• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 38
  • 2
  • Tagged with
  • 40
  • 28
  • 28
  • 17
  • 17
  • 12
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Självmedkänsla beroende på kön och familjesituationen att vara skilsmässobarn

Nordensson, Jannike January 2015 (has links)
Självmedkänsla är ett relativt nytt område inom den positiva psykologin (Neff, Rude & Kirkpatrick, 2007) och mäts utifrån tre delkomponenter: self-kindness, common humanity och mindfulness. Familjesituation och kön har tidigare visats påverka graden av självmedkänsla (Neff, 2011). Föreliggande explorativa studie avsåg att utforska graden av självmedkänsla hos unga vuxna samt mellan skilsmässobarn och kärnfamiljsbarn i samma grupp. En enkät med ett självskattningsformulär (SCS-LV) över självmedkänsla samt frågor om ålder, om respondenten var kärnfamiljsbarn eller skilsmässobarn och hur gammal respondenten i så fall var när föräldrarna separerade, delades ut till 93 studenter vid ett sydsvenskt universitet. Sju svar från respondenter över 25 år samt en ofullständigt ifylld enkät utelämnades vilket gav N=85. Resultaten visade inga skillnader i självmedkänsla varken mellan kön eller beroende på familjesituationen att vara skilsmässobarn. Det fanns skillnader mellan kön inom självmedkänslans tre delskalor där männen hade högre over-identification (motsatsen till mindfulness) än kvinnorna. Inga studier liknande föreliggande har gjorts på unga, svenska vuxna. I motsvarande amerikanska studier hade unga kvinnor lägre grad av självmedkänsla (Neff & Mc Gehee, 2009) och högre over-identification (Neff, 2011).   Nyckelord: Självmedkänsla, skilsmässobarn
2

Självmedkänsla och hälsa : Psykoterapeutstudenter och legitimerade psykoterapeuter

Ågren, Sara, Elfving, Helena January 2016 (has links)
Självmedkänsla anses vara betydelsefull för vår fysiska och psykiska hälsa och ökar förutsättningarna för vår inre trygghet vid motgångar och svårigheter. Självmedkänsla motverkar nedstämdhet, stress och ökar förmågan till känslomässig självreglering och ger ökad kontakt med adaptiva aktiverande affekter med ökad förmåga till läkande och helande hos människan. Blivande psykoterapeuter och andra inom människovårdande yrken anses speciellt utsatta och självomsorg blir en viktig komponent. Självmedkänsla utvecklas i den trygga anknytningen och kan övas upp som vuxen, via meditation, mindfulness, affektfokuserade psykoterapier och i en trygg terapeutisk relation. Studiens syfte var att undersöka självskattad självmedkänsla och fysisk/psykisk hälsa bland psykoterapeutstudenter och göra en jämförelse med legitimerade psykoterapeuter. En enkät (Self-Compassion Scale, SF-36) som mäter självmedkänsla respektive fysisk/psykisk hälsa, distribuerades till studenterna i en klassrumssituation och till legitimerade psykoterapeuter via post. Totalt kom 33 psykoterapistudenter och 34 legitimerade psykoterapeuter att ingå i studien. Resultatet visar att psykoterapeutstudenterna, enligt självskattning, hade en signifikant bättre självmedkänsla men signifikant sämre fysisk och psykisk hälsa än de legitimerade psykoterapeuterna. Båda grupperna hade en medel nivå avseende självskattad självmedkänsla. Mindfulnessträning och meditation kan vara verktyg att stärka upp självmedkänslan och minska självkritiken.
3

Sambandet mellan terapeutegenskaper och klientskattad arbetsallians : En pilotstudie om studentterapeuters interpersonella problem och självmedkänsla

Bergström, Anton, Hagström, Marina January 2016 (has links)
Arbetsalliansen mellan terapeut och klient har visat sig vara en viktig faktor för att predicera utfallet i psykoterapi. Utifrån interpersonell teori bör terapeuten med sina personliga egenskaper ha en inverkan på terapirelationen och klienten. Hur terapeutens relationella mönster inverkar på arbetsalliansen är dock bristfälligt beforskat. Syftet med den här pilotstudien var att undersöka sambandet mellan studentterapeuters personliga egenskaper och deras klienters upplevelse av arbetsalliansen i kognitiv beteendeterapi (KBT) respektive psykodynamisk terapi (PDT). Två självskattningsformulär, Inventory of Interpersonal Problems (IIP) och Self-Compassion Scale (SCS), distribuerades efter avslutad terapi till studentterapeuter med PDT-inriktning (N=17) och KBT-inriktning (N=24). Dessa självskattningar korrelerades med klienternas skattningar av arbetsalliansen på Working Alliance Inventory (WAI). Studentterapeuters interpersonella problem på delskalan Undfallande korrelerade negativt med klientskattad arbetsallians för PDT-gruppen. Inga signifikanta korrelationer gällande interpersonella problem fanns för KBT-gruppen. Inga signifikanta korrelationer mellan studentterapeuternas självskattade självmedkänsla och klientskattad arbetsallians fanns för någon av grupperna. Resultaten indikerar att undfallande interpersonella problem – exempelvis osäkerhet, svårighet att ta initiativ och svårighet att uttrycka avvikande åsikter – kan missgynna arbetsalliansen i PDT. Detta diskuteras i relation till tidigare studier och interpersonell teori.  Användbarheten av självmedkänsla som terapeutegenskap diskuteras, liksom skillnader mellan terapiinriktningarna och begränsningar i studien. / The working alliance between therapist and client has proved to be an important factor in predicting the therapeutic outcome. According to interpersonal theory, the therapist’s personal characteristics ought to have an influence on the therapy relationship as well as on the client. However, the ways in which the therapist’s relational patterns influence the working alliance is scarcely investigated. The aim of the present pilot study was to explore the relationship between student therapists’ personal characteristics and their clients’ experience of the working alliance in Cognitive Behavioral Therapy (CBT) and Psychodynamic Therapy (PDT). Two self-report instruments, Inventory of Interpersonal Problems (IIP) and Self-Compassion Scale (SCS), were administered post-therapy to student therapists within the therapeutic modalities PDT (N=17) and CBT (N=24). These self-reports were correlated with client ratings of working alliance using the Working Alliance Inventory (WAI). Student therapists’ interpersonal problems in the Nonassertive subscale was negatively correlated with client-rated working alliance within the PDT modality. No significant correlations concerning student therapists’ interpersonal problems were found within the CBT modality. No significant correlations were found between student therapists’ self-reported self-compassion and client-rated working alliance for either group. Results indicate that nonassertive interpersonal problems – such as uncertainty, difficulties with taking initiative and difficulties with expressing divergent opinions – could have a negative influence on the working alliance in PDT. This is discussed in relation to previous studies and interpersonal theory. The usefulness of self-compassion as a therapist characteristic is discussed, as well as differences between the therapeutic modalities and limitations within the study.
4

Självmedkänsla och föräldraskap

Krantz, Jennifer January 2017 (has links)
Denna kvantitativa studies syfte var att undersöka om det förelåg någon skillnad i uppmätt självmedkänsla mellan föräldrar och icke-föräldrar samt mellan kön. En enkät delades på Facebook som innehöll Neffs formulär för att mäta självmedkänsla och andra kompletterande frågor. Den besvarades av 144 respondenter, varav 97 passade in i målgruppen, som var män och kvinnor mellan 25-35 år och som var i ett förhållande. En två-vägs ANOVA genomfördes och visade en tendens, mellan kön. Män hade högre självmedkänsla än kvinnor. Ingen signifikant skillnad mellan föräldrar och icke-föräldrar fanns. Inte heller fanns någon signifikant interaktionseffekt mellan kön och föräldraskap. / This quantitative study’s purpose was to examine if the was any difference in measured self-compassion between parents and non-parents and between the sexes. A survey was published on Facebook, it consisted of the self-compassion formula made by Neff and other additional questions. It was answered by 144 respondents, 97 of them qualified in my target group. My target group was men and women in the age between 25-35 that were in a relationship. A two-ways ANOVA was made and one tendence was seen, between the sexes. Men had a higher amount of self-compassion than women. There was no differences in measured self-compassion between parents and non-parents. Nor was there any significant interaction effect between the sexes and parenthood.
5

Träningsberoende och dess orsakssamband : En uppsats om orsaker till träningsberoende

Håkansson, Johan January 2015 (has links)
Background: Exercise dependence is a behavior where some people get very strong feelings for their training. This dependency becomes a problem when it affects individuals’ life in a negative way. Individuals with low self-esteem have been found to have an increased risk for exercise dependence. Self-estem is associated with Self-compassion, which is to have compassion with oneself in pain and difficult periods. Self-compassion has been shown to reduce stress and stress has been shown to influence the onset of burnout. Objectives: The purpose with this study was to examine whether there is a connection between exercise dependence, self-compassion, perceived stress and burnout Method: A total 102 questionnaires were distributed at two local gyms in Karlstad. The study involved 61 men and 41 women and the age distribution was between 19-58 years. The questionnaire featured a self-constructed variant in which respondents answered questions about their training. The other part of the questionnaire contained, Exercise depedence scale-21, Perceived stress scale, Shirom Melamed Burnout Measure and Self-compassion scale: Result: Exercise dependence had a positive correlation with burnout and perceived stress and negative correlation with self-compassion. Self-compassion was negatively correlated with perceived stress and burnout. Perceived stress was positive correlated with burnout.
6

Självmedkänsla hos vårdpersonal inom öppenvårdspsykiatri : En kvantitativ och kvalitativ studie

Söderholm Häll, Maud January 2013 (has links)
Självmedkänsla ett relativt nytt begrepp och anses vara en viktig faktor för psykisk hälsa och för ett hälsosamt beteende och kan tänkas utgöra ett skydd mot empatitrötthet och utbrändhet. Människor i vård- och omsorgsyrken anses utsatta och man talar mycket om vikten att vårda sig själv. Självmedkänsla är en förmåga man kan ”öva upp” vilket gör det ytterligare intressant. Syftet med denna studie var att undersöka självmedkänsla hos vårdpersonal inom psykiatrisk öppenvård och att få mer kunskap om hur behandlare hanterar misslyckanden och svårigheter. Studien har haft både en kvantitativ och en kvalitativ ansats. En enkät (42 svarande) baserad på en översättning av Self-compassion Scale, som mäter självmedkänsla och tre intervjuer har bearbetats. I resultatet framkommer att det med avseende på självmedkänsla var fördelaktigt att vara man, äldre, att ha antigen kort eller lång erfarenhet i yrket eller att ha steg ett-utbildning. Det framkom i den kvalitativa analysen en rad copingstrategier som individer använder sig av för att hantera misslyckande. Dessa sorterades in under följande teman: att hämta kraft från andra, att hämta kraft inifrån, att ta hand om sig samt att luta sig mot sina livserfarenheter. Självmedkänsla är inte ett självgående lokomotiv utan behöver bränsle, från andra, inifrån individen själv och från livserfarenheterna.
7

Relationen mellan mindfulness, självmedkänsla och upplevd stress bland universitetsstudenter

Sandberg, Vilmer, Modig, Simon January 2016 (has links)
Stress är ett växande samhällsproblem och står för en tredjedel av alla sjukskrivningar i Sverige. Många företag uppger att de inte har metoder för att hantera stress. Därmed finns ett stort behov av effektiva metoder för detta. Mindfulness based stress reduction (MBSR) verkar vara en effektiv metod för att minska stress, men verkningsmekanismerna är ej helt fastställda. Både mindfulness och självmedkänsla förefaller kunna ha inverkan på stress. Syftet med denna studie är att undersöka vilken relation mindfulness och självmedkänsla har till upplevd stress bland universitetsstudenter samt om något av begreppen har en starkare relation till upplevd stress än det andra. Tre validerade självskattningsinstrument, Self-Compassion Scale (SCS), Five Facet Mindfulness Questionaire (FFMQ-S) och Perceived Stress Scale-14 (PSS-14), administrerades till 203 universitetsstudenter. I enlighet med förväntningarna fanns det ett statistiskt signifikant samband mellan FFMQ och SCS. Regressionsanalyser visade att både FFMQ och SCS predicerade poäng på PSS-14 och att SCS kunde predicera poäng på  PSS-14 i högre grad än FFMQ. Kön var också en signifikant prediktor av poäng på PSS-14, men dess prediktiva värde var ej signifikant när FFMQ och SCS inkluderades i regressionsmodellen. Fyndet tyder på att självmedkänsla är en viktig del i hanteringen av stress och bidrar med en ledtråd i verkningsmekanismerna i MBSR och andra copingstrategier. Mer forskning behövs för att vidare utreda kausalitet och hur de olika komponenterna i självmedkänsla verkar på upplevd stress. / Stress is a growing social problem which accounts for a third of all sick leave in Sweden. Many companies say they do not have methods to manage stress. Thus there is a great need for effective methods to manage stress with. Mindfulness Based Stress Reduction (MBSR) is an effective method to reduce stress, however the mechanisms are not completely understood. Research indicates that Self-compassion seems to have a significant role. Both mindfulness and self-compassion hence seems to be able to have an impact on stress. The purpose of this study is to examine what relationship mindfulness and self-compassion has with perceived stress, and if any of the concepts has a stronger relationship to perceived stress than the other. Three validated self-report instruments, Self-Compassion Scale (SCS), Five Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ) and Perceived Stress Scale-14 (PSS14), were administered to 203 university students. The collected data was analyzed with regression analysis. In line with expectations, mindfulness and self-compassion correlated. The results also indicated that both FFMQ and SCS can predict PSS-14 scores, and that scores on SCS could predict scores on PSS-14 to a greater extent than FFMQ could. Gender did also significantly predict scores on PSS-14, but it did not have any significant predictive value when SCS and FFMQ was included in the regression analysis. These findings suggests that self-compassion is an important part of managing stress and therefore might be a significant mechanism of action of MBSR and other coping strategies. More research is needed to further investigate causality, and the function of the various components of self-compassion on perceived stress.
8

Självmedkänsla hos unga elitsatsande idrottare : Relationen mellan självmedkänsla, rädsla för att misslyckas, achievement goals och psykisk hälsa

Jurefors, Jonna, Roos, Anna January 2015 (has links)
Tidigare studier har visat att elever på elitidrottsgymnasium med dubbla karriärer har höga krav att prestera inom både idrott och studier. Självmedkänsla har kopplats till positiva utfall inom idrott och innebär att vara stöttande snarare än kritisk och dömande mot sig själv. Studiens syfte var att undersöka om självmedkänsla har ett samband med rädsla för att misslyckas, generell psykisk hälsa och achievement goals samt om dessa faktorer kan predicera psykisk hälsa. Studien bestod av 97 elever från ett elitidrottsgymnasium i åldrarna 16-19 år. Resultatet visar att självmedkänsla har ett samband med samtliga faktorer samt att självmedkänsla och mastery-goals kan predicera elevernas psykiska hälsa. Att öva upp självmedkänsla kan vara av vikt för att öka den psykiska hälsan. Longitudinella studier är önskvärt för att följa utvecklingen hos en elitidrottande ungdomsgrupp över tid. / Previous studies has shown that students at elite high school’s with dual careers are under a lot of pressure to perform in both their sports and academic studies. Self-compassion has been linked to positive outcomes in sports and it involves being supportive rather than critical and judgmental towards oneself. The purpose of this study was to examine the relationship between self-compassion, fear of failure, mental health and achievement goals and if these factors can predict psychological well-being. The study consisted of 97 elite high school students, 16-19 years old. The results shows that self-compassion is associated with all the factors and that self-compassion and Mastery-goals can predict psychological well-being. This indicates that it may be important to practice self-compassion to enhance mental health. Longitudinal studies is desirable to follow the development of youth elite athletes over a longer period of time.
9

Självmedkänsla och stress : En kvantitativ enkätstudie om ungdomar

Drake af Hagelsrum, Johanna, Krantz, Per January 2017 (has links)
Den aktuella studien syftade till att undersöka sambandet mellan självmedkänsla ochgenerell, upplevd stress hos svenska ungdomar, 15-19 år. Förutom att undersökaovanstående fråga undersöktes även hur väl självmedkänsla predicerade generell,upplevd stress i samma stickprov, när effekten av ålder och kön kontrollerades för.Studiens deltagare bestod av 226 ungdomar studerande vid högstadie- ellergymnasieskola i södra Sverige och data samlades in via Self-Compassion Scale ShortForm (SCS-SF) och Perceived Stress Scale (PSS-14) och i klassrumsmiljö. Resultatetvisade en signifikant, negativ korrelation mellan självmedkänsla och generell, upplevdstress. Självmedkänsla var också en signifikant prediktor för stress, efter det att effektenav ålder och kön hade kontrollerats för, och förklarade ensam 29,3 % av variansen istress. Detta resultat indikerar att självmedkänsla kan komma att spela en viktig roll iden fortsatta utvecklingen av förebyggande och stressreducerande behandlingar. / The current study aimed at exploring the correlation between self-compassion andgeneral, perceived stress among Swedish adolescents, age 15-19 years. Furthermore, theextent to which self-compassion predicted general perceived stress, when controlling forthe effect of age and gender, was explored. The participants of the study consisted of226 adolescents attending the Swedish equivalent to high-school (year 9-12) in southernSweden, and data was collected with Self-Compassion Scale Short Form (SCS-SF) andPerceived Stress Scale (PSS-14) in classroom settings. Results showed a significant,negative correlation between self-compassion and general, perceived stress. Selfcompassionremained a significant predictor for stress, after controlling for the effect ofage and gender, and uniquely explained 29,3 % of the variance in stress. This resultindicates that self-compassion may be useful in the future development of preventionand stress-reducing treatments.
10

Hur behandlar jag mig själv i svåra stunder? : Uppfattning av självmedkänsla och Self-Compassion Scale bland vuxna med adhd.

Pavlik, Lina January 2017 (has links)
Bakgrund: Tidigare psykologisk forskning har visat på samband mellan hög grad självmedkänsla och välbefinnande samt att låg grad självmedkänsla haft samband med psykopatologi. Lite vårdvetenskaplig forskning har gjorts om självmedkänsla och begreppet anses fortfarande relativt okänt. Syfte: Att beskriva hur vuxna personer med adhd uppfattade begreppet självmedkänsla och samtal utifrån Self-Compassion Scale. Hur såg vuxna med adhd på begreppet självmedkänsla och dess innebörd? Vilka utmaningar och vilken behållning beskrev de i användandet av Self-Compassion Scale? Hur var deras självmedkänsla? Metod: Undersökningen hade en QUAL + quan, mixed method design. Fyra personer deltog i kognitiva intervjuer i den kvalitativa delen och i den kvantitativa delen fyllde 23 personer i Self-Compassion Scale. Intervjuerna genomgick en innehållsanalys medan skattningsskalorna har analyserats numeriskt. Resultat: Intervjuerna redovisar tre kategorier; Självmedkänsla innefattar välbefinnande och relationen till sig själv och andra, Samtal leder till självinsikt och Att utforska problem och lösningar är givande och utmanande. Personerna skattade totalt 2,6 i självmedkänsla, vilket betyder medelnivå (medelnivå = 2,6-3,5 ). Slutsatser: Att samtala om självmedkänsla kan vara utmanande och betydelsefullt för personer med adhd. Att som specialistsjuksköterska inom psykiatri ha kunskap om självmedkänsla kan vara värdefullt för patientens hälsa och återhämtning. / Background: Research has shown correlation between high self-compassion and wellbeing as well as low self-compassion has been correlated with psychopathology. Little research of Self-compassion in nursing science has been done and the concept is still relative unknown. Aim: To describe how adults with adhd percived the concept of self-compassion and conversation  with Self-Compassion Scale as starting point. How did adults with adhd perceive self-compassion and it´s meaning? Which challanges and profits did they describe in the use of Self-Compassion Scale? How was their self-compassion? Method: The study had a QUAL + quan, mixed method design. Four participants performed cognitive interviews in the qualitative part and in the quantitative part 23 participants performed Self-Compassion Scale. The interviews underwent content analysis and the assessment tools has been numerically analyzed. Result: The interviews present three categories; Self-compassion contains wellbeing and the relationship to oneself and others, Conversation leeds to self-awareness and To explore problems and solutions is rewarding and challenging. Persons rate a medium-level self-compassion of 2,6 in total (medium level = 2,6-3,5). Highest scores for the categories isolation and over-identified. Conclusion: To converse about self-compassion can be challenging and important for persons with adhd. For the nurse within psychiatric care to have knowledge of self-compassion can be valuable to patient’s health and recovery.

Page generated in 0.0296 seconds