Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur transpersoner upplever stödet från sjukvården angående sin sexuella hälsa. Jag ville ta reda på om individerna blev erbjuden och/eller önskade stöd från sjukvården och hur det stödet skulle kunna se ut, samt hur det skulle kunna påverka den sexuella hälsan. Med hjälp av tio informanters skrivna narrativ som jag samlade in via en webbenkät beskrivs deras upplevelser. För att tolka och förstå informanternas berättelser tog jag hjälp av tidigare forskning på ämnet samt Judith Butlers teori om kön och genus och en queerfenomenologisk teori. Resultaten visade att ett hetero- och cis-normativt bemötande präglar vården på många håll samt att det finns en mycket stor okunskap kring denna målgrupp både inom vården men även inom tidigare forskning och det sociala arbetet. Det finns även en stor rädsla bland transpersonerna, en rädsla för hut de ska bli bemötta av vårdpersonal och som får konsekvenserna att de avstår från att söka vård vilket kan leda till en försämrad sexuell- och allmän hälsa. / The aim of this study was to examine how transgender people are experiencing the support from healthcare regarding their sexual health. I wanted to find out if the individuals got offered and/or wished to get support from the healthcare, and what kind of support that could be and how other could affect their sexual health. With the help from ten informants written narratives that I collected via a web survey their experiences are described. I took help from previous research of the subject as well as Judith Butler's theory about sex and gender and a queerphenomenological theory to interpret and understand the informants stories. The results showed that a hetero- and cis-normative treatment characterizes the healthcare from many sides and there is also a lot of ignorance around this population, both in the healthcare, previous research and the practical social work. Among the transgender people there is a great fear, a fear of how they will be treated by the healthcare staff, this comes with the consequences that they refrain from seeking care which can lead to an impaired sexual- and general health.

Historiskt sett har mycket förändrats inom den kvinnliga sexualiteten, kvinnorna har gått från att inte ha några rättigheter alls till att under 1900-talet få fler och fler rättigheter. Hjärnan har stor betydelse för den sexuella lusten och många faktorer påverkar kvinnans lust. Påverkande faktorer på kvinnors lust och sexualliv efter att de har fött barn är bland annat fysiska, psykiska och hormonella. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse av den sexuella lusten och sexuallivet efter att de har fött sitt första barn. Författarna har intervjuat kvinnor om deras upplevelse av sin sexuella lust samt sexuallivet när barnet var 9-18 månader, då kvinnan förmodas ha uppnått en trygghet i sin föräldraroll. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes vid analys och tolkning av intervjuerna i syfte att hitta essensen och få fram ett resultat. Förändringen det innebär att bli mamma leder till att den sexuella lusten minskar för flertalet kvinnor. Detta påverkade i sin tur att sexuallivet med partnern minskade i frekvens. En framträdande faktor som påverkade lusten och sexuallivet var trötthet, vilket gjorde att sömnen prioriterades. Kvinnorna kände sig även distraherade av barnets närvaro vid samlag samt att amningen innebar att bröstens syfte förändrades. De flesta kvinnorna upplevde trots allt att mammarollen medfört positiva förändringar för dem själva, hur de såg på sin kropp samt att de fått ett nyvunnet självförtroende. En minskad sexuell lust eller en minskad frekvens av sexuallivet under en period av livet innebar inte att kvinnan upplevde en nedsatt sexuell hälsa. Kvinnorna hade önskat en rakare kommunikation med barnmorskan runt den sexuella hälsan. Det är således av stor vikt att barnmorskor förbättrar sin kunskapsnivå om den kvinnliga sexuella hälsan.Abstract: Historically, much has changed in female sexuality, women have gone from not having any rights at all to in the 1900s getting more and more rights. The brain are important for sexual desire and many factors affect a woman´s desire. Influencing factors on women's desire and intimate sexual relationship after they have given birth include physical, psychological and hormonal. The aim of the study was to describe women's experience of sexual desire and intimate sexual relationship after she has given birth to her first child. The authors have interviewed nine women about their experience of sexual desire and intimate sexual relationship when the child was 9-18 months old, when the woman is believed to have achieved a sense of security in her parental role. A qualitative content analysis with an inductive approach was used in the analysis and interpretation of the interviews in order to find the essence and get a result. The change it means to be a mother leads to a decrease in sexual desire for most women. This in turn affected the intimate sexual relationship with the partner which decreased in frequency. A prominent factor influencing desire and intimate sexual relationship were fatigue, which made sleep a priority. The women also felt distracted by the child's presence during intercourse and that breastfeeding meant that the breasts purpose changed. Most women felt that motherhood after all brought positive changes for themselves, how they viewed their body and that they received a new confidence. A decrease in sexual desire or a decreased frequency of the intimate sexual relationship during a period of life does not mean that the woman experienced decreased sexual health. The women would have preferred a more direct communication with the midwife around sexual health. It is thus very important that midwives improve their level of knowledge about female sexual health. / Program: Barnmorskeutbildning

Hela samhället berörs av bristande kunskap och dåliga attityder kring sexualitet och sexuell hälsa. Syftet med studien var att beskriva ungdomars användning och upplevelse av informationskällor bland olika kunskapsområden inom sexualitet och sexuell hälsa, med en enkät. Resultatet visade att vänner/partners är den mest värdefulla informationskällan. Pornografi är en värdefull källa för kunskap om ”sätt att ha sex” och sociala medier är en värdefull källa för HBTQ+. Mest tillförlitliga informationskällorna var föräldrar/vårdnadshavare, ungdomsmottagning och vänner/partner. Den upplevda kunskapen om sex och samlevnad överlag uppnådde nivån “måttlig”, med bäst kunskaper inom preventivmedel och säkrare sex, och det viktigaste kunskapsområden upplevdes vara relationer. Studiens betydelsefullaste resultat visade att ungdomars upplevda kunskapsnivå inom ett område och upplevd tillförlitlighet av en källa korrelerar med hur värdefull ungdomar upplever informationskällan, inte i vilken omfattning informationskällan används. / The whole society is affected by the lack of knowledge and poor attitudes about sexuality and sexual health. The purpose of the study was to describe young people's use and experience of information sources among different areas of knowledge in sexuality and sexual health, with a questionnaire. The result showed that friends/partners are the most valuable source of information. Pornography is a valuable source of knowledge about ways of having sex, and social media is a valuable source of knowledge for LGBTQ+. The most reliable sources of information are parents, youth clinics and friends/partners. The perceived knowledge of sexuality and sexual health in general achieved the level “moderate”, with the best knowledge about contraception and safer sex, and the most important knowledge areas were perceived as relationships. The most significant results showed that young people's perceived level of knowledge in one area and perceived reliability of a source correlate with how valuable young people experience the information source, not to what extent the source of information is used.

Sexualiteten är en naturlig del av livet som varje individ utforskar och lär sig att förhålla sig till. Det sexuella utforskandet kan även innebära en risk både för den fysiska och/eller psykiska hälsan. Riskerna kan till exempel vara sökande efter bekräftelse, närhet eller status, men kan även vara att visa upp sig, dela utmanande bilder eller utbytande av sexuella tjänster mot ersättning. Sexualiteten kan även bli ett verktyg för att dominera, förtrycka eller kränka andra människor. Socialiseringsprocessen, alltså det sociala samspel som sker mellan barnet och deras familj beskrivs som grunden för hur barnet själv utvecklar sina egenskaper samt hur hen i sin tur integrerar med sin omgivning. I studien undersöks kommunikationen mellan föräldrar och barnet upplevs och huruvida det finns samband med att barnet utsätter sig själv eller andra för sexuella riskbeteenden. Studien uppmärksammar även på skillnaderna mellan könen i hur kommunikationen upplevs och vad som korrelerar med sexuellt riskbeteende. Studien är en kvantitativ analys där urvalet består av ungdomar som går i årskurs 9 (N=1357). Data är insamlad av det pågående longitudinella programmet LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence). Studiens resultat indikerar att det finns statistiska signifikanta samband mellan ungdomar som pratar med sina föräldrar och inte uppvisar sexuella riskbeteenden. Resultaten visade även att tjejer uppvisade högre frekvens av sexuella riskbeteende.  Det föreligger även en signifikant skillnad mellan hur tjejer och killar upplever kommunikationen till vårdnadshavare och att tjejer har en högre tendens av att påverkas av vårdnadshavarnas regler och överkontroll till skillnad från killar. / Sexuality is a natural part of life which every individual explores and must learn how relate to. The sexual exploration may also cause a risk both to physical but also to the mental health. The risks may, for example, be unfavourable searching for confirmation, proximity or status, but may also be to share intimate images or exchange sexual favours for economical compensations. Sexuality can become a tool to dominate, oppress and/or offend other people. The socialization process, that is, the social interaction that takes place between the child and their family is described as the base for how the child develops his/her own characteristic and how they integrate with their surroundings. This study examines at how communication between parents and child looks and is experienced, whether there is any connection with how the child exposes themselves and/or others to sexual risk behaviours and if there is any difference between the sexes. The study is a quantitative analysis in which the sample consists of young people who are in 9th grade (N=1357). The data is collected by the ongoing longitudinal program LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence). This study indicates that there is a statistically significant relationship between youths who communicate with their parents and shows less sexual risk behaviours. The results also demonstrate that girls show a higher frequency of sexual risk behaviour. There is also a significant difference between how girls and boys experience the communication to custodians and that girls have a higher tendency to be affected by the custodians' rules and control than what boys do. / LoRDIA

Sexualundervisning har varit obligatoriskt i Sverige sedan 1955 och är en del av ett folkhälsopolitiskt uppdrag att främja sexuell hälsa. Sex- och samlevnadsundervisningen har de senaste åren fått en del kritik för hur den genomförs och organiseras på skolorna. Det råder stora skillnader skolor emellan och ofta får eleverna inte tillräckligt med chanser att diskutera normer och värderingar kopplade till sexualitet. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilka betydelser sexualitet ges i sex- och samlevnadsundervisningen på högstadiet, samt vilka sexuella normer som (re)produceras eller dekonstrueras där. Studiens teoretiska ram utgörs av sexuell scriptteori, där sexualiteten ses som styrt av sexuella manus konstruerade av samhällets normer och värderingar.Skolan kan utifrån teorin ses som både en arena för och producent av sexuella normer och värderingar. Studiens empiriska material består av semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger på högstadienivå. Resultaten visade att sex- och samlevnadsundervisningen kan ha en stark normkritisk prägel där traditionella sexuella script ifrågasätts. Dock visade resultaten att undervisningen var beroende av flera faktorer, så som enskilda pedagogers intresse, elevgruppens sammansättning samt externa aktörer. Studiens slutsats är därför att dagens sex- och samlevnadsundervisning inte kan  sig konstruera ett koherent sexuellt script som står i kontrast till de mer traditionella heterosexuella scripten.

Bakgrund: Forskning visar att homo- bi- och/eller transsexuella ungdomar inte alltid får relevant sexualundervisning som är kopplad till deras sexuella läggning. Studier visar även på att homo- bi- och/eller transsexuella ungdomar har ett riskbeteende när det kommer till sex, att dessa ungdomar hämtar information från pornografin. Homo- bi- och/eller transsexuella ungdomar är i större utsträckning påverkade av alkohol eller droger när de har sexuellt umgänge. Dessa ungdomar upplever även utanförskap och vågar inte tala om sin sexualitet, vilket kan resultera i att de utsätter sig för risk att skada sig själva. Syfte: Att undersöka det stöd som homo- bi- och/eller transsexuella ungdomar får gällande sexuell hälsa från skola och skolsköterskor. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats, den genomfördes som en enkätstudie som skapades via Google Form och kunde nås via en länk. Enkäten hade totalt 17 stycken frågor, 15 stycken med fasta svarsalternativ och 2 stycken öppna. Resultat: Ungdomar var mest negativt inställda till skolsköterskans bemötande kring sexuell hälsa och sexuella frågor vilket berodde på skolsköterskans heteronormativa synsätt. Många av homo- och bisexuella ungdomar ansåg att skolan var en viktig del i att kunna erbjuda rätt information om sexuell hälsa. Vissa ungdomar sökte information på egen hand och visste inte ens att de kunde samtala med skolsköterskan om sexuella hälsa. Slutsats: Skolsköterskan behöver ha mer kunskap för att kunna bemöta ungdomar som identifierar sig som homo- bi- och/eller transsexuella och inte ha ett heteronormativ inställning samt anpassa miljön inne på mottagning som bidrar till öppen klimat för homo- bi- och/eller transsexuella ungdomar. / Background: Research shows that LGBT youth do not always receive relevant sexual education linked to their sexual orientation. Studies also show that LGBT youth have a risk behavior when it comes to sex, that they get their information from alternative sites that also includes pornography. LGBT youth are more likely to be influenced by alcohol or drugs when they have sexual intercourse. LGBT youth experience exclusion and dare not to talk about their sexuality, which may result in the risk of harming themselves. Aim: The purpose is to investigate the support that gay and transgender youth receive regarding sexual health from school and school nurses. Method: The study had a quantitative approach, it was conducted by a survey that was created through Google Forms and could be accessed through a link. The survey had a total of 17 questions, 15 questions with fixed options and 2 were open.   Results: Young people were most disadvantaged to the school nurse's concerns about sexual health and sexual issues, which was due to the heteronormative approach by the school nurse. Many of the LGBT youths considered that school was an important part of being able to offer proper information on sexual health. Some young people searched for information on their own and did not even know that they could talk to the school nurse about sexual health.   Conclusion: The nurse needs more knowledge to be able to approach adolescence who identify as LGBT and not have a heteronormative attitude as well as adapt the environment at the reception that promotes open climate for LGBT youths.

Syftet med denna studie är att belysa hur äldres sexuella hälsa beaktas på äldreboenden. Samt att titta närmare på omsorspesonalens attityder kring sex och hur de påverkar den äldre brukarens välmående. Det är framför allt viktigt för de äldre men även för personalens framtida arbetssätt. Som enhetschef är det viktigt att känna till hur personalens värderingar påverkar arbetet med den äldre. Genom att använda teorierna ålderism och skam så är syftet att se om åldersdiskriminering förekommer kring frågor om sex inom äldreomsorgen. Teorier om skam används som teoretiska glasögon för att förstå de inre processer som frågor om sex kan väcka hos den äldre och personalen. Studien är en litteraturstudie och ett försök att göra en kunskapsöversikt över frågor kring den äldres sexulaitet på äldreboenden kopplat till personalen och samhällets attityder. Den huvudsakliga litteratur som ligger till grund för arbetet är vetenskapliga artiklar innehållande kvalitativ- och kvantitativ forskning. Artiklarna har gallrats enligt en systematisk litteraturstudie modell (Friberg 2017).Resultatet visar att forskning visar på att sexualitet kan spela en viktig roll för att äldre ska uppnå en god hälsa. Äldres sexualitet är ett tabubelagt ämne och äldre tenderas att diskrimineras pga. sin ålder. Mer kunskap behövs inom ämnet för att bidra till mer positiva attityder gentemot äldres sexuella hälsa och för att de äldre ska våga uttrycka sin sexualitet utan skam och obehag. Resultatet har delats upp i olika teman som framkommit ur de tio artiklar vi har läst. De teman som vi kommer att belysa i den här uppsatsen är äldres inställning till sex, attityder hos personal, attityder hos anhöriga samt samhällets attityder till äldres sexualitet. / The purpose of this study is to shed light on how the sexual health of the elderly is taken into account in nursing homes. And to take a closer look at the care staff's attitudes towards sex and how they affect the elderly user's well-being. It is above all important for the older and also for the staff's future working methods. As a unit manager for a nursing home, is it important to know how the care staff's values colours the work with the eldery person. By using the theories of Ageism and Shame, can we have a closer look and see if age discrimination occurs around issues of of the elderis sexual health in the nursung homes,.. Shame Theories as theoretical glasses can help us understand the internal process and feelings of the eldery. The study is a literature study and an attempt to make a knowledge overview of questions about the elderly's sexuality in nursing homes linked to the staff and society's attitudes. The main literature on which the work is based is scientific articles containing qualitative and quantitative research. The articles have been chosen according to a systematic literature study model (Friberg 2017). The results show that research shows that sexuality can play an important role for the elderly to achieve good health. Elderly sexuality is a taboo subject in both elderly care and in society. More knowledge is needed in the subject to help more positive attitudes towards the sexual health of the elderly and for the elderly to dare to express their sexuality without shame and discomfort. The results have been divided into four different themes: attitudes of staff, attitudes of relatives and society's attitudes to the sexuality of the elderly.

Bakgrund: Många barn kommer i kontakt med pornografiskt material under sin uppväxt. Pornografi är lättillgängligt och kan påverka beteenden, kroppsideal och föreställningar av sexualitet. Det kan problematiseras utifrån hälsa, jämställdhetssynpunkt och Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter (SRHR). Arbetet med SRHR sker både inom skolan och hälso- och sjukvård. Det finns behov av att prata om pornografi inom det hälsofrämjande arbetet med barn, där skolsköterskan har en viktig roll. Motiv: Tydliga riktlinjer kring hur skolsköterskor bör adressera ämnet saknas. Genom att beskriva skolsköterskors uppfattning kring att prata om pornografi kan en djupare förståelse fås för de behov, utmaningar och möjligheter som finns och därmed kan en förståelse erhållas för hur arbetet kan utvecklas. Syfte: Beskriva skolsköterskors uppfattning av att prata om ämnet pornografi i sitt hälsofrämjande arbete. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio skolsköterskor inom grundskolan. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera den insamlade datan. Resultat: Skolsköterskorna upplevde det viktigt att prata om pornografi med barn. Att våga prata, vara lyhörd, respektfull och inge förtroende lyftes som viktiga egenskaper för att få barnen att känna sig bekväma i samtalen. Skolsköterskorna ville förmedla en medvetenhet kring ämnet, såsom kritiskt förhållningssätt samt förmedla en annan bild av sexualitet. Det fanns svårigheter i när och hur ämnet skulle börja pratas om. Ett behov av ökad kunskap i ämnet och förståelse för vad barnen möter lyftes. Det upplevdes finnas behov att prata om ämnet kontinuerligt, och samverkan med andra kunde utgöra antingen ett hinder eller en tillgång. Konklusion: Att prata om ämnet pornografi med barn är känsligt och komplext men sågs som viktigt utifrån professionen. Ämnet kan bemötas på olika sätt men det behövs mer kunskap, kontinuitet och god samverkan. Utformning av evidensbaserade arbetsmodeller för samtal om pornografi skulle kunna minska osäkerheten bland skolsköterskorna. / Background: Many children encounter pornography during their childhood. Pornography is easily accessible and may affect behaviours, body ideals and ideas in relation to sexuality. This can be problematised from a health, gender equality and SRHR (sexual and reproductive health and rights) perspective. The work with SRHR is carried out within schools and healthcare, where the school nurse plays an important role. Motive: There is an absence of guidelines on how school nurses should address pornography. By describing school nurses’ perceptions about talking about pornography, a deeper understanding about the existent needs, challenges and opportunities can emerge and enable an appreciation on how to improve the work. Aim: To describe school nurses’ perceptions regarding talking about pornography within their health promoting work. Methods: Semi-structured interviews with nine school nurses were conducted. The data was analysed using qualitative content analysis. Result: The school nurses expressed that it was important to talk about pornography with the children. Courage, confidence, being careful and respectful, was described as valuable qualities in making the children feel more comfortable when discussing pornography. The school nurses wanted to convey a critical approach to pornography, and reveal a different view of sexuality. However, determining when and how the subject should be brought up proved difficult. The school nurses expressed a need for increased knowledge and understanding regarding children's experiences online, as well as a need to address the subject regularly. Cooperation with other professionals in the school could either be an obstacle or an asset. Conclusion: Talking about pornography is complex and sensitive, but it was thought of as important within the profession. The subject can be addressed in different ways but an increased knowledge, continuity and cooperation is required. A formation of evidence based working models for talking about pornography could decrease insecurity among school nurses.

Bakgrund: Flera faktorer påverkar sexuell hälsa bl a biologiska och fysiologiska faktorer samt genus. Genus i sin tur påverkas av samhällets värderingar som i sin tur styrs av dess historia, politik, kulturella värderingar, ekonomiska förutsättningar mm. Tidigare studier har visat att det finns en brist i kunskapsbildning och uppföljning av kvinnors sexuella hälsa åren efter förlossning. Avsikten med denna studien är att få ökad insikt i kvinnornas upplevelse av sin sexuella hälsa åren efter förlossning. Syfte: Att sammanställa tidigare forskning kring kvinnors upplevda sexuella hälsa åren efter förlossning, genom forskningsfrågan: “Hur upplever kvinnor sin sexuella hälsa upp till sju år efter förlossning?” Metod: Detta är en kvalitativ litteraturstudie och inklusionskriterierna var tidigare friska kvinnor utan patologiska graviditeter, samt kvinnor som fött barn med episiotomi och kejsarsnitt. Däremot exkluderades tvillingfödslar och spontana sfinkterrupturer av grad 3-4. Studien avser åren efter förlossning, max sju år. Sexuell hälsa åren efter förlossning ur kvinnans perspektiv skall vara huvudfokus. Artiklarna ska vara på engelska eller svenska och de ska vara publicerade från 1960 till 2020. Tolv artiklar valdes ut och dessa granskades via latent kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Visar att många kvinnor lider av en försämrad sexuell hälsa åren efter förlossning. Detta beror på flera faktorer, de som påverkar mest är: fysiska förändringar, amning, barnets påverkan, relationernas förändring och kvinnornas upplevelse av sjukvårdens bemötande. Dessa presenteras i studiens fyra teman. Konklusion: Kvinnorna upplever en försämring av sin sexuella hälsa och önskar ökat stöd från vården. Det krävs en bredare kunskap hos vårdpersonalen för att kunna bemöta kvinnornas önskemål och en fördjupad förståelse kring hur genus påverkar kvinnors sexuella hälsa. / Background: There are several factors that affect women's sexual health, among those are biological and physiological wellbeing and gender. Furthermore gender is derived from society’s values that comes from history, politics, socio-economic prerequisites among other things. Previous studies have shown a lack of knowledge and a lack of follow-up of women’s sexual health the years after childbirth. The purpose of this study is to get a deeper understanding of women’s experiences of their sexual health the years after childbirth. Aim: The aim of this study is to compile previous studies about women's experienced sexual health up til seven years after childbirth. This is done through the question “How do women experience their sexual health the years after childbirth?” Method: This is a qualitative literature review that contains twelve articles. The inclusion criteria is previous healthy women with no pathological pregnancies, women who experienced episiotomy or cesarean section during childbirth. However, twins and spontaneous sphincter tears of the 3de or 4th degree have been excluded. This studies scope is limited to the first seven years after childbirth. The articles are written in swedish or english and published between 1960- 2020. Latent content analysis is used to analyse the material. Result: Many women experience a loss in sexual health the years after childbirth. It depends on several different things such as physical changes, breast feeding, the impact of having a child, changes in relationships and how women experience the meeting with health care. All of this is presented through the four themes of our study. Conclusion: There is a general loss in sexual health among women after childbirth and they wish for better support from health care professionals. To meet this demand healthcare professionals need more knowledge and to actually apply it. Furthermore, a deeper understanding how gender affects women’s sexual health is needed.

Bakgrund: Sexuell hälsa utgörs av fysiskt, känslomässigt, psykiskt och socialt välbefinnande. Sjuksköterskan har som uppdrag att främja sexuell hälsa. Depression och ångest är faktorer som kan påverka kvinnors sexuella hälsa. Syftet: Syftet var att beskriva hur sexuell hälsa påverkas hos kvinnor med depression och ångestsyndrom. Metod: Litteraturöversikt med mixad metod användes. Eftersom syftet var förutsättningslöst utfördes studien med induktiv ansats. Till resultatet användes 14 artiklar som granskades, analyserades och presenterades med huvudkategorier och underkategorier. Artiklarna hämtades från tre databaser; Pubmed, Cinahl och psycINFO och genom manuell sökning. Resultat: Huvudfynd i litteraturöversikten utgjordes av fysiska förändringar i form av lägre sexuell tillfredställelse, lust, orgasm och upphetsning. Huvudfynd bestod även av ett påverkat känsloliv och påverkad relationen med partnern. Slutsats: Resultatet visar att kvinnor kan ha lägre sexuell funktion vid depression och ångest. Både fysiska och psykosociala faktorer påverkas hos kvinnorna där några av faktorerna är tillfredsställelse och lust. En viktig del i personcentrerad omvårdnad är ömsesidig respekt för varandras kunskap. / Background: Sexual health consists of physical, emotional, mental and social well-being. The nurse has the task of promoting sexual health. Depression and anxiety are factors that can affect women’s sexual health. Aim: The aim was to describe how sexual health affects in women with depression and anxiety syndrome. Method: Mixed literature review was used. Since the purpose was unconditional, the study was performed with an inductive approach. Where 14 articles were used that have been reviewed, analyzed and presented with main categories and subcategories. The articles were retrieved from three databases: Pubmed, Cinahl and psycINFO and by manual search. Results: The main findings in the literature review consisted of physical changes in form of lower sexual satisfaction, desire, orgasm and arousal. The main findings also consisted of an affected emotional life and an affected relationship with the partner. Conclusion: The results show that woman have lower sexual function in depression and anxiety. Both physical and psychosocial factors are affected in women, where some of the factors are satisfaction and desire. An important part in person-centered care is mutual respect for each other´s knowledge.