<p>Internationell diversifiering har blivit allt viktigare för investerare. För att kunna göra en riskspridning utifrån utländska kapitalmarknaderna bör dessa inte samvariera perfekt med varandra. På senare år har teknisk utveckling och en globalisering inom företagsvärlden bidragit till en förenklad finansiell marknad för större involvering. Det gör det därför intressant att studera om risken och förutsättningarna för internationell diversifiering förändrats, vilket leder till frågeställningen Hur nyttan av internationell diversifiering påverkats för en investerare på Stockholmsbörsen?  Har det blivit svårare att finna marknader med låg korrelation för risk reducering?</p><p>Uppsatsen syftar till att undersöka hur korrelationen mellan ett antal index i världen har förändrats mellan två tidsperioder, och om detta medfört högre risker för investeringar. Därmed studera en investerares möjlighet till riskspridning. Detta är en kvantitativ studie som utifrån historiska månadsavslut för 10 index använder en teknisk analys för att skapa prognoser. Undersökningen utgår ifrån portföljteorin och använder mått som korrelation, standardavvikelse och sharpekvot för att beräkna historisk data. Det har även konstruerats likaviktade portföljer för att kunna få en inblick i eventuella utvecklingar.</p><p>Tidsperioderna som undersöks är mars 1994 till mars 2002 och mars 2002 till mars 2010, för index i Europa, USA, Asien och Latinamerika. Resultaten visar att korrelationen ökat för samtliga index gentemot Stockholmsbörsen mellan de två tidsperioderna. Risk för de enskilda indexen har däremot inte haft en större ökning eller minskning som medföljd till korrelationen. För de likaviktade portföljerna har man kunnat se en riskreducering för de båda perioderna, och utifrån sharpekvot en ökad riskjusterad avkastning för 2010, som inneburit större positiva effekter för internationell diversifiering.</p> / <p>International diversification has become increasingly important for investors. In order to spread risk  between foreign capital markets, these should not be perfectly correlated with each other. In recent years, technological development and globalization in the business sector have contributed to a simplified financial market for greater involvement. It is therefore interesting to study how the risk and the conditions for international diversification has changed. This leads to the question of; How the benefits of international diversification has been affected for an investor on the Stockholm Stock Exchange? Has it been difficult to find markets with low correlation for risk reduction?</p><p>This paper aims to examine how the correlation between a number of indices in the world has changed between two time periods, and if this has resulted in increased risks for investments. Thus, study an investor's ability to spread risks. This is a quantitative study which, is based on historical monthly closures for each index and uses a technical analysis to create forecasts. The study is based on the portfolio theory and uses measures as, correlation, standard deviation and the Sharpe ratio to calculate historical data. It has also constructed equal weighted portfolios in order to get a glimpse of any developments.</p><p>Time periods under study are from March 1994 to March 2002 and March 2002 to March 2010, with indices in Europe, U.S., Asia and Latin America. The results show that the correlation has increased for all the indices against the Stockholm Stock Exchange between the two time periods. Risk of the individual indices, by contrast, didn’t have a greater increase or decrease that came with the correlation. For the equally weighted portfolios one is able to see a reduction in risk for both periods, and based on Sharpe ratio, increased risk adjusted returns for 2010, which results in larger positive effects of international diversification.</p>

<p>Målet med en hedgefond är att i alla marknadslägen generera positiv avkastning vilket även brukar kallas absolut positiv avkastning. Det finns en rad olika investeringsmetoder även kallade hedgestrategier som förvaltarna använder sig av för att uppnå detta mål. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka de olika investeringsstrategierna på den nordiska marknaden med fokus på överavkastning och riskjusterad avkastning. För att få perspektiv på hedgestrategiernas utveckling kommer de även jämföras med ett lämpligt marknadsindex. Den undersökta perioden begränsas till 2004-01 till 2007-01 vilket ge tillräckligt mycket data för att kunna använda likaviktade avkastningsindex för varje enskild hedgestrategi Undersökningen visar att inga av hedgestrategierna lyckades att generera en bättre snittavkastning än marknadsindex under den sammanlagda perioden. Den hedgestrategi som presterade bäst både gällande snittavkastning samt riskjusterad avkastning var Equities. Fixed income var den hedgestrategi som presterade sämst och var den enda strategin som inte levde upp till hedgefonders mål om absolut positiv avkastning.</p>

Internationell diversifiering har blivit allt viktigare för investerare. För att kunna göra en riskspridning utifrån utländska kapitalmarknaderna bör dessa inte samvariera perfekt med varandra. På senare år har teknisk utveckling och en globalisering inom företagsvärlden bidragit till en förenklad finansiell marknad för större involvering. Det gör det därför intressant att studera om risken och förutsättningarna för internationell diversifiering förändrats, vilket leder till frågeställningen Hur nyttan av internationell diversifiering påverkats för en investerare på Stockholmsbörsen?  Har det blivit svårare att finna marknader med låg korrelation för risk reducering? Uppsatsen syftar till att undersöka hur korrelationen mellan ett antal index i världen har förändrats mellan två tidsperioder, och om detta medfört högre risker för investeringar. Därmed studera en investerares möjlighet till riskspridning. Detta är en kvantitativ studie som utifrån historiska månadsavslut för 10 index använder en teknisk analys för att skapa prognoser. Undersökningen utgår ifrån portföljteorin och använder mått som korrelation, standardavvikelse och sharpekvot för att beräkna historisk data. Det har även konstruerats likaviktade portföljer för att kunna få en inblick i eventuella utvecklingar. Tidsperioderna som undersöks är mars 1994 till mars 2002 och mars 2002 till mars 2010, för index i Europa, USA, Asien och Latinamerika. Resultaten visar att korrelationen ökat för samtliga index gentemot Stockholmsbörsen mellan de två tidsperioderna. Risk för de enskilda indexen har däremot inte haft en större ökning eller minskning som medföljd till korrelationen. För de likaviktade portföljerna har man kunnat se en riskreducering för de båda perioderna, och utifrån sharpekvot en ökad riskjusterad avkastning för 2010, som inneburit större positiva effekter för internationell diversifiering. / International diversification has become increasingly important for investors. In order to spread risk  between foreign capital markets, these should not be perfectly correlated with each other. In recent years, technological development and globalization in the business sector have contributed to a simplified financial market for greater involvement. It is therefore interesting to study how the risk and the conditions for international diversification has changed. This leads to the question of; How the benefits of international diversification has been affected for an investor on the Stockholm Stock Exchange? Has it been difficult to find markets with low correlation for risk reduction? This paper aims to examine how the correlation between a number of indices in the world has changed between two time periods, and if this has resulted in increased risks for investments. Thus, study an investor's ability to spread risks. This is a quantitative study which, is based on historical monthly closures for each index and uses a technical analysis to create forecasts. The study is based on the portfolio theory and uses measures as, correlation, standard deviation and the Sharpe ratio to calculate historical data. It has also constructed equal weighted portfolios in order to get a glimpse of any developments. Time periods under study are from March 1994 to March 2002 and March 2002 to March 2010, with indices in Europe, U.S., Asia and Latin America. The results show that the correlation has increased for all the indices against the Stockholm Stock Exchange between the two time periods. Risk of the individual indices, by contrast, didn’t have a greater increase or decrease that came with the correlation. For the equally weighted portfolios one is able to see a reduction in risk for both periods, and based on Sharpe ratio, increased risk adjusted returns for 2010, which results in larger positive effects of international diversification.

Målet med en hedgefond är att i alla marknadslägen generera positiv avkastning vilket även brukar kallas absolut positiv avkastning. Det finns en rad olika investeringsmetoder även kallade hedgestrategier som förvaltarna använder sig av för att uppnå detta mål. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka de olika investeringsstrategierna på den nordiska marknaden med fokus på överavkastning och riskjusterad avkastning. För att få perspektiv på hedgestrategiernas utveckling kommer de även jämföras med ett lämpligt marknadsindex. Den undersökta perioden begränsas till 2004-01 till 2007-01 vilket ge tillräckligt mycket data för att kunna använda likaviktade avkastningsindex för varje enskild hedgestrategi Undersökningen visar att inga av hedgestrategierna lyckades att generera en bättre snittavkastning än marknadsindex under den sammanlagda perioden. Den hedgestrategi som presterade bäst både gällande snittavkastning samt riskjusterad avkastning var Equities. Fixed income var den hedgestrategi som presterade sämst och var den enda strategin som inte levde upp till hedgefonders mål om absolut positiv avkastning.

Sharpekvoten är ett av de mest frekvent använda prestationsmåtten för fonder. Kvoten beskriver en fonds riskjusterade avkastning genom att dividera dess överavkastning med dess standardavvikelse. Måttet har emellertid fått kritik på flera områden och visat sig vara missvisande under vissa scenarion, något som även denna studie påvisar. Studien bygger på en kvantitativ metod där ett stickprov används för att beskriva den studerade populationen; Sverigefonder. Studiens resultat visar att Sverigefonders avkastning inte är normaldistribuerad, något som är ett grundantagande vid Sharpekvots-beräkningen då fondens standardavvikelse används. Resultaten visar att samtliga observationers avkastningsdistribution antingen är positiv eller negativs skev, vilket leder till att standardavvikelsen konsekvent över- eller underskattar tillgångens risk. Tidigare studier betonar att även avkastningsdistributionens skevhet har betydelse vid investeringar. Denna aspekt återspeglas dock inte i den traditionella Sharpekvoten och författaren presenterar därför en egen modifikation av måttet där avkastningsdistributionens skevhet adderas. Studiens resultat bör tolkas ur ett behavior-finance-perspektiv, där människor antas ha olika tidshorisont för investeringar, inte antas agera rationellt, samt påverkas känslomässigt av marknadshändelser. Med det som utgångspunkt adderar avkastningsdistributionens skevhet värdefull information för investeraren, bortom fondens medelavkastning och standardavvikelse som enligt modern portföljteori är de enda två aspekterna en investerare har preferenser om. En ytterligare aspekt som påvisas i studien är att det tycks finnas en osund informationsassymetri mellan spararna och fondkommissionerna, samt strukturella incitament för att behålla denna. Detta kan ses som en förklaringsgrund till det minskade förtroendet som växt fram för de aktivt förvaltade fonderna. Författaren föreslår ökad transparens från fondkommissionernas sida och ser en presentation av en skevhetsjusterad Sharpekvot som ett steg på vägen. Studien bidrar till tidigare forskning genom att empiriskt påvisa fördelen med en modifikation av Sharpekvoten som adderar informationsvärde för investerarna. / The Sharpe ratio is one of the most frequently used performance measures for funds. The ratio is describing a fund’s risk adjusted return by dividing its excess return by its standard deviation. The measure has been subject to critique in several areas and has shown to be misleading under certain scenarios, something that this study also indicates. The study is conducted based on a quantitative method where a sample is used to describe the target population; Sverigefonder. The results of the study shows that Sverigefonders return is not normally distributed, something that is elementary assumed when calculating the Sharpe ratio by the usage of the standard deviation. The results show that all the observations’ return distribution either is positively or negatively skewed. The implication of that is that the standard deviation consistently either over- or under estimates the asset’s risk. Previous studies emphasize that the skewness of the return distribution is of importance as well when investing. This aspect is not reflected though in the traditional Sharpe ratio and the author is therefor presenting an own modification of the performance measure where the skewness is added to the ratio. The results of the study should be interpreted from a behavior finance perspective, where investors are assumed to have different time horizons for investing, act irrational, and reacting emotionally to market events. With those aspects as the premise, the skewness of the return distribution is adding valuable information for the investor, beyond the fund’s average return and standard deviation, which are the only two aspects that the investor has a preference regarding according to modern portfolio theory. One additional aspect that is shown in the study is that there seems to exist an unhealthy information asymmetry between the investors and the fund commissions, and structural incentives to keep it. This can be seen as a suggestion of explanation to the lowered trust for the actively managed funds. The author is proposing enhanced transparency for the fund commissions and sees the presenting of a skewness-adjusted Sharpe ratio as a step in that direction. This study is contributing to previous research by empirically showing the advantage off presenting a modification of the Sharpe ratio, which adds additional information to the investors.

This analysis aims to figure out if active fund management can provide a greater risk-adjusted return compared to an index. The analysis is divided into two periods, 2012-2020 and year 2020. Jensen’s alpha is the performance measure that will be used during the analysis. A t-test will be performed to figure out if active fund management is significantly different from the index. Sharpe ratio and Treynor ratio is also included as a descriptive statistic. The result shows that during the period of 2012-2020, there was only one actively managed fund with a positive alpha that was significantly different from the benchmark index SIXPRX. The Treynor ratio showed that more than half of the actively managed funds outperform index, and less than half of the funds Sharpe ratio outperformed the index. The results for year 2020 show that there are two actively managed funds that have outperformed the index alpha and are significantly different. The amount of funds that outperformed the index Treynor ratio and Sharpe ratio also increased for that period. The conclusion is that there is very little evidence proving that active managed funds provide a greater risk-adjusted return compared to index in either time periods.

In today's society most swedish people are saving money on saving accounts that give nointerest return. So, in this study we have examined two investment strategies GrahamScreener and Dogs of the dow. We wanted to see how the two strategies perform on theswedish stock markets and even see which one of them performs the best and gives back thehighest interest rate. After we have tested the two strategies on the two different markets overa 14-years period we got the resultat that Graham Screener is a way better strategy than Dogsof the dow. This gave us the conclusion that the theory that the efficient market hypothesisgives us that you can't overperform the market could be questioned with the data and theresultat this study gave us

Bakgrund: De senaste åren har en stark underprissättningstrend observerats i det ökande antalet börsnoteringar, vilket har skapat ett starkt investerarintresse. En stor del av dessa nyintroducerade bolag är småbolag, varav de flesta noteras på mindre handelsplatsformer, så kallade MTF:er. MTF:en Aktietorget introducerade flest företag till den svenska aktiemarknaden 2010-2014, varför detta har valts till studiens undersökningsområde.Tidigare studier har bevisat att det finns en hög volatilitet i nyintroduktioner och småbolag, vilket i finansiella sammanhang betyder att en sådan investering är mer riskfylld. Dock saknas liknande studier på downside volatilitet, alltså risken för förlust. Denna studie ämnar därför att jämföra den traditionellt riskjusterade avkastningen i form av sharpekvoten, mot avkastningen justerad för downside risk, den så kallade sortinokvoten. Detta nyare mått på risk är en del av den postmoderna portföljteorin, som tar hänsyn till en mer förlustaversiv investerare. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera den riskjusterade avkastningen i nynoteringar på Aktietorget för att jämföra med etablerade bolag på OMX Stockholm. Den riskjusterade avkastningen beräknas genom sharpe-respektive sortinokvoten och jämförs sedan för att undersöka eventuella skillnader i bedömningen av aktiernas prestation. Genomförande: Uppsatsen är en eventstudie med deduktiv ansats. Undersökningen har inkluderat nynoteringar på Aktietorget mellan 2010-2014 och jämförelseaktier består av branschindex från OMXSPI.Den riskjusterade avkastningen har beräknats via modifierade kvoter. Samband mellan sharpe-respektive sortinokvoten har undersökts genom icke-parametrisk rangordningskorrelation. Slutsats: Studien kan inte bevisa en signifikant abnormal avkastning i nynoteringar på Aktietorget, men observerar en genomsnittlig överavkastning upp till en månad. De riskjusterade kvoterna har mycket stark rangordningskorrelation, vilket innebär att studiens resultat inte kan motivera en fortsatt användning av sortinokvoten. / Background: In recent years, a strong underpricing trend has been observed in the increasing number of IPOs, which has created a strong investor interest. A large part of these IPO companies are small firms, most of which are listed on smaller trading venues, known as MTFs. The MTF Aktietorget introduced most companies to the Swedish stock market during 2010-2014, so it has been chosen as the area for this research.Previous studies have shown that there is high volatility in new introductions and small companies, which in financial terms means that such an investment contains more risk. However, similar studies on downside risk are lacking. This study therefore aims to compare the traditional risk-adjusted return in the form of the sharpe ratio, against the return adjusted for downside risk, the so-called sortino ratio. This newer measure of risk is part of the postmodern portfolio theory, which takes into account a more loss-aversive investor. Purpose: The purpose of this paper is to analyze the risk-adjusted return in IPOs on Aktietorget and compare it with the return of established companies on OMX Stockholm. The risk-adjusted return is calculated by the sharpe and sortino ratios, respectively, and are later compared with each other to investigate possible differences in the estimation of performance for the stocks. Methodology: This paper is an event study with a deductive approach. The study has included IPOs on Aktietorget between 2010-2014 and comparative stocks, consisted of industry index from OMXSPI.The risk-adjusted return has been calculated using modified ratios and the relationship between the sharp and sortino ratios has been investigated by non-parametric ranking correlations. Conclusion: The study can't prove any significant abnormal return in IPOs on Aktietorget, but observes an average excess return of up to one month. The risk-adjusted ratios have very strong rank correlation, thus empirical results can't motivate the continued use of the sortino ratio.

Denna studie behandlar två investeringsstrategier, momentum utifrån Jegadeesh &amp; Titman (1993) och värdeinvestering utifrån Greenblatts (2006) Magic Formula Investing (MFI). Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka om det är möjligt att generera positiv abnormal avkastning på den svenska aktiemarknaden utifrån dessa strategier. Enligt den svaga formen av effektiva marknadshypotesen ska detta inte vara möjligt (Fama, 1970). Det sekundära syftet är att undersöka om en kombinerad strategi byggd på momentum och MFI skapar ännu högre abnormal avkastning än strategierna separat. För att testa strategiernas riskjusterade avkastning används Sharpekvoten. Resultatet av studien visar att portföljerna baserade på momentumeffekten- och MFI genererade högre avkastning än jämförelseindex. Studien finner dock inte statistiskt signifikanta resultat när dessa strategier undersöks separat. I kontrast till de separata strategierna uppnår den kombinerade strategin dock statistiskt signifikant resultat och genererade även högst avkastning av de studerade strategierna. Vilket resulterar i studiens tydligaste bidrag, att en kombinerad värde- och momentumstrategi genererar högre abnormal avkastning än när dessa används separat på den svenska aktiemarknaden under den studerade perioden 2005-2018.

This is a study where the purpose is to investigate the risk-adjusted return and the correlation between the two investments, the stock market and the condominium market. In addition to this, it was analyzed how the two investments performed during the financial crisis and the covid-19 crisis. Study is carried out to get answers to the eternal question of which of these two investments is considered the most suitable for both short-term or long-term investment goals where financial conditions are taken into account. The study conducted various tests such as Pearson correlation test, volatility and regression models. The Sharpe ratio was used to measure the risk-adjusted return. These are carefully selected to see what returns the two investments give at different risks, as well as how the investments correlate with each other during crises and conditions of economic growth. The conclusion reached by this study is that the investor should diversify and invest in both investments. This is because their risk versus return profile becomes more even by investing in both investments. When one investment does worse, the other investment will, according to the study's various tests, make the return and risk profile more stable. Despite the high correlation between the investments, diversification is useful in case of possible future economic crises. / Detta är en studie där syftet är att undersöka den riskjusterade avkastningen samt korrelationen  mellan de två investeringarna aktiemarknaden och bostadsrättsmarknaden. Utöver detta analyserades hur de två investeringarna presterade under finanskrisen och covid-19-krisen.  Studie är genomförd för att få svar på den eviga frågan om vilken av dessa två investeringar som anses vara lämpligast för både kortsiktiga eller långsiktiga investeringsmål där ekonomiska förhållanden tas i akt.  Studien genomförde olika tester som Pearson korrelationstest, volatilitet och regressionsmodeller. Sharpekvoten användes  för att mäta den riskjusterade avkastningen. Dessa är noga utvalda för att se vad de två investeringarna ger för avkastning vid olika risker, samt hur investeringarna korrelerar med varandra under kriser och förhållanden vid ekonomisk tillväxt. Slutsatsen som denna studie kom fram till är att investeraren bör diversifiera sig och investera i båda investeringarna. Detta på grund av att deras riskprofil kontra avkastning blir mer jämnare genom att investera i båda investeringarna. När den ena investeringen går sämre kommer den andra investeringen som enligt studiens olika tester att göra att avkastningen och riskprofilen blir mer stabil. Trots den höga korrelationen mellan investeringarna så är diversifiering användbar vid eventuella framtida ekonomiska kriser.