No description available.

Background: The psychiatric care has changed from an institutionalized care towards a more patient-centered care, were ideas such as autonomy and patient participation are raised. The model of Patient-controlled admission has been developed in line with the development. With a focus on a shift of power in the relations between caregiver and patient, with a patient taking more responsibility. Aim: The aim of this study is to describe the central components of the care-model of patient-controlled admission through the experiences of patients and caregivers in psychiatry. Method: A scoping study based on the review of seven scientific articles and three empirical qualitative student essays (master-level). Result: Our research of the data was synthesized into three main themes: Responsibility, Trust and Empowerment. Each theme had three subthemes. These themes show how the acquired and lost responsibility affects the patient and health professionals and the importance of a safe and trusting ward. Most importantly for the patient was that control and knowledge about one’s health raises confidence and resulted in empowering. Conclusion: By turning the traditional paradigm around of the caregiver deciding admission in favor of the patient this strengthens autonomy and feelings of empowerment. The availability of a safe space is positive. / Bakgrund: Den psykiatriska vården har ändrats genom åren från ett varaktigt omhändertagande mot en mer personcentrerad vård där tankar kring autonomi och patientdelaktighet lyfts. I linje med utvecklingen så har modellen Självvald inläggning utformats där en maktförskjutning sker i vårdrelationen då patienterna tar mer ansvar i sin vård. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva de centrala komponenterna i vårdformen Självvald inläggning genom patienter och vårdpersonalens upplevelser inom den psykiatriska vården. Metod: En scoping study där sju stycken vetenskapliga artiklar och tre empiriska examensarbeten med kvalitativ ansats på D-nivå har granskats Resultat: Datan sammanställdes i tre teman: Ansvar, Tillit och Egenmakt. Respektive tema hade tre stycken subteman. Dessa teman visar vikten av en trygg och förtroendeingivande avdelning och hur det givna och förlorade ansvaret påverkar patienten och vårdpersonal. Mest återkommande var att kontroll och kunskap kring sin egen hälsa ökade patientens självförtroende och skapade egenmakt. Slutsats: Genom att vända på det traditionella dörrväktar-perspektivet så stärks patientens autonomi, känsla av egenmakt och trygghet i tillgången till ett andrum.

Självvald inläggning är en vårdform som möjliggör för patienter inom psykiatrin att själv bestämma när en sjukhusinläggning är nödvändig. För patienter med emotionelltinstabiltpersonlighetsssyndrom(EIPS) och självskadebeteendehar denna vårdform kommit att ses som en lämplig intervention, eftersom studier visar att längre psykiatriska inläggningar är kontraproduktiva och således har en potentiell skadlig effektpå dessa patienter. Utöver dettaanses vårdformen passande utifrån de kliniska riktlinjer som lyfter främjandet av autonomi som särskilt viktig i behandlingen av patienter med EIPS. Några särskilda riktlinjer för hur autonomin i praktiken kan främjas ges dock inte, vilket innebär att det varit fritt för vårdgivare att omsätta dessa rekommendationer i den praktiska vården. Motbakgrund avdenna osäkerhetär det viktigt att utvärderaeffekterna av SI som vårdform.I dennauppsatsundersöktes patienternas syn och erfarenhet av vårdformen, med fokus på hur den ökade egenmakten upplevts i relation till de olika delkomponenterna i SI. Till hjälp i analysen av materialet användes de teoretiska begreppen autonomi, empowerment och paternalism. Analysen visar att patienterna upplevde vissa delar som egenmaktstärkande(empowering)och andra delar som svåra och ångestskapande. Vidare visar analysen att SI innebär ett lärande i att ta egenansvar. Etttydliggörande avmotiven bakomdelkomponenterna ökar patientens autonomi,samt kan hjälpa patienten att stå ut med svåra och ångestskapandekänslori läroprocessen mot att hantera egenansvaroch såledespå siktbli mer autonom.Analysen visar även attsjuksköterskan kan ha en viktig roll i att stödja patienten i denna process tillatt uppleva egenmaktoch utöva sin autonomi. Uppsatsens slutsatserangående de olika delkomponenternaär atttillgång till två stödsamtal per dag, egenhantering av medicin, tredagars-bestämmelsenkanbidra till attstärka patientens autonomiom motivenbakom dem tydliggörs för patienten.Möjligheten att själv bestämma tidpunkt för inläggning är särskilt gynnsamt för patienterna, eftersom de upplever en större trygghet i att få tillgång till vård i akuta situationer.En del patienter kan dock behöva stöd i att få veta att beslutet att lägga in sig själv var berättigat.Vid kontraktsskrivningen bör patienten bli ännu mer noggrant informerad om vårdformen med dess motiv och de eventuella utmaningar patienten kan uppleva i relation till de olika delkomponenterna. Vidare kan regeln om förtida utskrivning, i fall där en patient bryter mot avdelningens regler, leda till ettännu merakut försämrat psykiskt mående, eftersom patienten riskerar att uppleva utskrivningen som ett svek från vårdens sidaoch ett personligt misslyckande. I värsta fall kan detta få förödande konsekvenser såsom självmord. Regeln bör därför tas bort. SI-kontraktet bör inte ha formen för ett kontrakt, eftersom det implicerar att vården är villkorad, vilket kanha en negativ inverkan på patientens tillit till vården. Enkelrummet uppskattades i hög grad och bör utvärderas ytterligare, samtförslagsvis erbjudas som alternativ till delat ruminom ramen för den vanliga akutpsykiatriska slutenvården. Detta eftersom detkan vara gynnsamtför andra patientgrupper också.

Bakgrund: Hälso-och   sjukvårdslagen betonar vikten av att vården utformas och genomförs   tillsammans med patienten så långt det är möjligt. Vid personcentrerad vård   står personen i centrum och är delaktig i utformningen av sin vård och   behandling. Vid självvald inläggning bedömer personen själv behovet av   inläggning på slutenvården. Syfte: Syftet   var att undersöka patienters upplevelser av behandlingsmodellen självvald   inläggning. Metod: Systematisk   litteraturöversikt enligt Whittemore och Knafl integrativa metod har använts.   Kvalitativa artiklar inhämtades från databaserna PubMed, Cinahl och   PsychInfo. Totalt inkluderades nio artiklar i resultatet. Resultat: Analysen   resulterade i två huvudteman och sju kategorier som belyser patientens   upplevelse av självvald inläggning. Strukturen kring självvald inläggning,   där patienterna betonade vikten av trygghet och förebyggande åtgärder vid   psykisk ohälsa. Patienternas upplevelser av vårdmiljön och inflytandet i sin   vård-och behandling. I det andra temat framkom patienternas upplevelser av   personalens kompetens vid självvald inläggning, det upplevde attityder och   kunskapsbrist hos det som arbetar med interventionen. Det belyser även   bemötandet av personalen i samband med självvald inläggning. Slutsats: Litteraturöversikten   kan vara ett stöd till personal som arbetar inom psykiatrisk vård och som har   möjlighet till att arbeta med självvald inläggning eller önskar få mer  kunskap om patienters upplevelser av behandlingsmodellen i enlighet med   personcentrerad vård. / Background:  The Health Care Act emphasizes the importance of the   care being designed and implemented together with the patient as far as   possible. In person-centered care, the person is at the center and   participates in the design of their care and treatment. In self-admission,   the person assesses the need for hospitalization himself. Aim: The purpose was to investigate patients' experiences of the treatment   model self-admission. Method: A systematic literature   reviews according to Whittemore and Knafl integrative method has been used.   Qualitative articles were obtained from the databases PubMed, Cinahl and   PsychInfo. A total of nine articles were included in the result. Results: The analysis resulted   in two main themes and seven categories that illustrate the patient's   experience of self-admission. The structure of self-admission, in which   patients emphasized the importance of safety and preventive measures in   mental illness. Patients' experiences of the care environment and the   influence in their care and treatment. In the second theme, the patients'   experiences of the staff's competence in self-admission, it experienced the   attitudes and lack of knowledge of those working with the intervention. It   also illustrates the approach of the staff in connection with self-admission. Conclusion: The literature review may be supportive to staff working in psychiatric   care and who have the opportunity to work with self-admissions or wish to   gain more knowledge about patients' experiences of the treatment model in   accordance with person-centered care.

Background: With a shift in psychiatric care where inpatient places have been reduced and the psychiatric care will increasingly take place in outpatient settings, patients are expected to take greater responsibility for their well-being. The difficulty for patients with serious and complex disease may be that they potentially be at risk of being refused admission when they seek help at an early stage. Therefore they might feel compelled to signal deterioration in one's health dramatic and in a destructive way, which can lead to compulsory psychiatric care with sometimes long periods of care. Aim: To explore patients experiences of the method brief admission in psychiatric care. Method: A literature study with 16 articles that were investigated using a qualitative approach and reviewed with thematic analysis. Result: The results are presented in three themes with two associated subthemes. The main finding was that the participants perceived brief admission as safe. The predictability and the increased control before and during hospitalization contributed to the participants becoming more responsible for their mental well-being, they were able to focus on their coping strategies and their recovery and experienced increased health. With increased responsibility, the care relationship changed to the nurse and became more equal. Conclusion: Brief admission increases participation, promotes self-care and changes the care relationship with the nurse. With Orem’s self-care theory, the nurse can promote cooperation with patients and contribute to increased quality of life.