to regain autonomy over her sexual health. To be able to support the woman during menopause it is important that the nurse has knowledge of how the woman may be affected to promote health and wellbeing.