Syftet med denna studie är att utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka på vilka sätt fenomenet kemsex skildras i dags- och veckopress och hur information från stödmottagning för sexuell hälsa är utformad. Kemsex är en typ av sexualiserat drogbruk och förekommer främst bland män som har sex med män. Det är ett komplext fenomen och en del av problematiken är att fenomenet berör olika discipliner. Att det berör olika discipliner resulterar i att målgruppens potentiella problematik kan beröra såväl missbruk som risktagande inom sex. Inom det sociala arbetet har fenomenet nyligen uppmärksammats av både professionella och i tidningsartiklar, men det finns en avsaknad av kunskap. Denna avsaknad av kunskap leder också till förutfattade meningar om både målgruppen och fenomenet. Dessutom stigmatiseras målgruppen då de både är en minoritetsgrupp och ägnar sig åt icke-normativt sex som innefattar droger. Studiens teoretiska ramverk innefattar därför teorier om normer, avvikelse och interaktion i förhållande till sex, samt teorier inom skadereducerande arbete. Tillvägagångssättet är en dokumentstudie av dags- och veckopress, samt hemsidan av Sexperternas samtalsmottagning. Analysmetoden är en latent tematisk analys, som inneburit en djupgående bearbetning av materialet som utmynnat i tre huvudteman. Resultatet visar på att det finns en övervägande negativ syn på kemsex i tidningsartiklar, men att Sexperternas hemsida och professionella strävar efter ett icke-dömande förhållningssätt. Det empiriska materialet beskriver endast kemsex i relation till män som har sex med män.

Förekomsten av sexuella problem och dysfunktioner är hög hos patienter med långvarig smärta. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som finns beskrivet i tidigare forskning om sexualitet och sexuella problem i relation till långvarig smärta. Metod: En scoping review utfördes för att identifiera litteratur som beskriver långvarig smärta och sexualitet, med fokus på patienters upplevelse av sin sexualitet och hur de upplevde att vårdgivare pratade med dem om sexualitet. Litteratursökning i databaser identifierade 16 artiklar, med utgång av muskuloskeletal smärta och migrän vilka bedömdes vara relevanta för studien. Resultat: 11 teman identifierades, vilka beskriver hur sexualiteten påverkas vid långvarig smärta. Med hjälp av cripteori och genusteori analyserades resultatet. Slutsats: Vårdgivare behöver ge patienter med långvarig smärta kunskap om hur sexualiteten kan påverkas, för att minska patienters upplevelse av av fysisk funktionsnedsättning. Litteraturen visar också att det finns skillnader mellan kön när det kommer till hur patienter upplever och hanterar smärta, sexualitet och relationer.

Bakgrund: Bröstcancer är ett folkhälsoproblem som i Sverige drabbar cirka 9000 kvinnor årligen. Mastektomi är en behandling mot bröstcancer som orsakar stress, sorg och ångest vilket kan leda till en negativ självbild och minskad livskvalitet. Sexuell hälsa har betydelse på kvinnors generella livskvalitet och bör uppmärksammas. Syfte: Syftet var att belysa den sexuella hälsan hos kvinnor som har genomgått mastektomi efter en bröstcancerdiagnos. Metod: En litteraturstudie med en induktiv ansats, där fem artiklar var kvalitativa och sex var kvantitativa. Resultat: Tre kategorier identifierades: Kroppsuppfattningens betydelse för sexuell hälsa efter mastektomi, värdet av en förtroendefull intim relation för att återfå och bibehålla sexuell hälsa efter mastektomi och betydelsen av stöd för återhämtning från sexuell ohälsa efter mastektomi. Kvinnor som genomfört en mastektomi upplevde sexuell ohälsa i förhållande till en förändrad kroppsbild. Minskad vaginal lubrikation, smärta vid samlag och minskad sexuell lust var några av flertal problem som kvinnorna upplevde. Stöd från anhöriga och vården var väsentligt för en snabbare återhämtning. Konklusion: Kvinnor upplevde att kroppen förändrades, vilket leder till sexuell dysfunktion och sexuell ohälsa. Kvinnorna behövde ensamtid för återhämtning samtidigt som stödet från anhöriga var avgörande för läkningsprocessen. Forskning och kunskap kring sexuell ohälsa är bristande och bör uppmärksammas av hälso- och sjukvårdspersonal. / Background: Breast cancer is a public health problem that in Sweden affects approximately 9,000 women annually. Mastectomy is a treatment for breast cancer that causes stress, sadness and anxiety, which can lead to a negative self-image and reduced quality of life. Sexual health has meaning on women’s general quality of lifeand should be paid attention to. Aim: The aim was to shed light on the sexual health of women who have undergone mastectomy after a breast cancer diagnosis. Method: A literature study with an inductive approach, where five articles were qualitative andsix were quantitative. Results: Three categories were identified: The meaning of body image for sexual health after mastectomy, the value of a trustful intimate relationship to regain and maintain sexual health after a mastectomy and the importance of support for recovery from sexual ill- health after a mastectomy. Women who underwent a mastectomy experienced sexual discomfort in relation to a changed body image. Decreased vaginal lubrication, pain during intercourse and decreased sexual desire are some of many problems the women experienced. Support from relatives and care was felt to be essential for a faster healing process. Conclusion: Women experienced that the body changes in connection with mastectomy, which leads to sexual dysfunction and sexual illness. The women need time alone to recover, while the support of relatives is crucial in the healing process. Research and knowledge about sexual ill-health is lacking and should be paid attention to by healthcare professionals.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Sexuell hälsa beskrivs som frånvaro av sjukdom och dysfunktion. Det påverkas av fysiskt, psykiskt, emotionellt och socialt välbefinnande i förhållande till sexualitet. Sjuksköterskans roll och ansvarsområde riktar sig i omvårdnaden. Sjuksköterskorna ska utföra en personcentrerad vård som innebär att patienten bli sedd och förstådd för sina egna individuella behov, resurser, värderingar och förväntningar. Ett bemötande med ömsesidig öppenhet är centralt. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av sexuell hälsa hos kvinnor som haft bröstcancer. Metod: Med hjälp av tio kvalitativa och kvantitativa artiklar från Cinahl complete och PubMed gjordes en litteraturöversikt. Den befintliga forskningen granskades och redovisades. En kvalitetsgranskning utfördes för att säkerställa kvaliteten av de originalartiklar som användes i resultatet. Fribergs fyra steg kring dataanalys användes för att analysera datainsamlingen.  Resultat: Tre teman utformades i resultatet “upplevelser av sexuell dysfunktion och förändringar i sexlivet”, “förändrad kroppsuppfattning efter cancerbehandling” och “upplevelsen av förändringar i relationer”.  Slutsats: Kvinnor som haft bröstcancer upplevde en negativ påverkan på deras sexuella hälsa av bröstcancerbehandlingarna. Det förekom fysiska, psykologiska och sociala förändringar i kvinnornas välbefinnande på grund av bröstcancer. Stödinsatser och tjänster som riktar sig i att främja kvinnornas sexuella och sociala välbefinnande, bör erbjudas under och efter bröstcancerbehandlingar. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women in Sweden. Sexual health is described as the absence of disease and dysfunction. It is affected by physical, mental, emotional and social well-being in relation to sexuality. The nurse's role and area of responsibility is focused on nursing. The nurses must perform person-centred care which means that the patient is seen and understood with their own individual needs, resources, values and expectations. A treatment with mutual openness is central.  Aim: The aim was to describe the experiences of sexual health in women who have had breast cancer.  Method: Using ten qualitative and quantitative articles from Cinahl complete and PubMed, a literature review was made. The existing research was reviewed and reported. A quality review was performed to ensure the quality of the original articles used in the results. Friberg's four steps of data analysis were used to analyze the data collection.  Result: Three themes were formed in the result "experiences of sexual dysfunction and changes in sex life", "changed body image after cancer treatment" and "the experience of changes in relationships".  Conclusion: Women who have had breast cancer experienced a negative impact on their sexual health from the breast cancer treatments. There were physical, psychological and social changes in women's well-being due to breast cancer. Support measures and services aimed at promoting women's sexual and social well-being, should be offered during and after breast cancer treatments.

Den sexuella hälsan och sexualiteten utgör centrala faktorer i kvinnans livsvärld. Historiskt sett har bilden av kvinnans sexualitet varit belagd med olika tabu vilket ännu idag återspeglas i samhället. Förlossningsbristningar kan leda till fysiska och psykiska konsekvenser som kan påverka kvinnans sexuella hälsa. Barnmorskan kan hjälpa kvinnan till en bättre sexuell hälsa genom att inneha god kunskap om förlossningsbristningar. Stöd och information före och efter förlossning kan bidra till en ökad Känsla av Sammanhang, KASAM, och främja den sexuella hälsan. Caritativt vårdande kan bidra till att lindra lidande samt använda lidandet som motivation till förändring. Förlossningsbristningar kan påverka kvinnans sexuella hälsa och därmed hennes livsvärld. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av hur deras sexuella hälsa har påverkats efter att de drabbats av förlossningsbristningar. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där 10 kvinnor intervjuades. Resultatet visar att förlossningsbristningar begränsar kvinnors sexuella frihet. Kvinnorna upplevde en försämring av den sexuella hälsan men ibland även en förbättring då nya aspekter av det sexuella livet framtonades. Dock upplevde kvinnorna sig som begränsade även när deras sexuella hälsa förbättrats. Känslor av att vara trasig, smutsig, ha ett påverkat självförtroende, en påverkad relation och/eller svårigheter att träffa någon ny framkom. Sjukgymnastik, tydlig information från vården samt att utforska nya sätt att utöva sexualiteten till exempel med hjälp av sexleksaker och icke-penetrerande sex främjade den sexuella hälsan. Skamkänslor, nonchalans från vårdens sida samt bristande information upplevdes som försämrande faktorer. Det krävs en större öppenhet kring att tala om sexualitet inom vården samt en bättre samordnad och koordinerad vårdkedja i kombination med förbättrad information, utbildning och uppföljning. Sexuella hjälpmedel behöver lyftas och implementeras i vården. Barnmorskeledd utbildning av olika yrkeskategorier i att tala om sexuell hälsa kan vara av stor nytta. / Sexual health and sexuality are central factors in a woman's life world. Historically, the image of women's sexuality has been covered with various taboos, which are still reflected in society today. Perineal tears can lead to physical and psychological consequences that can affect a woman's sexual health. The midwife can help the woman to a better sexual health by having good knowledge about perineal tears. Support and information as well before as after childbirth can help increase the Sense of Coherence, SOC, and promote sexual health. Caritative care can contribute to alleviate suffering and use the suffering to generate motivation for change. Perineal tears can affect a woman's sexual health and thus her life world. The purpose of the study was to describe women's experiences of how their sexual health has been affected after they suffered from perineal tears. The study was conducted as a qualitative interview study with an inductive approach where 10 women were interviewed. The results show that perineal tears caused a limitation to women’s sexual freedom. Women experienced a deterioration in sexual health, but sometimes also an improvement when new aspects of sexual life emerge. However, the women felt restricted regardless of whether their sexual health had improved. Feelings of being broken, dirty and having affected self-confidence, affected relationships and/or difficulties meeting someone new emerged. Physiotherapy, clear information from healthcare and exploring new ways of exercising sexuality, for example with the help of sex toys and non-penetrative sex, promoted sexual health. Feelings of shame and nonchalant treatment from healthcare professionals as well as a lack of information were perceived as limiting. There is a need for greater openness in talking about sexuality in healthcare as well as a better coordinated chain of care in combination with improved information and follow-up. Sexual aids such as sex toys need to be lifted and implemented in care. Midwife-led training of various professional categories in talking about sexual health can be of great benefit.

Introduktion: Sexuell och reproduktiv hälsa är fundamental för människans välbefinnande, både utifrån fysiska, psykiska och sociala aspekter. Forskning har visat att ungdomar är en av de grupper som utgör den största risken för att få och sprida sexuellt överförbara infektioner (sexually transmitted infections, STI) vilket kan leda till problem med den sexuella och reproduktiva hälsan. STI är problematiskt och kan påverka den sexuella hälsan hos ungdomar som i stor utsträckning drabbas även om det finns utökade möjligheter för att inhämta information, tillgängliga resurser och effektiva behandlingsmöjligheter. Denna studie ser det som relevant att undersöka STI relaterat till gruppen ungdomar genom att använda det salutogena perspektivet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka och belysa sexuella beteenden och attityder som kan leda till minskad smittrisk för STI och identifiera tidigare interventioner eller framgångsmetoder som har haft positiva effekter för förebyggandet av STI bland ungdomar mellan15–24 år. Metod: Metoden som användes var en strukturerad litteraturstudie. kvalitativa och kvantitativa artiklar som hade publiceringsdatum efter år 2013 användes. Tematisk analys användes för att identifiera olika teman och insamlade data analyserades deduktivt utifrån det salutogena perspektivet. Slutsats: Resultatet belyste att specifikt inriktad sexuell undervisning i skolorna och specifikt utbildade aktörer inom STI hade en positiv effekt bland ungdomar, vilket lede till mindre riskfyllda sexuella beteenden som var STI förebyggande. Resultatet visade även att öppen kommunikation var en väsentlig faktor som bidrar till ungdomarnas attityder kring sex och förebyggande av STI. / Introduction: Sexual and reproductive health are fundamental to human well-being, both from physical, psychological, and social aspects. Research has shown that young people are one of the groups that pose the greatest risk of getting and spreading sexually transmitted infections (STI) which can lead to sexual and reproductive problems. STIs are problematic and can affect the sexual health of young people who are widely affected, even if there are increased opportunities to obtain information, available resources, and effective treatment options. This study considers it relevant to research STIs related to that group by using the salutogenic perspective. Purpose: The purpose of the study was to research and highlight sexual behaviors and attitudes that can lead to reduced risk of STI and to identify previous interventions or methods that have had positive effects on the prevention of STIs among young people between 15-24 years of age. Method: The method used was structured literature review. Qualitative and quantitative articles that had a publication date after the year 2013 were used. Thematic analysis was used to identifydifferent themes and collected data were analyzed deductively based on the salutogenic perspective. Conclusion: The results highlighted that specifically targeted sexual education in schools and specifically STI trained actors had positive effects on young people, which led toless risky behavior which also was STI-reducing. The results also showed that open communicationis an essential factor that contributes to young people´s attitudes about sex and the prevention of STIs.

Introduction:Rwanda is one of the countries in Sub-Saharan Africa with the most remarkable health achievements. However, Rwanda is still one of the countries with a high unmet need (34%) and high prevalence of unintended pregnancies. Objective: To examine the association between literacy and unmet need for contraception among women in reproductive age in Rwanda. Research design and methods: A cross-sectional study based on secondary data, derived from the Demographic and Health Survey (DHS) program. The study population was women in reproductive age (15- 49 years old) who lived in Rwanda. It included 13217 females out of the 13497 after the exclusion of females who are not residents of Rwanda, who are blind or visually impaired and who are need language card. The methodology involved cross tabulations, bivariate and multivariate logistic analyses. Results: There was a significant bivariate association between literacy and unmet need for contraception (OR=1.28; 95% CI 1.17-1.40; p < .001), in which literate females where more likely to have an unmet need for contraception. There was no association between literacy and unmet need when controlling other factors. Others factors such as age, current marital status and province had a strong impact on the unmet need for contraception in the adjusted analysis. Conclusions: Literacy may be associated with the outcome, however, socio-economic factors have a stronger influence on the dependent variable. Regulations, policies and other features such as socio-cultural norms may differ from country to country, therefore it is important to consider the current situation of each country.

Since 2015, the Swedish government has invested more money in the post-partum care to make it more accessible. The number of Swedish qualitative studies, which highlight women's experiences of sexological support after childbirth since 2015, is limited. This means that we do not know how adequate the government's investments have been in terms of patients' access to sexological support after childbirth. The purpose of the study is to gain an increased understanding of what sexological support, from healthcare, people feel they need after childbirth. The author has conducted ten qualitative semi-structured interviews with respondents who had a vaginal birth in the last two years. Analyzed through Merleau-Ponty's (1945/2006) and Ahmed's (2014) phenomenological theories the results show that the respondents' sexual health was affected by the interaction of the changes in their physical body and life situation. These aspects were also influenced by their partner and the post-partum care. During the follow-up, several respondents felt that their midwife focused too much on their physical body instead of changes related to their sexual health. Participants expressed a need for more information and confirmation regarding the physical, psychological, and social changes that affected their sexual health. The participants also wished to have more sexological support for their partner. This result indicates that the government's investment in the post-partum care has not been sufficient in terms of sexual health after childbirth, which means that parts of this care remain unavailable. Key words: childbirth, partner, post-partum, postnatal care, sexual health, sexual function, sexual satisfaction, sexological support.