O absenteísmo médico-odontológico é relatado como sendo responsável pela perda de dias e horas de trabalho, refletindo-se em prejuízos econômicos nos setores público e privado, não obstante a sua essência nos remeta a uma reflexão muito mais profunda, no que diz respeito à Saúde e aos seus agravos, enquanto fatores causais desta condição, muitas vezes impostos ao trabalhador pelo próprio ambiente de trabalho. O presente estudo teve por objetivo avaliar as características e o perfil do Absenteísmo na Administração Pública, o envolvimento e a atestação médico - odontológica relacionados ao afastamento do servidor do seu trabalho, além da relação entre Patologias Médicas e odontológicas, sob uma óptica baseada em evidências de uma pesquisa pautada na Incidência. Além disto, como objetivo secundário, foi conduzida uma atualização da revista da literatura com fulcro nos aspectos legais, éticos, normativos e científicos, no que tange às atestações de estados de saúde. A partir de um estudo preliminar do tipo exploratório retrospectivo, transversal, descritivo e analítico, realizado anteriormente com o propósito de se estabelecer a relação entre absenteísmo e doenças, tanto de origem médica, como odontológica; traçou-se assim um perfil do Absenteísmo na Administração Pública. Também assim, estabeleceu-se uma estratégia que envolveu uma amostra de 340 prontuários funcionais de servidores públicos municipais de uma cidade do interior do Estado de São Paulo, Brasil, do universo de 973 servidores ativos, que foi submetida a uma avaliação transversal retrospectiva de 11 anos e 5 meses, no período de 01 de janeiro de 2001 a 31 de maio de 2012, através da análise da História Médico-Odontológica Pregressa colhida dos atestados médicos e odontológicos juntados e justificantes de faltas ou afastamentos, documentos legais estes comprovantes do motivo do absenteísmo. Subsequentemente a este levantamento epidemiológico, com base na Prevalência, deu-se continuidade ao processo através de um estudo de coorte prospectivo de 1 ano e 6 meses, com os mesmos parâmetros e amostra, porém com uma perda de 11,37%, onde foram analisados ao final, 304 prontuários funcionais, no período pré-estabelecido de 01 de junho de 2012 a 30 de novembro de 2013, cujo intuito foi o de se vislumbrar um panorama inequívoco, em que pese a escassez de investigações acerca do tema, mormente com as peculiaridades atribuídas aos estudos de Incidência. Ademais, tal avaliação buscou também uma correlação entre a quantidade de atestações apresentadas e suas implicações, antes e depois da consolidação plena da implantação e padronização de um sistema de relógio-ponto digital de controle de frequência, por meio de biometria, obrigatória e ativa em todas as Secretarias da administração municipal, neste período de 18 meses proposto na pesquisa, quando comparada ao período anteriormente estudado, de 11 anos e 5 meses, onde outras formas de registro de frequência, tais como relógio-ponto, livro-ponto e folha de frequência, também eram utilizadas. Foram quantificados os afastamentos, dias de trabalho perdidos e afecções mais frequentes, dentre outras características avaliadas. Os dados foram analisados de forma descritiva por meio de frequências absoluta e relativa, e inferencial através de Estatística Analítica pertinente a cada situação, além da utilização de Índices e Razões validadas, tais como Índice de Gravidade, Índice de Frequência, Duração Média das Ausências e Risco Relativo. Os afastamentos médicos somaram 3.523 eventos e os odontológicos 337, com total de 34.685 e 425 dias perdidos de trabalho, respectivamente, no levantamento retrospectivo. Já no prospectivo, foram contabilizados 1.715 afastamentos médicos e 186 odontológicos, com um total de 10.284 e 279 dias perdidos de trabalho, respectivamente. As patologias de origem médica mais prevalentes foram as Doenças do Aparelho Respiratório (CID J11) e as mais incidentes foram os Fatores que Influenciam o Estado de Saúde e o Contato com os Serviços de Saúde (CID Z76.3); as de origem odontológica mais prevalentes foram os Dentes inclusos (CID K01.0); e a Necrose da polpa (CID K04.1) foram as mais incidentes. Os resultados obtidos e a sua interpretação buscam fornecer subsídios para discussão e conclusões, levantando questões a serem analisadas e posteriormente informadas à Administração municipal, como sugestão para melhoria da qualidade de vida e de Saúde do servidor dentro do ambiente de trabalho, contribuindo para a redução do absenteísmo e o aumento da produtividade, com o consequente acréscimo na qualidade da prestação do serviço público. Contudo, há fortes indícios de um maior agravo à Saúde do servidor no atual cenário avaliado. / Medical and dental absenteeism is reported to be responsible for the lost of days and hours of work, reflecting in economic losses in the public and private sectors, nevertheless its essence refers us to a much deeper reflection, with regard to Health and their grievances, as causal factors of this condition often imposed by the employee\'s own work environment. The present study aimed to evaluate the characteristics and profile of Absenteeism in Public Administration, the involvement and the medical - dental attestation related to the staf absence from work, besides the relationship between Medical and Dental Pathologies, under a view based on evidence from a survey based in the Incidence. Furthermore, as a secondary objective, we conducted a literature review of the update with the fulcrum in the legal, ethical, normative and scientific aspects, in relation of health states. From a preliminary study of the retrospective exploratory, cross-sectional, descriptive study was previously conducted with the purpose of establishing the relationship between absenteeism and illnesses, both medical and dental origin; thus drew up a profile of Absenteeism in Public Administration. Thus, it was established a strategy that involved a sample of 340 medical records of functional employees of a city in the state of São Paulo, Brazil, from the universe of 973 active servers, which was subjected to a retrospective cross-sectional assessment of 11 years and 5 months in the period from January 1, 2001 to May 31, 2012, by analyzing the History of Medical and Dental harvested from past medical and dental certificates and documents gathered in proof of absences these ones legal documents showing why the absenteeism. Subsequently to this epidemiological survey, based on the Prevalence, was continued the process through a prospective cohort study of 1 year and 6 months, with the same parameters and sample, but with a loss of 11.37%, which analyzed the end, 304 functional charts, pre-established period of June 1, 2012 to November 30, 2013, whose aim was to discern a clear picture, despite the lack of research on the topic, especially with the peculiarities assigned to the studies of Incidence. Furthermore, this evaluation also sought a correlation between the amount of affidavits presented and its implications, before and after the full implementation of the consolidation and standardization of a digital clock - point frequency control system, using biometrics, mandatory and active in all the Departments of municipal administration, in this period of 18 months proposed in the research, when compared to the previously studied period of 11 years and five months, where other forms of attendance records, such as watch-point, point-book and leaf frequency, were also used. Avoidances, lost workdays and more frequent disorders were quantified among of other characteristics evaluated. Data were analyzed descriptively using absolute and relative frequencies, and through inferential Analytics Statistics pertinent to each situation, besides the use of Indices and Reasons validated such as Severity Index, Frequency Index, Duration Average Absences and Relative Risk. Medical absence totaled 3523 events and dental 337, with a total of 34685 and 425 lost days of work, respectively, in a retrospective survey. In the prospective, 1715 medical and 186 dental leaves were recorded, with a total of 10284 and 279 lost days of work, respectively. The most prevalent medical origin diseases were the Respiratory Diseases (ICD J11) and the most incidents were the Factors Influencing Health Status and Contact with Health Services (ICD Z76.3); the diseases most prevalent dental origin diseases were the included teeth (ICD K01.0); and more incidents were the necrosis of the pulp (ICD K04.1). The results and their interpretation intend to provide input for the discussion and conclusions, raising issues to be analyzed and subsequently to be reported to the municipal Administration, as a suggestion for improving the quality of life and Health of the server within the work environment, helping to reduce the absenteeism and the increase productivity, with a consequent increase the quality of public service provision. However, there is strong evidence of a greater Health problem of the server in the current scenario evaluated.

Sammanfattning Arbetslivsinriktad rehabilitering utgör ett ämnesområde vars kunskapsfält är tämligen outforskat, detta trots att antalet sjukskrivningar i Sverige följer en uppåtgående trend. Det saknas studier där man undersökt arbetsgivares/chefers syn på möjliga framgångsfaktorer, av vilken anledning förevarande studie genomförts. Syftet med studien var att undersöka chefers upplevelser av verksamma faktorer i rehabiliteringsförsäkringen ”ComeBack med Samtalsstöd”, utifrån aspekterna hållbar hälsa och ökad/kvarvarande arbetsförmåga. Detta baserat på den insyn de haft då en eller flera anställda använt försäkringen till följd av psykisk ohälsa. Sju semistrukturerade telefonintervjuer genomfördes, varefter materialet analyserades genom en tematisk analys. Med hjälp av den tematiska analysen konstruerades följande teman: (1) Tidsaspektens betydelse, (2) Att bli tagen på allvar, (3) Att möta individens behov samt (4) Vikten av en utomstående part. Resultatet indikerar att försäkringen innefattar flera verksamma faktorer, vilka är relativt överensstämmande med tidigare forskning. Trots studiens begränsningar kan den bidra med värdefull information kring rehabiliteringsprocessens utformning.   Nyckelord: arbetslivsinriktad rehabilitering, chefers upplevelser, sjukskrivning, psykisk ohälsa, tematisk analys / Abstract Work-oriented rehabilitation is a quite unexplored field of research, even though the sickness absence rate for employees in Sweden is following an upward trend. There have not been many studies examining the subject from the perspective of managers, which is the reason this study was conducted. The purpose of the study was to investigate the experience of important factors in the work-oriented rehabilitation insurance “ComeBack with Counseling Support”, linked to sustainable health and increased/remaining work capacity. The participants were managers who have had one or more employees that have used the insurance due to mental health issues. Data was collected through seven semi-structured telephone interviews, after which it was analyzed using a thematic analysis. Using the thematic analysis, the following themes were constructed: (1) The significance of time, (2) To be taken seriously, (3) Meeting the needs of every individual and (4) The significance of a third party. The results indicate that the insurance consist of several important factors, which are consistent with earlier findings in the field. Despite the limitations, the contributions and implications of the study are noteworthy, for example, regarding the design of a rehabilitation process.   Keywords: work-oriented rehabilitation, the experience of managers, sick leave, mental illness, thematic analysis

When analysing what the concept of work has meant historically in Sweden, acomplex image of shifting meanings emerge. Labour has been given meaning andvalue to the individual as a tool of empowerment and self-reliance and to society asa way of financing the welfare state. There has also been a conflict in how to besthandle those who fall outside of the norm of labour. The history of the SwedishNew Work Strategy is a history of conflict regarding whose responsibility it is toensure the wealth and wellbeing of the persons in unemployment or on sick leave:the state, or the individual. In this study, we use Carol Bacchi’s (2009) method fordiscourse analysis to critically analyse how labour, unemployment and sick leaveis represented in documents from two governmental agencies with close ties to boththe state, the labour market, and the individual. We conclude that the currentdiscourse surrounding labour, unemployment and sick leave is centred around theNew Work Strategy and the norm of labour. The individual is categorised as apassive recipient of the governmental agencies’ programmes. The individual isrepresented as needing to be disciplined and controlled, shaped, and conformed tothe ideal of being employable and having the ability to work full time. The goals ofthe governmental agencies are represented to be minimising the usage of sick leavebenefits or unemployment benefits. Labour is also portrayed in the documents asthe only way of financing the welfare state, and as the foremost solution to socialexclusion. Analysing how problems with unemployment and sick leave isrepresented leads to realising that the language we use may construct and constrictthe way we as individuals and as social workers understand social problems. Thiscreates possibilities of thinking differently about what social problems arerepresented to be and how best to handle them.

The aim of this study has been to explore how social workers in a Swedish context, who have been on sick leave due to burnout or other stress-related disorders, perceive their occupational role compared to the time before the disorder. The primary focus has been how the social workers view their occupational role after the experience of being on sick leave due to the disorder and if the experience have taught the social workers things they find valuable in their occupational role. This study is based on six interviews with social workers who have the requested experience and have been back to work for at least six months. The theoretical framework used to analyse the results consists of Sense of Coherence (Antonovsky, 2005) and concepts of coping (Lazarus and Folkman, 1984). This study concludes that the social workers differentiates the view and approach towards the occupational role. The social workers do not perceive that they have a changed view of the occupational role, but their approach to the occupational role seems to be different. The experience have also taught them useful things that they practice in their occupational role and advise other social workers to also practice these wisdoms.

Bakgrund Callcenter- verksamhet har vuxit fram snabbt och utvecklats mycket under de senaste årtionden, både internationellt och i Sverige. Det är en verksamhet som innebär många utmaningar i en ofta komplex arbetsmiljö med höga krav på samverkan inom systemperspektivet Människa - Teknik - Organisation. Arbetsförmedlingen tillhandahåller handläggning per telefon via kundtjänster på sju olika orter i Sverige. Korttidssjukfrånvaron ansågs högre i denna verksamhet än i övriga organisationen och målet var att minska den.   Syfte Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns arbetsmiljöfaktorer på Arbetsförmedlingen Kundtjänst som förklarade korttidssjukfrånvaron. Detta genom att tillämpa ett MTO- perspektiv (Människa - Teknik - Organisation).   Metod För att få svar på vår frågeställning tillämpades metodtriangulering genom kvalitativ och kvantitativ datainsamling. En halvdags observation och 16 semistrukturerade intervjuer utfördes på Arbetsförmedlingens kundtjänst i Södertälje och 76 enkäter utfördes på kundtjänsterna i Södertälje och Söderhamn.   Resultat Utifrån resultaten i vår studie gick det inte att se samband mellan fysisk arbetsmiljö, höga krav eller låg kontroll och korttidssjukfrånvaro på grund av arbetet. Det fanns dock en statistiskt signifikant skillnad beträffande vissa frågor om arbetsförhållanden och korttidssjukfrånvaro på grund av arbetet.   Slutsats På de flesta frågor kunde sambandet mellan korttidssjukfrånvaro och fysisk och psykosocial arbetsmiljö inte påvisas. Däremot fanns en statistisk signifikans i några frågor gällande arbetsförhållanden i denna studie. Det fanns således flera faktorer i arbetsmiljön som skulle kunna förbättras och därmed individens upplevelse av arbetsmiljön. Detta kanske kunde bidra till minskad korttidssjukfrånvaro. Trots att det fanns vissa frågor som påvisade en signifikant skillnad mellan arbetsförhållanden och korttidssjukfrånvaro var det svårt att dra slutsatser på grund av studiens design samt att underlaget var litet. Interventioner i systemkomponenterna Människa – Teknik - Organisation kan vara av värde för att minska korttidssjukfrånvaron.

Sammanfattning   Bakgrund Callcenter- verksamhet har vuxit fram snabbt och utvecklats mycket under de senaste årtionden, både internationellt och i Sverige. Det är en verksamhet som innebär många utmaningar i en ofta komplex arbetsmiljö med höga krav på samverkan inom systemperspektivet Människa - Teknik - Organisation. Arbetsförmedlingen tillhandahåller handläggning per telefon via kundtjänster på sju olika orter i Sverige. Korttidssjukfrånvaron ansågs högre i denna verksamhet än i övriga organisationen och målet var att minska den.   Syfte Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns arbetsmiljöfaktorer på Arbetsförmedlingen Kundtjänst som förklarade korttidssjukfrånvaron. Detta genom att tillämpa ett MTO- perspektiv (Människa - Teknik - Organisation).   Metod För att få svar på vår frågeställning tillämpades metodtriangulering genom kvalitativ och kvantitativ datainsamling. En halvdags observation och 16 semistrukturerade intervjuer utfördes på Arbetsförmedlingens kundtjänst i Södertälje och 76 enkäter utfördes på kundtjänsterna i Södertälje och Söderhamn.   Resultat Utifrån resultaten i vår studie gick det inte att se samband mellan fysisk arbetsmiljö, höga krav eller låg kontroll och korttidssjukfrånvaro på grund av arbetet. Det fanns dock en statistiskt signifikant skillnad beträffande vissa frågor om arbetsförhållanden och korttidssjukfrånvaro på grund av arbetet.   Slutsats På de flesta frågor kunde sambandet mellan korttidssjukfrånvaro och fysisk och psykosocial arbetsmiljö inte påvisas. Däremot fanns en statistisk signifikans i några frågor gällande arbetsförhållanden i denna studie. Det fanns således flera faktorer i arbetsmiljön som skulle kunna förbättras och därmed individens upplevelse av arbetsmiljön. Detta kanske kunde bidra till minskad korttidssjukfrånvaro. Trots att det fanns vissa frågor som påvisade en signifikant skillnad mellan arbetsförhållanden och korttidssjukfrånvaro var det svårt att dra slutsatser på grund av studiens design samt att underlaget var litet. Interventioner i systemkomponenterna Människa – Teknik - Organisation kan vara av värde för att minska korttidssjukfrånvaron.

Metod Vi ämnar undersöka om samband finns mellan informellt lärande och arbetsrelaterad stress samt om sambandet skiljer sig åt mellan att vara sjukskriven och icke sjukskriven.Teoretisk referensram utifrån krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell, 1990).Studien utgår från en kvantitativ metod där korrelationsanalyser samt regressionsanalyser genomfördes av variabler som sammanställts från LPW (α = .82) samt PSS-14 (α = .89). All data sammanställdes i IBM SPSS.27. Urvalsgrupp var personal inom särskilda boende för äldre. Resultat En multipel regressionsanalys visar att ett negativt medelstarkt samband(Beta = -.48, p < .01) fanns mellan informellt lärande och arbetsrelaterad stress. Ingen modererande effekt förelåg i förhållandet mellan informellt lärande och arbetsrelaterad stress kopplat till sjukfrånvaro. Av de 131 medarbetarna som erbjöds delta svarade 52 personer på enkäten (N=52).  Slutsats Det informella lärandet och stress har utifrån tidigare forskning visat ha en inverkanpå medarbetarnas arbetsprestation och arbetstillfredsställelse. Informellt lärande skapar konkurrenskraftiga verksamheter där ett gott arbetsresultat uppnås samt stimulerar till engagemang och positivitet för både verksamhet och medarbetare. En hög grad av stress uppvisar motsatt effekt på arbetsprestation och arbetstillfredsställelse.Vår slutsats är att både samhälle och organisationen kan vinna ekonomiska fördelar genom att minska stress och öka det informella lärandet då detta kan generera en ökad kvalitet i offentlig sektor. Detta då vårt funna resultat visat på ett signifikant medelstarkt negativt samband mellan informellt lärande och arbetsrelaterad stress, men som varken förstärks eller försvagas bland sjukskrivna respektive icke-sjukskrivna respondenter inom studerad verksamhet i offentlig sektor. / Method We intend to investigate whether there is a connection between informal learning and work-related stress and whether the connection differs between being on sick leave and not on sick leave. Theoretical frame of reference based on the requirements-control-supportmodel (Karasek & Theorell, 1990). The study is based on a quantitative method where correlation analyzes and regression analyzes were performed on variables compiled fromLPW (α = .82) and PSS-14 (α = .89). All data was compiled in IBM SPSS.27. The selection group was staff in special housing for the elderly. Results A multiple regression analysis shows a negative medium-strong relationship (Beta = -.48, p <.01) was found between informal learning and work-related stress. There was no moderating effect in the relationship between informal learning and work-related stress linked to sick leave. Of the 131 employees who were offered to participate, 52 people responded to the survey (N = 52). Conclusion Based on previous research, informal learning and stress have been shown to have an impact on employees' work performance and job satisfaction. Informal learning creates competitive operations where a good work result is achieved and stimulates commitment and positivity for both operations and employees. A high degree of stress has the opposite effect on job performance and job satisfaction.Our conclusion is that both society and the organization can gain economic benefits by reducing stress and increasing informal learning as this can generate increased quality in the public sector. This is because our found results showed a significant moderate negative relationship between informal learning and work-related stress, but which is neither strengthened or weakened among sick-listed and non-sick-respondents in studied activities inthe public sector.

Bakgrund: Folkhälsomyndigheten och Världshälsoorganisationen är överens om att fysisk aktivitet påverkar den fysiska hälsan (den del av hälsan som läkare kan mäta) positivt och gör att människor har lättare att hantera eller helt undvika skador och sjukdomar. Båda är också överens om att den psykiska hälsan (den känslomässiga hälsan) har inflytande över hur väl människor hanterar skador och sjukdomar. Syfte: Syftet är att undersöka om friskvård på arbetsplats har någon inverkan på den fysiska och psykiska hälsan samt sjukfrånvaron. Metod: Denna studie är en litteraturundersökning som innehåller 20 vetenskapliga artiklar. Insamling av data har gjorts via sökmotorer som rekommenderas av universitetsbiblioteket i Skövde. Alla forskningsdokument är granskade av andra forskare. Resultat: Friskvård består av många olika delar som fysisk aktivitet, kostvanor, arbetsplatsmiljö och CBT och stresshantering. Fysisk aktivitet verkar vara den enskilt mest effektiva formen av hälsovård mot sjukledighet och minskad produktivitet, även matvanor och KBT och stresshantering verkar också visa ett inflytande över sjukledighet och produktivitet. Slutsats: Friskvård på arbetsplatsen har ett positivt inflytande på att minska sjukfrånvaron och har en viss potential ör att förbättra produktionen bland de anställda. / Background: The Public Health Authority and the World Health Organization agree that physical activity affects physical health positively, enabling people to deal with or completely avoid injuries and diseases. Both are also convinced that mental health has influence over how well people handle injuries and diseases. Purpose: The purpose is to investigate whether healthcare in the workplace is related to on physical and mental health and sickness absence. Method: This study is a literary survey that contains 20 research papers. Collection of data has been done through search engines recommended by the University library in Skövde. All research papers are peer reviewed. Results: The field of wellness care is composed of many different parts such as physical activity, dietary habits, workplace environment and CBT and stress management. Physical activity appears to be the single most effective form of wellness care against sick-leave and decreased productivity, though dietary habits and CBT and stress management also appears to show some positive influence over sick-leave and productivity as well. Conclusion: Wellness care in the workplace has a positive influence on decreasing the absence of illness and holds some potential to improve the production among the employees.

Den kommunala äldreomsorgen har hög sjukfrånvaro bland medarbetarna vilket skapar arbetsmiljöproblem för enhetscheferna som har svårt att hantera detta. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för enhetschefers förutsättningar att hantera sjukfrånvaron inom den kommunala äldreomsorgen. Tidigare forskning är begränsad rörande enhetschefers förutsättningar att hantera sjukfrånvaron. Politikerna, som är arbetsgivare, har det juridiska ansvaret och ska styra verksamheten för att främja en bra arbetsmiljö, både organisatoriskt, socialt och fysiskt. Det får konsekvenser för hela organisationen om inte chefers arbetsmiljö och förutsättningar är goda. Denna studie har genomförts med en kvalitativ ansats med tio enhetschefer från två utvalda kommuner och kombinerar teorier om organisatoriska förutsättningar med ett medarbetarperspektiv. Empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer som genomfördes digitalt via Zoom. Berättelserna från intervjuerna har analyserats och sammanställts genom en tematisk analys. Resultatet visar att enhetscheferna är begränsade i hanteringen av sjukfrånvaron på grund av organisatoriska förutsättningar vad gäller både de krav som ställs och de resurser som tilldelas. Denna studie bidrar med förståelse för vad organisatoriska förutsättningar betyder för enhetschefers möjlighet att hantera sjukfrånvaron i den kommunala äldreomsorgen. Studien visar också att medarbetaren har betydelse för enhetschefers förutsättningar att hantera sjukfrånvaron. / The municipals care for the elderly has a high level of sick leave among the employees, this creates work environment problems for the unit managers who finds this difficult to deal with. The purpose of this study is to create an understanding of unit managers' conditions for managing sick leave within municipal care for the elderly. Previous research is limited concerning unit managers' conditions for managing sickness absence. Politicians as employers have the legal responsibility and must direct the business to promote a good organizational, social and physical working environment. If there are insufficiencies in the work environment and conditions for managers', it will impact the entire organization. This study has been carried out with a qualitative approach with ten unit managers from two selected municipalities and combines theories about organizational conditions from an employee perspective. The empirical data has been collected by using semi-structured interviews that were conducted digitally via Zoom. The stories from the interviews have been analyzed and compiled througha thematic analysis. The result shows that the unit managers are limited in the management regarding sick leave due to organizational conditions in terms of both the demands made and the resources allocated. This study contributes with an understanding of what organizational conditions mean for unit managers' ability to manage sick leave in municipal care for the elderly. The study also shows that the employee is important for unit managers' conditions for managing sick leave.

Introduktion; Forskning visar att ett flexibelt arbetssätt kan minska arbetsrelaterad stress men också öka arbetsbelastning och därmed minska välbefinnandet. Sjukfrånvarotalet har ökat efter pandemin, och ett flexibelt arbetssätt kan öka risken för utmattning och stressrelaterade sjukdomar. Individers personlighet och kön kan också ha en roll i hur ett flexibelt arbetssätt upplevs. Denna studie är av stor relevans för framtidens digitalisering och har hög folkhälsovetenskaplig relevans. Den kan hjälpa till vid utformningen av framtida arbetsmiljöer och policys för att stödja både arbetsgivare och arbetstagare. Syfte; Syftet med denna studie är att bidra till förståelsen av hur ett flexibelt arbetssätt har påverkat sjukfrånvarotalet i Sverige och därmed individens välbefinnande. Metod; En litteraturöversikt med induktiv ansats som tillämpar self-determination theory (SDT). Sökningar i databaserna Cinahl, Scopus, Medline EBSCO och Web of science. 14 inkluderade artiklar från 2014 och granskade med STROBE eller COREQ. Analysmetoden som har använts är en tematisk analys. Resultat; I dagsläget finns inget samband mellan graden av flexibelt arbetssätt och sjukfrånvarotalet bland svenska arbetstagare. Ett flexibelt arbetssätt verkar ha olika inverkan på den arbetsrelaterade stressen och därmed välbefinnandet. Slutsats; Sammanfattningsvis visar resultaten inte på något samband men det är en komplex relation mellan ett flexibelt arbetssätt, sjukfrånvaro och välbefinnande bland svenska arbetstagare, särskilt under Covid-19-pandemin när arbetssättet blev påtvingat. Flexibelt arbete har visat sig ha både positiva och negativa effekter på individens hälsa och välbefinnande. Det är viktigt att ta hänsyn till både arbetsrelaterad stress och behovet av social interaktion vid utformningen av flexibla arbetsstrukturer samt att individuella variationer kan förekomma. / Introduction; Research shows that flexible working conditions can reduce stress but also increase workload and thus reduce well-being. The work environment, including ergonomic conditions and work organization, affects the health and well-being of workers. Sick-leave rates has increased in Sweden after the pandemic and flexible working conditions can increase the risk of burnout and stress-related illnesses. Individuals' personality and gender can also play a role in how flexible working conditions is experienced. This study is of great relevance for the digitalization of the future and has high public health scientific relevance. It can help in the design of future work environments and policies to support both employers and employees. Aim; The purpose of this study is to contribute to the understanding of how flexible working conditions affects sick-leave rates in Sweden and thus the individual's well-being. Method; A literature review with an inductive approach that applies self-determination theory (SDT). Searches in the databases Cinahl, Scopus, Medline EBSCO and Web of science. 14 included articles from 2014 and are reviewed with STROBE or COREQ. The analysis method that has been used is a thematic analysis. Results; Currently, there is no connection between the degree of flexible working conditions and sick-leave among Swedish employees. Flexible working conditions seems to have different effects on work-related stress and thus well-being. Conclusion; In summary, the results shows no connection but it is a complex relationship between flexible working conditions, sick-leave and well-being among Swedish workers, especially during the Covid-19 pandemic when the working method was imposed. Flexible working conditions has been shown to have both positive and negative effects on the individual's health and well-being. It is important to consider both work-related stress and the need for social interaction when designing flexible working conditions and that individual variations may occur.