Bakgrund:  Enligt arbetsmiljöverket har arbetsmiljön kraftigt försämrats inom vård och omsorg. Att arbeta med akut sjuka patienter på en akutmottagning ställer stora krav på snabbt och säkert omhändertagande och arbetsbelastningen kan variera. Detta kan påverka sjuksköterskans egna hälsa och arbetsmiljö. Syfte: Syftet med denna intervjustudie var att beskriva sjuksköterskornas upplevelse av vilka faktorer som påverkar arbetsmiljön på en akutmottagning, hur det påverkar dem samt vilka förbättringsåtgärder de ser. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 13 sjuksköterskor som var verksamma på två akutmottagningar. Analysen genomfördes med innehållsanalys för att få fram skillnader och likheter i sjuksköterskornas upplevelse. Resultat: Sjuksköterskornas arbetsmiljö upplevdes många gånger som stressande, att arbetsbelastningen var hög och att det saknades vårdplatser på avdelningarna, vilket resulterade i minskat flöde på akutmottagningen. Stöd från kollegorna och arbetsgivaren, att bli sedd och hörd av patienterna samt att ha kompetens, gjorde att det var lättare att hantera dålig arbetsmiljö. Sjuksköterskorna såg flera förbättringsåtgärder men upplevde att dessa inte var på individnivå utan främst låg på organisatorisk nivå. Slutsats: Det fanns en stark koppling till att hög arbetsbelastning och dåligt patientflöde ledde till sämre arbetsmiljö. Kolleger var den största faktorn som gjorde att arbetsmiljön var hanterbar. Förbättringsåtgärder som ledde till att sjuksköterskornas arbetsbelastning minskade kunde göra att arbetsmiljön på akutmottagningarna kraftigt förbättrades.

No description available.

Sjuksköterskor har ett kompetenskrävande arbete där kunskapen utvecklas snabbt. Förändrade arbetsuppgifter och besparingar i vården kan vara stressande och leda till att det blir en begränsad tid för patienter och deras behov av samtal. Detta i sin tur kan inverka negativt på tillfredställelsen i arbetet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelse av sin arbetssituation. En intervjustudie utfördes med en induktiv ansats. Fem sjuksköterskor intervjuades med en semi-strukturerad intervju innehållande tre öppna frågor. Sjuksköterskorna fann arbetet utvecklande, att de hade ett bra arbetsklimat och att personalrelationerna ansågs viktiga. De upplevde sin arbetssituation som stressig där prioriteringar blev viktiga. De nämnde besparingar, lite patienttid och ett stort ansvar som negativa områden. Patienternas sjukdom kom i fokus och samtal bortprioriterades. Det är viktigt att studera sjuksköterskors upplevelse av arbetssituationen eftersom den påverkar patienternas vårdkvalité och för att nå positiva förändringar i vården.

Bakgrund: Enligt Statens Offentliga Utredning ses vårdpersonal som en viktig resurs i all vård och omsorg. Men de har en extra stor betydelse när det gäller bemötandet av patienter med psykisk ohälsa som till exempel schizofreni. Tidigare studier har fokuserat på sjuksköterskans attityder till patienter med schizofreni, men färre studier har beskrivit hur sjuksköterskan upplever bemötandet av patienter med schizofreni.     Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta patienter som befinner sig i den akuta fasen av schizofreni inom den psykiatriska slutenvården. Metod: Kvalitativ empirisk intervjustudie baserad på intervjuer med sex sjuksköterskor från två slutna psykiatriska avdelningar. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys enligt Burnard. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier; Bygga förtroendefull allians som innebär att sjuksköterskan ska uppnå en allians med patienten och bygga en relation. För detta krävs det att sjuksköterskan behöver lyssna och ha en förståelse för patienten. Sjuksköterskan behöver anpassa sina strategier och ha tålamod i bemötandet med patienterna. Tydlighet och struktur skapar trygghet som syftar på att sjuksköterskan ska vara tydlig och skapa struktur, vilket leder till en trygghet för patienten. Slutsats: Sjuksköterskans bemötande av en patient i den akuta fasen av schizofreni är betydande för uppbyggnaden av en allians med patienten. För att patienten ska kunna känna trygghet på avdelningen är det viktigt att sjuksköterskan visar förståelse för patienten och ser hela individen, inte bara sjukdomen. Det är sjuksköterskans ansvar att se till att miljön på avdelningen är lugn och trygg för patienten. Sjuksköterskan ska även ha ett taktiskt tillvägagångssätt i bemötandet av patienten. Det är viktigt att sjuksköterskan vårdar patienten på ett sätt som inte kränker patientens integritet.

Bakgrund: Personcentrering är en term som förekommer allt oftare inom vård och omvårdnad. Den beskriver en vård som organiseras med utgångspunkt från patientens individuella behov och har blivit synonymt med hög kvalitet inom vården. Personcentrerad vård har visat sig kunna leda till kortare vårdtider, tryggare patienter, ökad livskvalitet och färre medicinska komplikationer. I Sverige finns intentionen att införa mer personcentrering i vården. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter av personcentrerad vård i olika vårdkontexter, samt att utföra en metodologisk granskning av den urvalsmetod som de valda artiklarna redovisade. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baseras på nio artiklar, samtliga med kvalitativ design. Resultat: Sjuksköterskor från olika typer av sjukhusavdelningar, primärvård samt boenden för personer med demenssjukdom beskrev betydelsen av att se hela människan bakom patienten, att etablera en relation för att kunna individanpassa vården och att göra patienten delaktig i den egna vården. Majoriteten av de deltagande sjuksköterskorna hade erfarenheter av olika svårigheter med personcentrerad vård. Sex studier använde ändamålsenligt urval, två hade bekvämlighetsurval och en studie beskrev inte urvalsmetod utan benämnde att studie hade en pre/post-test/follow-up design. Slutsatser: Sjuksköterskors erfarenheter visade på likheter i uppfattningar och erfarenheter av personcentrerad vård oavsett vårdkontext. Personcentrerad vård är ett etiskt förhållningsätt och för att vården ska kunna bli personcentrerad måste hela hälso- och sjukvårdsorganisationen stödja personcentrerad vård.

Delirium är ett akut förvirringstillstånd vanligt förekommande inom intensivvård och beräknas drabba upp till 80 % av patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Det kan yttra sig som osammanhängande tankemönster, slutenhet, agitation och ouppmärksamhet. Predisponerande faktorer i kombination med vissa utlösande faktorer kan leda till utveckling av tillståndet, men miljömässiga faktorer tros också påverka. Delirium bidrar till ökat lidande med såväl emotionell som fysiskt ökad stress, längre vårdtider och därmed ökade vårdkostnader. Behandlingsalternativen för tillståndet är många och kräver ett multifaktoriellt och multidisciplinärt omhändertagande för att kunna upptäckas, förebyggas och lindras. Eftersom intensivvårdssjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden och dessutom har ett stort inflytande över den medicinska vården som bedrivs, syftar studien till att beskriva intensivvårdssjuksköterskans strategier i vårdandet av den deliriösa intensivvårdspatienten. Studien genomfördes med kvalitativ ansats och med fokusgruppsintervjuer som datainsamlingsmetod. Tre (n=3) fokusgruppsintervjuer genomfördes med totalt fjorton (n=14) intensivvårdssjuksköterskor. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och induktiv slutledning vilket genererade fyra (n=4) kategorier och elva (n=11) subkategorier. Resultatet presenterades genom följande kategorier: Skapa förutsättning för vila och återhämtning, Förankra till verkligheten, Arbeta enhetligt och målmedvetet och Sträva efter ett vårdande förhållningssätt. Strategierna, som grundade sig i olika vårdhandlingar, kunde ha flera betydelser i vårdandet av den deliriösa patienten. Strategierna som ansågs ha positiva effekter hos den deliriösa patienten, kunde också innebära svårigheter på grund av tillståndets komplexitet. En utmaning låg i att dessa patienter upplevdes vara både tålamods- och resurskrävande, något som kunde begränsa ett optimalt omhändertagande. Genom att bejaka ovanstående strategier och genom att uppmärksamma de svårigheter som sjuksköterskan upplever skulle vården av den deliriösa intensivvårdspatienten kunna förbättras och effektiviseras för att på så sätt skapa en tillvaro med mindre lidande för patienten.

Följande uppsats är en begreppsanalys med syftet att beskriva innebörden av begreppet stress ur ett vårdvetenskapligt perspektiv relaterat till sjuksköterskans arbetssituation. Det framgår att psykisk ohälsa så som stress är ett stort folkhälsoproblem. Det är viktigt att sjuksköterskor kan hantera stress på ett adekvat sätt för att gynna sig själv, medarbetare och patienter. I bakgrunden beskrivs innebörden av ett begrepp, stress ur ett fysiologiskt perspektiv, stress inom hälso- och sjukvården, ohälsa samt vårdande. En analys av begreppet sker för att bena ut dess innebörd och ge en djupare förståelse för vad det innebär. Metoden omfattade granskning av ordböcker och synonymordböcker där karaktäristika, förutsättningar och konsekvenser framträdde. Sedan studerades vetenskapliga artiklar vilket resulterade i en djupare förståelse för begreppets innebörd i relation till kontext. Tre fallbeskrivningar utformades sedan för att förtydliga resultatet av dataanalysen. Resultatet visar att begreppet stress är ett mångfacetterat begrepp som är relativt nytt i det svenska språket. Dessutom framgår att stress tar sig olika uttryck i form av förutsättningar och konsekvenser i relation till sjuksköterskans arbetssituation. Diskussionen framför att begreppets betydelse är nyanserat och att kraven på sjuksköterskor kommer i konflikt med den kliniska verkligheten. Detta påvisas i ett typexempel, gränsexempel och antiexempel vilket förklarar behovet av ytterligare forskning för att finna en lösning på denna konflikt. Vidare diskuteras skillnader mellan manliga och kvinnliga sjuksköterskor gällande organisatoriskt stöd och tidsbrist gentemot patienterna. En hållbar samhällsutveckling kan skapas genom goda förutsättningar och därmed minska stress i sjuksköterskans arbetssituation.

No description available.

Hälsolitteracitet syftar till en individs förmåga att kunna söka, förstå, utvärdera samt använda hälsoinformation för att fatta adekvata hälsobeslut och därmed kunna upprätthålla hälsa. Internationell forskning visar att låg hälsolitteracitet är en riskfaktor för ohälsa som påverkar både individ och samhälle med ökade sjukvårdsbehov och kostnader till följd. Svenska rapporter har visat på kommunikationsbrister i mötet med patienten. Då låg hälsolitteracitet kan vara bakomliggande orsak till kommunikationsmissar ses vikten av att sjuksköterskor känner till begreppet hälsolitteracitet och dess konsekvenser på individen och samhället i stort. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors kunskap och förståelse för begreppet hälsolitteracitet samt vilka strategier som används för att nå patienter med låg hälsolitteracitet. Resultatet i denna systematiska litteraturstudie visar på en variation i sjuksköterskors förståelse för begreppet hälsolitteracitet. Använda strategier varierar där utdelning av skriftligt material samt metoden teach-back är bland de mest förekommande. Gällande säkerställande av patientens läs- och skrivkunnighet påvisas brister i utförandet. Attityder såsom att se hälsolitteracitet som prioritet tillsammans med upplevelsen av kontroll ökar förutsättningarna för användning. Organisatoriska faktorer inverkar även i form av tid och utbildning, ekonomiska tillgångar samt stöd från chefer. Diskussion har förts kring hur brister i patientkommunikation kan leda till att lagar som reglerar rätten till information bryts och blir till hinder för jämlik vård. Ökad kunskap och förståelse för hälsolitteracitet är av denna anledning motiverat och bör introduceras bland yrkesverksamma sjuksköterskor samt på sjuksköterskeutbildningen. Utvecklingen av e-hälsa bör tillämpas på sjuksköterske- utbildningen och i verksamheterna för att främja patienters möjlighet till delaktighet och rätt till anpassad information. Träning i kommunikationstekniker kan även skapa förutsättningar för en jämlik och hållbar vård i praktiken.

Fetma är ett globalt ökande folkhälsoproblem som påverkar både hälsa och livskvalitet samt ställer stora krav på sjukvården. Sjuksköterskan har en stor roll i att hjälpa denna ökande patientgrupp som behöver gå ner i vikt. Syftet med studien var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan i öppenvården kan använda sig av i behandlingen av vuxna patienter med övervikt och fetma, samt faktorer att ta hänsyn. Metoden som användes var en litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att en god relation var av betydelse, råd om diet och fysisk aktivitet, samt betydelsen av stöd vid viktminskning. Det framkom faktorer som pengar och stress att ta hänsyn till och se till patientens samlade livssituation. Vidare forskning om hur patienter blir följsamma och hur de tar till sig viktminskningsråden bör göras.