Bakgrund: Sjukfrånvaro har länge varit ett centralt och politiskt samhällsproblem i Sverige. En orsakande faktor för medarbetarnas ohälsa är stress och psykiska påfrestningar, vilket bland annat kan påverkas av ledarskap. Det finns olika ledarstilar som chefer kan tillämpa, vilka har olika påverkan på medarbetarnas hälsa. Dessa är transformativ och transaktionell ledarstil samt demokratisk eller relationsorienterad ledarstil och auktoritär eller uppgiftsorienterad ledarstil. Fördelaktigt för de anställdas hälsa är ledarskap som tillämpar Kaizen som arbetsmetod vilket förklaras som att verksamheten kontinuerligt ska förändras till det bättre. Således visar tidigare forskning att ledarskapet kan ha betydelse för medarbetarnas psykosociala hälsa på arbetsplatsen. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera skillnaden mellan chefers ledarskap på avdelningar med hög respektive låg sjukfrånvaro. För att besvara syftet utgår studien från teorier om ledarstilar och arbetsmetoden Kaizen. Metod: För att besvara studiens syfte har både chefers och medarbetares perspektiv på problemet tagits tillvara på i undersökningen genom en kvalitativ och kvantitativ studie med en iterativ växelverkan mellan deduktiv och induktiv ansats. En komparativ metod har genomförts då två jämförbara avdelningar, med hög respektive låg sjukfrånvaro, har studerats. Slutsats: Studiens resultat är att chefers ledarskap skiljer sig utifrån vilka ledarstilar som tillämpas samt i vilken grad chefer arbetar enligt Kaizen. Chefer som har olika ledarskap har även medarbetare med olika sjukfrånvaro, således kan chefers ledarskap ha betydelse för medarbetarnas sjukfrånvaro. / Background: Sickness absence have long been a central and political societal problem in Sweden. One factor that has caused employee’s ill health is job strain and psychic stress which may be influenced by leadership. There are different leadership styles that managers can apply which have different effects on employee health. These are transformative and transactional leadership styles as well as democratic or relationship-oriented leadership styles and authoritarian or task-oriented leadership styles. Advantageously for employee health is leaders who apply Kaizen as a working method. Kaizen can be described as continuous improvements. Thus, leadership is significant for employees' psychosocial health in the workplace. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze the difference between managers' leadership in departments with high and low sick leave. To answer the purpose, the study is based on theories of leadership styles and the Kaizen method. Method: To answer the purpose of this study, both managers and employees have given their perspective to the problem. They have participated in the survey through a qualitative and quantitative study with an iterative interaction between deductive and inductive approach. The study has been carried out using a comparative method by studying two comparable departments with reported high or low sickness absence.   Conclusion: The result of this study is that the leadership differs according to the leadership styles applied and to what extent managers work according to Kaizen. Managers with different leadership also have employees with different sickness absence. Thus, manager’s leadership can be important for employees' sickness absence.

Denna uppsats syftar till att öka kunskapen kring det närmaste ledarskapets betydelse vid återgång i arbete efter sjukskrivning vid arbetsrelaterad stress. Tidigare forskning tyder på att otydliga eller motstridiga krav från närmaste chef är en av de vanligaste orsakerna till arbetsrelaterad sjukskrivning. Vi ville undersöka hur man som första linjes chef genom sitt ledarskap kan förbättra den psykosociala arbetsmiljön och därmed stödja en mer hållbar återgång i arbete efter arbetsrelaterad sjukskrivning. Studien bygger på kvalitativ metod där 17 semistrukturerade intervjuer genomfördes digitalt med legitimerade sjuksköterskor som vi kontaktat i ett yrkesforum på internet. Samtliga hade varit sjukskrivna för arbetsrelaterad stress under en period på minst tre månader. Vissa av respondenterna är numera åter i tjänst på den arbetsplats de sjukskrevs ifrån, medan andra har bytt arbetsgivare. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnande ut i två kategorier: resurser och krav, med tre underkategorier vardera. Underkategorier för resurser var Självledarskap, Kollegialt stöd och mentorskap samt Stöttande ledarskap. Underkategorier för krav var Arbetsbelastning och stress, Bristande ledarskap och Bristande psykosocial arbetsmiljö. Utifrån krav i arbetet såg vi att motstridiga och/eller otydliga krav från både chefer och kollegor bidrog till bristande psykosocial arbetsmiljö. Hög arbetsbelastning och stress över tid bidrog till etisk stress och risk för arbetsrelaterad stress med sjukskrivning som följd. Utifrån resurser i arbetet fann vi att positiv feedback och tillgänglighet från närmaste chef var exempel på ett stöttande ledarskap som i sin tur gynnade återgång i arbete. Andra skyddande faktorer var kollegialt stöd och mentorskap samt självledarskap. Något som särskilt stack ut i våra resultat var självledarskapets påverkan på återgång i arbete efter arbetsrelaterad ohälsa. / This essay aims to increase knowledge about the importance of immediate leadership when returning to work after sick leave in case of work-related stress. Previous research suggests that unclear or conflicting demands from immediate supervisors are one of the most common reasons for work-related sick leave. We wanted to investigate how unit managers, through their leadership, can improve the psychosocial work environment and thereby support a more sustainable return to work after work-related sick leave. The study is based on a qualitative method where 17 semi-structured interviews were conducted digitally with registered nurses whom we contacted in a professional forum on the internet. All had been on sick leave for work-related stress for a period of at least three months. Some of the participants are now back in service at the workplace they were on sick leave from, while others have changed employers. The interviews were analysed through qualitative content analysis. The results fall into two categories: resources and requirements, with three subcategories each. Subcategories for resources were Self-Leadership, Collegial Support and mentoring, and Supportive Leadership. Subcategories for requirements were Workload and stress, Lack of leadership and Lack of psychosocial work environment. Based on work demands, we saw that conflicting and/or unclear demands from both managers and colleagues contributed to a lack of psychosocial work environment. High workload and stress over time contributed to ethical stress and risk of work-related stress with sick leave as a result. Based on resources at work, we found that positive feedback and availability from the immediate manager were examples of supportive leadership, which in turn favoured a return to work. Other protective factors were peer support and mentoring as well as self-leadership. Something that particularly stood out in our results was the influence of self-leadership on returning to work after work-related illness.

Syfte &amp; Frågeställningar: Syftet med denna studie var att undersöka förhållandet mellan parametrarna: Träning ochvardagsmotion, Psykisk hälsa och Arbetsmiljö i relation till sjukfrånvaro. Utöver detta fannsett sekundärt syfte i att kunna ge en grov riktning för organisationer om prioriteringen avinsatser för att minska sjukfrånvaro. 1. Skiljer sig sjukfrånvaro mellan grupper med olika nivåer av rapporterad mängd träningoch vardagsmotion? 2. Skiljer sig sjukfrånvaro mellan grupper med olika nivåer rapporteradstress och psykisk hälsa? 3. Skiljer sig sjukfrånvaro mellan grupper med olika nivåerrapporterad kvalité på arbetsmiljö? Metod: Studien baserades på data insamlat från 312 personer genom en enkätundersökning somomfattade frågor om mängd styrketräning, konditionsträning och vardagsmotion samtfrågebatterier för att undersöka den psykiska hälsan och den upplevda arbetsmiljön. Även sjukfrånvaro efterfrågades i “antal dagar det senaste året” och “antal tillfällen det senaste året”. Analyser har genomförts genom binomial logistisk regression genom dikotomiseringar avrespektive beroende variabel. Dikotomiseringarna har gjorts på flera index som omfattar deolika exponeringarna och utfallen. Resultaten beskrevs genom oddskvoter (OR) med ensignifikansnivå på 95%. Resultat: Minskad risk för sjukdagar men inte för tillfällen sågs för Index för Träning &amp; Vardagsmotionmed 41,3% (p=0,046). Minskad risk för sjukdomstillfällen men inte för dagar sågs förStyrketräning med 45,4% (p=0,013). Minskad risk för både dagar och tillfällen såg förKonditionsträning med 47,3% lägre (p=0,016) /39,3% (p=0,037, Arbetsmiljö med 41,4 %(p=0,047/ 51,6% (p=0,003) och Psykisk hälsa med 48,6% (p=0,015) / 38,1% (p=0,046). För Vardagsmotion sågs ingen minskad risk för vare sig dagar eller tillfällen. Slutsats: Arbetsmiljö, psykisk hälsa och konditionsträning har betydelse för mängden sjukfrånvaro isamtliga utfall, medan styrketräning endast har en signifikant oddskvot på antal tillfällen(frekvens) sjukfrånvaro uppstått. Vardagsmotion verkar inte ha någon skyddande effekt motsjukfrånvaro. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2022.</p>

Syftet med studien är dels att få en ökad förståelse över hur generation Z upplever sin arbetsmiljö inom telefonrådgivande yrken, dels att få en ökad kunskap om vilka utmaningar i arbetsmiljön som kan leda till sjukfrånvaro. Studien genomfördes i samarbete med en stor privat organisation i Sverige. Utifrån ett Human Resources (HR) perspektiv ser vi ett behov av att få en ökad förståelse för medarbetarens perspektiv för att främja en hälsosam arbetsmiljö för generation Z inom telefonrådgivande yrken. Studiens syfte har en kvalitativ ansats och den forskningsdata som presenteras består av semistrukturerade intervjuer med respondenter från generation Z, individer födda mellan åren 1995 och 2010. Den tematiska analysen genererade fyra teman: Stödjande funktioner för att må bra på arbetsplatsen, upplevelser av telefonrådgivning som yrke, utmaningar på arbetsplatsen, och sjukfrånvarokultur. Resultatet i studien visar att upplevelsen av det kollegiala stödet är avgörande för att må bra på arbetsplatsen. Utmaningarna återfinns i svåra samtal och ökade känslomässiga krav inom telefonrådgivande yrken hos generation Z i vår studie. Resultatet bidrar med en bekräftelse på kunskap som redan fanns utifrån de utmaningar på arbetsplatsen som kan leda till sjukfrånvaro. Resultatet visar på att generation Z:s önskemål inte är unika, utan snarare framstår som en önskelista som alla medarbetare har. För att få en ökad kunskap om vad som främjar en god och hälsosam arbetsmiljö för generations Z behöver framtida studier dels innehålla flera respondenter, dels jämföra medarbetarnas upplevelser och chefernas erfarenheter. / The aim of the study is partly to gain an increased understanding of how generation Z experiences their work environment within telephone counseling professions, and partly to gain an increased knowledge of which challenges in the work environment can lead to sick leave. The study was carried out in collaboration with a large private organisation in Sweden. From a Human Resources (HR) perspective, we see the need to gain an increased understanding of the employee's perspective to promote a healthy work environment for generation Z within telephone counseling professions. The purpose of the study has a qualitative approach and the research data presented consists of semi-structured interviews with respondents from generation Z, individuals born between the years 1995 and 2010. The thematic analysis generated four themes: Supportive functions for well-being in the workplace, experiences of telephone counseling as a profession, challenges in the workplace, and sickness absence culture. The results of the study show that the experience of collegial support is crucial for feeling good at work. The challenges are found in difficult conversations and increased emotional demands in telephone counseling professions among generation Z in our study. The result contributes with a confirmation of knowledge that already existed based on the challenges in the workplace that can lead to sick leave. The results show that generation Z: s wishes are not unique, but rather appear as a wish list that all employees have. To gain an in-depth knowledge of what promotes a good and healthy work environment for generation Z, future studies need to include several respondents, and to compare the employees' and the managers' experiences.

When recently graduated psychologists leave the profession, it can have a negative impact on the quality and continuity of care as well as resulting in socioeconomic costs. This study set out to investigate what personal and contextual factors affect newly graduated psychologists' intention to leave the profession (ITLP) over time. Longitudinal data was collected using a survey over three waves: 2017, 2018 and 2019. The participants were newly graduated psychologists in Sweden (n=346) who had answered two consecutive surveys. Logistic regressions were made, with the dependent variable ITLP. The independent variables were: sector (public or private), occupational self-efficacy, work related psychological flexibility, role stress. emotional demands, job satisfaction, social support (from colleagues, supervisor and family), transition between studies and internship, transition between internship and employment and sickness absence. Results showed that job satisfaction, social support from supervisors and the transition between internship and employment had a significant effect on the newly graduated psychologists’ ITLP over time. Due to data limitations some hypothesized relationships might not have been detected. Further research is needed to clarify what affects psychologists’ ITLP over time. / Att psykologer väljer att lämna yrket kan påverka vårdkvalitet och kontinuitet, dessutom innebär det samhällsekonomiska kostnader. Denna studie undersöker vilka faktorer det är som påverkar huruvida psykologer har en intention att lämna yrket (ITLP) eller inte. Longitudinell data samlades in i tre omgångar: 2017, 2018 och 2019. Deltagare var nyligen examinerade psykologer i Sverige (n=346) som hade svarat på två efterföljande enkäter. Logistiska regressioner genomfördes med den beroende variabeln ITLP. De oberoende variabler var: sektor (offentlig eller privat), arbetsrelaterad self-efficacy, arbetsrelaterad psykologisk flexibilitet, rollstress, emotionella krav, arbetstillfredsställelse, socialt stöd (från kollegor, överordnad och familj), övergång mellan studier och praktisk tjänstgöring, övergång mellan praktisk tjänstgöring och arbete samt sjukfrånvaro. Resultatet visade att arbetstillfredsställelse, socialt stöd från överordnad och transitionen mellan praktisk tjänstgöring och arbete hade en signifikant effekt på ITLP över tid. Begränsningar i data kan ha gjort så att vissa av de samband som hypotiserats inte kunde identifieras. Mer framtida forskning behövs för att klargöra vilka faktorer som påverkar psykologers ITLP över tid.