Syfte: Beskriva om och i vilken utsträckning arbetsterapeuter som arbetar med långvarig smärtproblematik arbetar med sexualitet i Sverige. Metod: Kvantitativ enkätstudie med induktiv ansats. Deltagarna rekryterades genom ett bekvämlighetsurval och bestod av 35 arbetsterapeuter som arbetade inom olika smärtverksamheter i Sverige. Resultat: 25 deltagare ansåg sexualitet som ett arbetsområde inom arbetsterapi och att de kände sig bekväma att diskutera sexualitet med sina patienter. 25 deltagare hade relativt sällan tagit upp frågor relaterat till sexualitet med sina patienter och det var vanligare att patienterna själva tog upp frågor gällande sexualitet. 22 deltagare upplevde att de inte hade tillräckligt med kunskap för att arbeta med sexualitet. Det var 20 deltagare som aldrig utfört någon intervention och 15 stycken som någon gång utfört intervention relaterat till sexualitet. Slutsats: För att främja arbetsterapeuters arbete kring sexualitet hos patienter med långvarig smärtproblematik behövs mer kunskap i ämnet, implementering av riktlinjer, introducering av verktyg, ett multiprofessionellt arbete samt användning av bedömningsmodeller som PLISSIT modellen, ALARM- bedömningsmodell och Schovers värderingsmetod.

Vid gynekologisk cancer påverkas kvinnors sexuella hälsa avsevärt i många avseenden. Sexuell hälsa och sexualitet är en stor del av den allmänna hälsan och är viktigt för att människor ska uppleva hälsa och välbefinnande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa i samband med gynekologisk cancer. För att uppnå syftet analyserades 14 studier med hjälp av induktiv manifest innehållsanalys vilket resulterade i fem kategorier: att ha behov av information och gott bemötande om sexuell hälsa, att ha ett påverkat själv, att ha en påverkad sexualitet, att en förändrad sexualitet påverkar relationer i nuet och i framtiden samt att ha god sexuell hälsa. I resultatet framkom att kvinnor upplevde att stora delar av sexualiteten påverkades. Problem som samlagssmärta, minskad sexuell lust, förändrad självbild, förlust av fertilitet och kvinnlighet samt påfrestande äktenskap till följd av förändrad sexualitet var några av många upplevelser kvinnorna hade. Betydelsefulla aspekter när den sexuella hälsan påverkades upplevde kvinnorna var gott bemötande och kommunikation från sjukvårdspersonal. Således är det essentiellt att sjuksköterskor och annan vårdpersonal har kännedom om hur sjukdom och behandling kan påverka den sexuella hälsan och livskvaliteten hos kvinnor. För att sjuksköterskor lättare ska kunna initiera kommunikation, ge ett gott bemötande, identifiera behov och sätta in åtgärder för att främja sexuell hälsa kan de använda sig av PLISSIT-modellen och omvårdnadsprocessen som verktyg.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män som har en påverkan på den sexuella hälsan och livskvalitén i stor utsträckning. Sexualitet är en viktig del av människan genom livet och bör därför beaktas av vården. Syftet med litteraturstudien var att beskriva mäns upplevelser av hur den sexuella hälsan påverkades av prostatacancer. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades med manifest innehållsanalys. Genom en sammanställning och analysering av data utformades tre kategorier med sex underkategorier. Resultatet visade att männen hade känslomässiga upplevelser i samband med val av behandling, kroppsliga förändringar, förlust av förmågor och sjukdomens påverkan på den sexuella hälsan. Vidare beskrevs en genomgående brist av stöd och information från sjukvården. Det framkom också att männen upplevde att de sexuella förändringarna hade en inverkan på deras självbild, nära relationer och framtida hopp. Vidare diskuterades resultatet med slutsatsen att sjukvården måste utvecklas för att kunna möta patienter i behov av stöd och frågor kring sexuell hälsa.

Kvinnors sexuella hälsa kan påverkas av olika faktorer och livmoderhalscancer är en av dem. Livmoderhalscancer uppkommer genom sexuell överföring av humant papillomvirus. Viruset leder till cellförändringar på kvinnans livmoderhals. Upplevelsen av sexuell hälsa är viktig för välbefinnandet och sjuksköterskans roll är att identifiera och stödja både fysiska och psykiska behov av omvårdnad. Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa  faktorer som påverkar kvinnors sexuella hälsa vid livmoderhalscancer. Metod: Nio vetenskapliga artiklar valdes för analys, varav tre kvantitativa och sex kvalitativa. Metoden som användes var integrativ litteraturöversikt. För litteratursökningen användes databaserna CINAHL och PsycINFO. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier som representerade de faktorer som påverkade kvinnors sexuella hälsa vid livmoderhalscancer. Dessa var sexuell självbild, att ha en sexuellt överförbar sjukdom och parrelationen. Slutsats: Sjuksköterskor behöver i sin profession lyfta ämnet sexuell hälsa med sina patienter eftersom patienterna kan uppleva ämnet som tabubelagt. Vidare behöver sjuksköterskor ta upp ämnet sexuell hälsa med patienter för att utveckla erfarenhet i mötet med patienten

Bakgrund: Människors sexuella hälsa definieras som ett tillstånd av fysiskt, emotionellt, mentalt och socialt välbefinnande i förhållande till sexualiteten. Den sexuella hälsan kan till följd av sjukdomar och behandlingar bli negativt påverkad. Från ett patientperspektiv finns en önskan att bli bemött och tillfrågad om sin sexuella hälsa. Sjuksköterskeprofessionen genomsyras av ett holistiskt arbetssätt och ska därför adressera sexuell hälsa som en del av omvårdnaden. I omvårdnaden ingår samtal och bemötande grundat på respekt som en del av den mänskliga kommunikationen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att samtala om sexuell hälsa med patienter. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes i enlighet med Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Av analysen framkom fem kategorier: att ämnet är känsligt, att ha ett ansvar, att ha bristande kunskap, att arbetsförhållanden påverkar och att omständigheter kring patienten påverkar. Slutsats: Föreliggande studie indikerade på att svårigheter förekom i sjuksköterskornas samtal om sexuell hälsa med patienterna. Ämnet upplevdes känsligt parallellt med en okunskap huruvida samtalen skulle bemötas. Sjuksköterskorna upplevde att utbildningen var otillräcklig samt att arbetsförhållanden och omständigheter kring patienterna bidrog till ytterligare svårigheter. Däremot fanns en medvetenhet att sexuell hälsa var en del av det professionella ansvaret.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Vid behandling av bröstcancer är de mest förekommande biverkningarna håravfall, vaginal torrhet, smärta vid samlag, fertilitet och mastektomi. Dessa biverkningar kan påverka kvinnans sexuella hälsa och livskvalité. Forskning visar att sjuksköterskor önskar mer kunskap och utbildning om sexuell hälsa. Sjuksköterskornämner att de önskar mer kunskap och utbildning om sexuell hälsa.  Syfte: Syftet var att belysa kommunikation och behovet av information om sexuell hälsa hos kvinnor, relaterat till behandling av bröstcancer. Metod: Metoden var en litteraturöversikt. Sammansatt av nio resultatartiklar bestående av fyra med kvalitativ metod, tre med kvantitativ metod och två med mixad metod. Dessa analyserades enligt Fribergs fem-stegs analysmodell.  Resultat: Resultatet presenteras genom ett huvudtema: Bristande kunskap om att bröstcancer påverkar den sexuella hälsanoch tre underteman: Bemötandet tystar frågorna, avsaknad av information samt Mångfald av informationskällor.Resultatet visade att kvinnorna önskade mer information om sexuell hälsa under och efter behandling av bröstcancer. Kvinnorna nämnde bristfälligt stöd från sjukvårdspersonalen om information relaterat till gynekologiska besvär och sexuell ohälsa.  Diskussion: Metoden och tillvägagångssättet för litteraturöversikten diskuteras i metoddiskussionen. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet mot Joyce Travelbees teori om omvårdnadsrelationer, tidigare forskning samt mot bakgrunden. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women in Sweden. In the treatment of breast cancer, the most common side effects are hair loss, vaginal dryness, pain during intercourse, fertility and mastectomy. These side effects can threaten the woman's sexual health and quality of life. Nurses mention that they want more knowledge and education on sexual health. Aim: The purpose was to highlight women's need for information on sexual health, related to the treatment of breast cancer. Method: A literature review composed of nine result articles consisting of four with qualitative methods, three with quantitative methods and two with mixed methods. These were analyzed according to Friberg´s fem-stegs analysmodell Results: The result is presented through a main theme:Lack of knowledge about breast cancer that affects the sexual healthand two sub-themes: The response silences the issues, lack of information and diversity of information sources. The result shows that women want more information about sexual health during and after treatment of breast cancer. The women mention the lack of support from healthcare professionals about information related to gynecological issues and sexual health.   Discussion: The method and approach of the literature review is discussed in the method discussion. The result discussion discusses the result against Joyce Travelbee's theory of nursing relations, previous research and against the background.

Mastektomi är ett kirurgiskt ingrepp som genomförs vid behandling av bröstcancer där delar eller hela bröstet opereras bort i syfte av att avlägsna cancerförändringar. Den förändrade kroppen i samband med detta är en stor och ibland traumatiserande händelse i många kvinnors liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av hur den sexuella hälsan påverkas efter genomgången mastektomi, för att skapa en förståelse för hur deras behov bättre kan tillgodoses. Litteraturstudien är baserad på 12 artiklar vilka har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats enligt Graneheim och Lundman (2004). Genom analysen kunde fem huvudkategorier identifieras. Att inte känna igen sin kropp, att förlora sin kvinnliga identitet, att få en ny förståelse av närhet och intimitet, att känna sig bemött på ett annorlunda sätt och att sakna förståelse och försöka bevara sin integritet i samtal med andra. Resultatet av litteraturstudien visade att kvinnorna upplevde både kroppsliga och själsliga förändringar i sin sexualitet till följd av mastektomin. Vårdpersonalens agerande och bemötande mot dessa kvinnor hade en avgörande roll för hur kvinnorna kunde hantera förändringarna. Författarna föreslår användandet av PLISSIT eller EX-PLISSIT som är modell där ett frågeformulär utformats vilket kan fungera som ett stöd för vårdpersonal i mötet med patienterna där sexualitet diskuteras.

Bakgrund: Kardiovaskulära sjukdomar räknas till de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. De kardiovaskulära sjukdomar som arbetet behandlar är, mykoardiell, ischemi, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmier. Insjuknandet förändrar livssituationen i många avseenden för den drabbade. Det är känt sedan tidigare att insjuknandet i kardiovaskulära sjukdomar påverkar den sexuella hälsan vilket har inverkan på personers livskvalitet. Syfte: Att beskriva upplevd sexuell hälsa hos vårdsökande personer med kardiovaskulär sjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes utifrån åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet beskrevs genom fyra huvudteman. Första temat som framkom var sexuella attityder och vanor. Vårdsökande personer med kardiovaskulär sjukdom upplevde en förändrad prioritet av sexuallivet och en förändring i sexuella mönster.  Andra temat som framkom var sexuell hälsa innefattar intima relationer. Det framkom att upplevelsen av sexuella hälsa påverkades av hur partnern hanterade situationen. Tredje temat var kroppsliga och själsliga upplevelser. Vårdsökande personer upplevde rädsla och ångest inför att utöva samlag. Kroppsliga förändringar bidrog till nedsatt sexuell hälsa. I fjärde temat, kommunikation, framkom det att sexuell hälsa var ett tabubelagt samtalsämne. Sjukvården upplevdes brista i ansvaret att informera om hur sexuallivet kunde fungera efter insjuknandet i en kardiovaskulär sjukdom. Slutsats: Förändringar i sexuellt mönster, rädsla, kroppsliga symtom, partner och information är faktorer som påverkar upplevelsen av sexuell hälsa vid kardiovaskulär sjukdom.  Vårdpersonal behöver ta ansvar och initiativ till att efterfråga om önskan att samtala kring ämnet finns för att främja sexuell hälsa.

Gynekologisk cancer är ett samlingsnamn för de cancerformer som drabbar kvinnors reproduktiva system samt könsorgan. Årligen diagnostiseras omkring 3000 kvinnor i Sverige. Gynekologisk cancer och behandling orsakar psykiskt, fysiskt och socialt lidande hos patienterna, vilket påverkar deras sexuella hälsa negativt. Försämrad sexuell hälsa förknippas med försämrad livskvalité hos patienterna som genom behandlingen upplever rädsla och oro. Studier visar att sjuksköterskor anser att de inte besitter tillräcklig kunskap för att lyfta fram ämnet sexualitet och resterande vårdprofessioner uppger skiljaktigheter kring vilken profession som bör ansvara för att sexualitet inkluderas i omvårdnaden.   Syftet var att belysa upplevelsen av stöd från vårdpersonal angående sexuell hälsa hos patienter diagnostiserade med gynekologisk cancer. En litteraturöversikt enligt Fribergs modell där åtta kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserats. Resultatet presenteras genom fyra teman som framkom under analysen; Bristfälligt stöd, Varierande informationsbehov, Förväntningar på vårdpersonalen samt Upplevelsen av partnerns delaktighet. Resultatet visar att kvinnor diagnostiserade med gynekologisk cancer upplever att stödet från vårdpersonalen är bristfälligt och anser att vårdpersonalen bär ansvar för att information om den sexuella hälsan förmedlas. Litteraturöversiktens resultat diskuteras utifrån Katie Erikssons vårdvetenskapliga teori där begreppen lidande och värdighet lyfts fram. Kvinnors behov av stöd från vårdpersonal i samband med gynekologisk cancer åskådliggörs och ansvarsfördelning inom vården samt ett kulturellt perspektiv diskuteras.

Mastektomi är ett kirurgiskt ingrepp, ofta förekommande som behandling vid bröstcancer. Mastektomi påverkar den mentala hälsan hos den drabbade kvinnan och kan förändra den sexuella hälsan. I den allmänna hälsan spelar sexuell hälsa en viktig roll och är betydande för människors välbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva kvinnors upplevelse av sin sexuella hälsa efter mastektomi. För att uppnå syftet analyserades 11 vetenskapliga artiklar med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Detta gjordes med en induktiv manifest ansats, vilket resulterade i fyra kategorier: att inte känna sig attraktiv och vara rädd för att visa sig naken inför andra, Att förlora sitt femina utseende i en förändrad kropp, att kommunikation och stöd från partnern var viktigt, att känna obehag vid beröring. Resultatet visade på att kvinnor som genomgått mastektomi upplevde osäkerhet och missnöje för sin nya kropp, rädsla för vad andra ska tycka om den förändrade kroppen och de kände en förlust av femininiteten. Kvinnorna var rädda för att inte längre vara attraktiva och hade svårt att vara naken inför sina partners och andra. De upplevde också att kommunikation och stöd spelade en viktig roll i hur utmaningarna som kom efter mastektomin kunde hanteras. En upp­täckt som gjordes i denna litteraturstudie var att kvinnorna upplevde stora förändringar i den erotiska upplevelsen av beröring av brösten och bröstvårtor som nu efter mastektomin inte fanns eller var förändrad. Resultatet visade att kvinnorna inte upplevde en fullständig hälsa trots att de genomgått en mastektomi och i många fall var fria från cancern. Då kvinnorna får en förändrad kropp och har genomgått något traumatiskt behöver de fortsatt stöd från hälso- och sjukvården för att kunna acceptera sin nya situation. Utifrån detta har sjuksköterskan ett stort ansvar att stötta dessa kvinnor och kunna erbjuda dem den individuella hjälpen de behöver. Genom att vara öppen för samtal, erbjuda lämpliga omvårdnadsåtgärder samt vara ett känslo­mässigt stöd för kvinnorna främjar sjuksköterskan till ökad upplevelse av hälsa för kvinnorna.