• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 43
  • 19
  • 6
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 86
  • 86
  • 23
  • 19
  • 18
  • 16
  • 15
  • 15
  • 15
  • 12
  • 12
  • 10
  • 10
  • 9
  • 9
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
81

Kan coreträning påverka upplevelsen av smärta i nacke, axlar och skuldor? : Fyra veckors hemträning med övningen "plankan"

Hedén, Ulrica January 2010 (has links)
<p><strong>Syfte och frågeställningar </strong></p><p>Studiens syfte var att undersöka om utförandet av en isometrisk bålstabiliseringsövning/coreövning kunde påverka upplevelsen av smärta i nacke, axlar och skuldror hos kvinnor med kronisk/långvarig idiopatisk smärta. Studiens frågeställningar var: Hur påverkar utförandet av övningen ”plankan” upplevelsen av smärta i nacke, axlar och skuldror hos deltagarna? Förändras den maximala uthålligheten i övningen mellan deltagarnas första och sista träningstillfälle? Kan interventionen fullföljas av deltagarna?</p><p><strong>Metod </strong></p><p>Fyra kvinnliga deltagare som alla hade kronisk/långvarig smärta i nacke, axlar eller skuldror utförde övningen ”plankan” som hemträningsövning under fyra veckors tid. Mängden träning dokumenterades i en träningsdagbok som deltagarna kontinuerligt fyllde i under träningsperioden. Före samt inom en vecka efter träningsperioden ifylldes en enkät med frågor om upplevd intensitet, frekvens och lokalisation av smärta. Dessutom mättes maximal uthållighet i övningen ”plankan”.</p><p><strong>Resultat </strong></p><p>Efter träningsperioden uppskattade alla deltagare med smärta i nacken en förbättring med 1-3 skalsteg i en sammanslagning av alla frågor rörande smärta i nacke. Detta innebar<strong> </strong>att förändringen mellan deltagarnas svar i före- och efterenkäten, där skalan 0-10 användes, slogs samman till ett värde. Smärta i axlarna skattades som markant förbättrad av två deltagare samt som något försämrad respektive inte förändrad av två deltagare. Endast en deltagare uppskattade sig ha smärta i skuldrorna och ingen skillnad i uppskattningen sågs mellan före- och efterenkäten. Maximal uthållighet i övningen mellan första och sista träningstillfället ökade statistiskt signifikant för alla deltagare mätt i både procent och sekunder.</p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Resultatet i studien tyder på att övningen kan genomföras av individer med långvarig idiopatisk smärta i nacke, axlar och skuldror utan att ökad upplevd smärta eller andra obehag uppstår samt att den maximala uthålligheten i övningen ökar genom att övningen utförs. Hur många gånger övningen måste utföras för att ge resultat på uthållighet är oklart. Trots att flera deltagare upplevde minskad smärta efter träningsperioden så kan inga slutsatser tas då deltagarantalet var litet och resultatet för interventionsgruppen inte jämförts med en kontrollgrupp. Stora variationer i utförandet av hemträningen förekom bland deltagarna och flera faktorer utöver träningsövningen kan ha påverkat förändringen i smärtupplevelse.</p>
82

Kan coreträning påverka upplevelsen av smärta i nacke, axlar och skuldor? : Fyra veckors hemträning med övningen "plankan"

Hedén, Ulrica January 2010 (has links)
Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka om utförandet av en isometrisk bålstabiliseringsövning/coreövning kunde påverka upplevelsen av smärta i nacke, axlar och skuldror hos kvinnor med kronisk/långvarig idiopatisk smärta. Studiens frågeställningar var: Hur påverkar utförandet av övningen ”plankan” upplevelsen av smärta i nacke, axlar och skuldror hos deltagarna? Förändras den maximala uthålligheten i övningen mellan deltagarnas första och sista träningstillfälle? Kan interventionen fullföljas av deltagarna? Metod Fyra kvinnliga deltagare som alla hade kronisk/långvarig smärta i nacke, axlar eller skuldror utförde övningen ”plankan” som hemträningsövning under fyra veckors tid. Mängden träning dokumenterades i en träningsdagbok som deltagarna kontinuerligt fyllde i under träningsperioden. Före samt inom en vecka efter träningsperioden ifylldes en enkät med frågor om upplevd intensitet, frekvens och lokalisation av smärta. Dessutom mättes maximal uthållighet i övningen ”plankan”. Resultat Efter träningsperioden uppskattade alla deltagare med smärta i nacken en förbättring med 1-3 skalsteg i en sammanslagning av alla frågor rörande smärta i nacke. Detta innebar att förändringen mellan deltagarnas svar i före- och efterenkäten, där skalan 0-10 användes, slogs samman till ett värde. Smärta i axlarna skattades som markant förbättrad av två deltagare samt som något försämrad respektive inte förändrad av två deltagare. Endast en deltagare uppskattade sig ha smärta i skuldrorna och ingen skillnad i uppskattningen sågs mellan före- och efterenkäten. Maximal uthållighet i övningen mellan första och sista träningstillfället ökade statistiskt signifikant för alla deltagare mätt i både procent och sekunder. Slutsats Resultatet i studien tyder på att övningen kan genomföras av individer med långvarig idiopatisk smärta i nacke, axlar och skuldror utan att ökad upplevd smärta eller andra obehag uppstår samt att den maximala uthålligheten i övningen ökar genom att övningen utförs. Hur många gånger övningen måste utföras för att ge resultat på uthållighet är oklart. Trots att flera deltagare upplevde minskad smärta efter träningsperioden så kan inga slutsatser tas då deltagarantalet var litet och resultatet för interventionsgruppen inte jämförts med en kontrollgrupp. Stora variationer i utförandet av hemträningen förekom bland deltagarna och flera faktorer utöver träningsövningen kan ha påverkat förändringen i smärtupplevelse.
83

Estudo comparativo entre métodos de avaliação funcional do ombro nas cirurgias de descompressão subacromial e capsuloplastia: avaliação de 60 pacientes com os métodos ASES, CONSTANT, ROWE, SF-36, SST e UCLA shoulder rating / Comparative study of functional assessment methods in decompression surgery and capsuloplasty: an evaluation of sixty patients with the ASES, CONSTANT, ROWE, SF-36, SST and UCLA shoulder rating

Leda Shizuka Yogi 14 June 2005 (has links)
Realizamos estudo prospectivo randomizado para comparar cinco métodos específicos de avaliação funcional do ombro e uma avaliação genérica da saúde em pacientes operados de capsuloplastia e descompressão subacromial associado à reparação do manguito rotador. Foram estudados 30 pacientes de cada grupo, avaliados no período entre cinco a seis meses após o tratamento cirúrgico com os questionários dos Cirurgiões Americanos de Ombro e Cotovelo(ASES), Sistema de Pontuação do Ombro de Constant & Murley (CONSTANT), Folha de Classificação da Reparação de Bankart (ROWE), Teste Simples de Ombro (SST), Escala de Avaliação do Ombro da Universidade de Califórnia - Los Angeles (UCLA) e o Questionário Genérico de Avaliação de Qualidade de Vida (SF-36). A idade no grupo de \"Descompressão\" variou de 44 a 77 anos (média 59,2) e no grupo de \"Capsuloplastia\" foi de 17 a 65 anos (média de 31,4). Em relação ao sexo, o grupo da \"Descompressão\" foi predominantemente feminino e no grupo da \"Capsuloplastia\" foi predominante o sexo masculino. As médias da pontuação no grupo de \"Capsuloplastia\" são maiores que no \"Descompressão\" (93,6 e 71,7 respectivamente). A variabilidade dos escores observado no grupo \"Capsuloplastia\" (89,1 a 100) é inferior ao do grupo \"Descompressão\" (65,1 a 95,9). Não existe uma forte concordância entre os resultados obtidos pelos diferentes questionários (variação de zero a 0,51). A média nos oito domínios do SF-36 no grupo \"Descompressão\" foi de 70,8 variando de 60,4 (Vitalidade) a 89,2 (Aspectos Sociais). Para o grupo \"Capsuloplastia\" a média foi de 91,2 variando de 83,4 (Saúde Mental) a 96,6 (Aspectos Emocionais). Nos coeficientes de correlação linear de Pearson, não foi detectada associação linear entre a escala de CONSTANT e SF-36 no grupo \"Descompressão\" e entre ROWE e SF-36 no grupo \"Capsuloplastia\". Em ambos os grupos a maior correlação encontrada foi entre os questionários UCLA e ASES (0,900 na \"Descompressão\" e 0,893 na \"Capsuloplastia\"). Concluiu-se que nas cirurgias de descompressão subacromial o questionário UCLA foi o mais completo mostrando maior confiabilidade e reprodutibilidade e para as capsuloplastias o método ROWE apresentou maior confiabilidade, reprodutibilidade e praticidade. / A prospective randomized study was realized to compare methods of both disease specific and generic health status of shoulder\'s functional assessment in patients after operative treatment of subacromial decompression associated a repair of a tear of the rotator cuff and capsuloplasty. The thirty patients in each group were studied and at follow-up five to six months later, with the following questionnaires: American Shoulder and Elbow Surgeons Shoulder Evaluation Form (ASES), Constant-Murley Shoulder Scoring System (CONSTANT), Rating Sheet for Bankart Repair (ROWE), Simple Shoulder Test (SST), University of California at Los Angeles Shoulder Rating Scale (UCLA) and the Short Form-36 (SF-36). The age in Decompression group was greater than Capsuloplasty group and the gender of first group was predominantly consisted of women and in the second group was men. The scores averages of Capsuloplasty group were higher than Decompression group (93,6 and 71,7 respectively). The variability of the scores observed in the Capsuloplasty group, 89,1 to 100,0 was less than in the Decompression group, 65,1 to 95,9. A strong interrater reliability between the questionnaires does not exist - variation 0 to 0,51. The average in the eight domains of SF-36 in Decompression group was 70,8 [range 60,4 (Vitality) to 89,2 (Social Aspect)]. In Capsuloplasty group the average was 91,2 [range 83,4 (Mental Health) to 96,6 (Emotional Aspect) ]. Pearson\'s coefficient analysis, shows that the correlation between CONSTANT and SF-36 was not detect, and in Capsuloplasty was not detect in ROWE and SF-36. In both groups Capsuloplasty (0,893) and Decompression (0,900), a strong correlation between UCLA and ASES were observed. It follows that to subacromial decompression surgery, UCLA shows more reliability and in Capsuloplasty, the Rowe method shows more applicability.
84

Avaliação do uso do plasma rico em plaquetas no reparo da rotura do manguito rotador / Evaluation of platelet-rich plasma use in the repair of rotator cuff tear

Eduardo Angeli Malavolta 16 January 2014 (has links)
O plasma rico em plaquetas (PRP) tem sido utilizado na ortopedia como método para melhorar a cicatrização tecidual. Existem poucos estudos com alto nível de evidência sobre o seu efeito no reparo do manguito rotador e os resultados são conflitantes, não havendo consenso sobre sua eficácia. O objetivo primário deste estudo foi avaliar o efeito do uso do PRP em pacientes submetidos ao reparo do manguito rotador por via artroscópica através da escala da University of California at Los Angeles (UCLA). A avaliação clínica através da escala de Constant-Murley, de dor através da escala visual analógica (EVA), a presença de rerroturas na análise da ressonância magnética (RM) e a ocorrência de complicações foram considerados desfechos secundários. Estudo prospectivo, randomizado, duplo-cego. Dois grupos com 27 pacientes (Grupo PRP e Grupo Controle) foram submetidos ao reparo artroscópico em fileira simples de âncoras, sendo que, no Grupo PRP, foi aplicado o concentrado de plaquetas ao final do procedimento. O PRP foi obtido por aférese, aplicado na consistência líquida, com adição de trombina autóloga. Foram incluídas apenas roturas de espessura completa do supraespinal com retração inferior a 30 mm. Os procedimentos foram realizados pelo mesmo cirurgião, entre setembro de 2008 e abril de 2012. Os desfechos foram avaliados através das escalas da UCLA, de Constant-Murley, EVA e pela RM, pré-operatoriamente e aos 3, 6 e 12 meses. A EVA foi aplicada adicionalmente no primeiro e sétimo dia. O nível de significância empregado foi de 5%. Os pacientes apresentaram melhora clínica significativa com o procedimento nos dois grupos (p < 0,001). Evoluíram de 13,63 ± 3,639 para 30,04 ± 4,528 no Grupo Controle e de 13,93 ± 4,649 para 32,30 ± 3,506 no Grupo PRP aos 12 meses (p = 0,046) de acordo com a escala da UCLA, com um poder de 84% e tamanho do efeito de 0,56. De acordo com a escala de Constant-Murley, os pacientes evoluíram de 47,37 ± 11,088 para 76,89 ± 13,198 no Grupo Controle e de 46,96 ± 11,937 para 83,26 ± 11,141 no Grupo PRP aos 12 meses (p=0,061). A avaliação aos 3 e 6 meses não demonstrou diferença significativa. A avaliação pela EVA não demonstrou diferença estatística em nenhum dos tempos de seguimento, evoluindo de 7,00 ± 1,939 no Grupo Controle e de 6,67 ± 1,617 no Grupo PRP no pré-operatório para 1,70 ± 2,127 e 1,04 ± 1,808, respectivamente, aos 12 meses (p = 0,220). Na análise pela RM, o Grupo Controle apresentou uma rerrotura completa e quatro parciais, enquanto o Grupo PRP apresentou duas rerroturas parciais (p = 0,42). Ocorreu um caso de rigidez articular em cada grupo (p = 1). O PRP obtido por aférese, aplicado na consistência líquida e com adição de trombina propiciou melhores resultados pela escala da UCLA aos 12 meses de pós-operatório / Platelet-rich plasma (PRP) has been used in orthopedics as a method to enhance tissue healing. There are few studies with a high level of evidence about its effect on rotator cuff repair, and the results are conflicting, with no consensus about its effectiveness. Clinical assessment as measured by the UCLA (University of California at Los Angeles) shoulder rating scale was established as the primary outcome. The secondary outcomes included clinical assessment on the Constant-Murley scale, pain as measured by a visual analog scale (VAS), the retear rate assessed by magnetic resonance imaging (MRI) and the complication rate. A prospective, randomized, doubleblind trial was conducted. Two groups of 27 patients (PRP Group and Control Group) were subjected to arthroscopic single-row repair. Liquid PRP prepared by apheresis was applied to the PRP Group at the end of the surgical procedure, with autologous thrombin. Complete supraspinatus tears with retraction less than 30 mm were included. The procedures were performed by the same surgeon between September 2008 and April 2012. Outcomes were assessed using UCLA and Constant-Murley scales, VAS and magnetic resonance imaging preoperatively and at 3, 6 and 12 months. The VAS was also applied on days one and seven. The significance level was 5%. The two groups of patients exhibited significant clinical improvement (p < 0.001). The score on the UCLA scale increased from 13.63 ± 3.639 to 30.04 ± 4.528 and from 13.93 ± 4.649 to 32.30 ± 3.506 in the Control and PRP groups, respectively, between the preoperative assessment and after 12 months (p=0.046), with a 84% power and a 0.56 effect size. The score on Constant-Murley scale increased from 47.37 ± 11.088 to 76.89 ± 13.198 in the Control Group and from 46.96 ± 11.937 to 83.26 ± 11.141 in the PRP Group (p = 0.061). Assessment at 3 and 6 months did not identify significant differences. The VAS did not statistically differ at any investigated timepoint and varied from 7.00 ± 1.939 and 6.67 ± 1.617 before surgery to 1.70 ± 2.127 and 1.04 ± 1.808 at the 12-month assessment in the Control and PRP groups, respectively (p = 0.220). The Control Group exhibited one case of complete and four of partial retears, and the Group PRP exhibited two cases of partial retears (p = 0.42). PRP prepared by apheresis, applied in the liquid state with thrombin, promoted better results on the UCLA scale 12 months after surgery
85

'n Ergonomiese studie oor oorhoofse kraanoperateurs se werksomgewing en beroepsgesondheid

Bezuidenhout, Sussanna Maria 11 1900 (has links)
Text in Afrikaans / Summaries in English and Afrikaans / This study aims to investigate the relation between a crane operator in a slab handlingarea's experience of his/her work environment and occupational health. A study of the literature leads one to the conclusion that the nature of crane operators' work environment may cause health problems. According to the literature crane operators are high risk cases regarding musculoskeletal disorders. The empirical study affirms that there are risk factors present in the crane operator's work environment, which may influence his/her occupational health. It is statistically proven that there is a meaningful difference between crane operators with a negative experience of the work environment and crane operators with a positive experience of the work environment, and the amount of illnesses experienced by crane operators as well as their general health. Recommendations are made regarding training, adjustability and flexibility of the work station, job rotation, job expansion and enrichment, and social contact. / Die doel van die studie is om die verband tussen 'n kraanoperateur in 'n platblokhanteringsarea se ervaring van sy/haar werksomgewing en beroepsgesondheid te ondersoek. Die literatuurstudie lei tot die gevolgtrekking dat die aard van kraanoperateurs se werksomgewing aanleiding kan gee tot gesondheidsprobleme. Volgens die literatuur is kraanoperateurs hoerisikogevalle ten opsigte van spierskeletstelselbeserings. Die empiriese studie bevestig dat daar risikofaktore voorkom in die kraanoperateur se werksomgewing wat sy/haar beroepsgesondheid kan be"invloed. Statisties is bewys dat daar 'n betekenisvolle verskil is tussen kraanoperateurs met 'n negatiewe ervaring van die werksomgewing en kraanoperateurs met 'n positiewe ervaring van die werksomgewing en die hoeveelheid siektetoestande wat kraanoperateurs ervaar, en die algemene gesondheid van kraanoperateurs. Aanbevelings om risikofaktore te beheer word gemaak ten opsigte van opleiding, verstelbaarheid en buigbaarheid van die werkstasie, posrotasie, posverbreding en - verryking, en sosiale kontak. / Industrial Psychology / M. Com (Industrial Psychology)
86

'n Ergonomiese studie oor oorhoofse kraanoperateurs se werksomgewing en beroepsgesondheid

Bezuidenhout, Sussanna Maria 11 1900 (has links)
Text in Afrikaans / Summaries in English and Afrikaans / This study aims to investigate the relation between a crane operator in a slab handlingarea's experience of his/her work environment and occupational health. A study of the literature leads one to the conclusion that the nature of crane operators' work environment may cause health problems. According to the literature crane operators are high risk cases regarding musculoskeletal disorders. The empirical study affirms that there are risk factors present in the crane operator's work environment, which may influence his/her occupational health. It is statistically proven that there is a meaningful difference between crane operators with a negative experience of the work environment and crane operators with a positive experience of the work environment, and the amount of illnesses experienced by crane operators as well as their general health. Recommendations are made regarding training, adjustability and flexibility of the work station, job rotation, job expansion and enrichment, and social contact. / Die doel van die studie is om die verband tussen 'n kraanoperateur in 'n platblokhanteringsarea se ervaring van sy/haar werksomgewing en beroepsgesondheid te ondersoek. Die literatuurstudie lei tot die gevolgtrekking dat die aard van kraanoperateurs se werksomgewing aanleiding kan gee tot gesondheidsprobleme. Volgens die literatuur is kraanoperateurs hoerisikogevalle ten opsigte van spierskeletstelselbeserings. Die empiriese studie bevestig dat daar risikofaktore voorkom in die kraanoperateur se werksomgewing wat sy/haar beroepsgesondheid kan be"invloed. Statisties is bewys dat daar 'n betekenisvolle verskil is tussen kraanoperateurs met 'n negatiewe ervaring van die werksomgewing en kraanoperateurs met 'n positiewe ervaring van die werksomgewing en die hoeveelheid siektetoestande wat kraanoperateurs ervaar, en die algemene gesondheid van kraanoperateurs. Aanbevelings om risikofaktore te beheer word gemaak ten opsigte van opleiding, verstelbaarheid en buigbaarheid van die werkstasie, posrotasie, posverbreding en - verryking, en sosiale kontak. / Industrial Psychology / M. Com (Industrial Psychology)

Page generated in 0.0733 seconds