Syftet med denna studie är att ta reda på hur arbetet med Skol-Komet gick till i arbetslagen som gick kursen och hur handledningen följdes och förstods, vid en mellanstor skola i Mellansverige, samt hur det fortskred efter avslutad kurs, relaterat till kursmaterialet.Detta görs genom observationer av den egna undervisningen, kvalitativa intervjuer av pedagoger och textanalys av handledningen. Resultatet visar att handledningen uppfattas som lätt att förstå, även om inte alla områden prövas och valda delar används efter avslutad kurs. Tendenser som anas, trots det ringa urvalet, är att återträffar behövs för vidmakthållandet och för att få en större programtrohet. Arbetet visar också på relevans för användandet av Skol-Komet, när det gäller uppförandeproblem av olika slag, både genom studier av litteratur och i det praktiska arbetet.

The aim of this bachelor thesis is to find out how librarians working in combined school- and public libraries view their professional identity. The theoretical framework includes the seven librarian identities of Anders Ørom and Trine Schreiber combined with Beth Junckers theories of the culture sector with autotelic cultures and the education sector with instrumental cultures. The theoretical framework has been used in analyzing and discussing the results. The data has been collected through six semi-structured interviews, transcribed and processed for the analysis. The librarians were found to identify mostly with the culture intermediary identity in the culture sector. The information intermediary identity and the subject intermediary identity both were present in the school-librarian context, and the socialworking identity and the experience intermediary identity in the public-librarian context. Recommendations for further research are made based on the results.

Syftet med min studie är att belysa elevers uppfattningar om vad det innebär att ha matematik. Delar av studien ägnas åt att lyfta fram uppfattningar som elever i behov av särskilt stöd, d.v.s. elever med åtgärdsprogram, har. Åtta elever intervjuades i en fenomenografisk studie om vad de lägger i begreppet "att ha matematik". Studien visar att det finns en uppfattning att det individuella arbetet är grunden för att ha matematik och att kommunikation mellan elever ses som ett avsteg från matematiken. Det kvantitativa formella matematikarbetet med läroboken betonas av eleverna. Men samtidigt finns också en uppfattning att matematik kan has i samlärande. När eleverna hjälper varandra utvecklas lärandet hos alla förutsatt att det finns ett matematiskt tänkande enligt denna uppfattning. Det finns också en uppfattning om att det existerar ett visst samband mellan den informella vardagsmatematiken och den formella skolmatematiken. Men utanför matematiklektionerna upplevs matematiken finnas endast när eleverna rent påtagligt räknar och mäter. De intervjuade eleverna med åtgärdsprogram i matematik tenderar ha en uppfattning som starkare betonar att matematik has individuellt i läroboken, helst utan hjälp och ofta med fokus på algoritmer. Att räcka upp handen för att söka hjälp och att samarbeta tycks därför för dessa elever inte vara eftersträvansvärt. Den informella och den formella matematiken uppfattas ha få beröringspunkter. Utanför läroboken finns inte så mycket matematik enligt intervjuade elever med åtgärdsprogram. Risken är att det gemensamma matematikarbete som framhålles i Lpo94 av eleverna inte uppfattas som matematiklärande. Eleverna kan därmed missa de lärtillfällen som bygger på lärande i kommunikation. Att endast arbete i läroboken räknas som att ha matematik torde inte underlätta för elever i behov av särskilt stöd att förstå matematikens roll i vardagen. Så ska vi med dessa elever arbeta vidare med deras formella lärande i läroboken eller ska vi i stället börja arbeta för att eleverna ska förstå kopplingen mellan den informella och den formella matematiken för att öka den matematiska förståelsen?

Swedish school librarians work within a complex structure of differing forms of employment, conditions and legitimacy of their profession. In the public enquiry into Swedish school libraries, Skolbibliotek för bildning och utbildning(SOU 2021:3), new legislations regulating the school libraries are proposed to guarantee staffing. The aim is to increase equality in access to staffed school libraries among Swedish elementary and high school pupils. Today many schools arrange staffing of their school libraries in conjunction with the local public library. This type of solution has, in smaller studies and surveys, shown to increase the risk of conflicts and confusion regarding responsibilities and work tasks. As a result of the new legislations proposed in the public enquiry of school libraries, an increase in cooperation between schools and public libraries is expected. This essay explores how different employers describe work tasks and conditions in job vacancies for school librarians to detect and analyse any differences. The results indicate discrepancies in how school librarian positions are described. Vacancies for school librarian positions entirely located within the school organization are described with emphasis on working tasks and conditions. Vacancies for positions for school librarians with split service between schools and public libraries show greater emphasis on personal qualities. This indicates that the profession might gain in legitimacy if school librarians are employed by schools rather than in split employment and further supports the principal as preferred employer.

Made available in DSpace on 2016-04-25T16:44:20Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Gabriela Ayer.pdf: 4479973 bytes, checksum: 205371f63e3575be8ce001cbe0b1e862 (MD5) Previous issue date: 2011-05-13 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / This work is a reflection on contemporary society, about the evolution of marketing focused on the promotion of experience to the consumer, and the new dynamics of marketing and discursive strategies of the contemporary brand, a consumer landscape increasingly fragmented and complex. It is perceived that Events are relevant apparatus for forging links with the public, because when individuals enter into logic of culture, leisure and entertainment permeated by Marketing, which generates experience and specific projects for emotionality and sensuousness of the public. Following this literature, an exploratory qualitative research was chosen, selecting the Skol beer brand for the single case study with multiple analysis unit the events Skol Beats and Skol Sensation. The hypotheses considered that the public of Skol brand Events would be young, have a positive opinion about the brand, and the more participation in Skol events who participated in any of Skol Sensation, would have more emotional bond with the Events, and more positive opinion about them, as well as the Brand. The study based on the Protocol of Yin (2001) used content analysis of institutional sites and articles in the media, participant observation, online questionnaires, and personal interview. It was drawn, then, the description of each selected event, the analysis of the 138 collected questionnaires and discussion of the case. The results indicated that the events have an undeniable strategic role in communicating the Skol brand, having achieved its purpose of promoting experience, interaction and participation of the public with the brand. Being a current topic and the work does not intending to present absolute conclusions, it opens the possibility of further discussions and future researches / A presente dissertação faz reflexão sobre a sociedade contemporânea, sobre a evolução do Marketing focado na promoção de experiências para o consumidor, e sobre as novas dinâmicas do Marketing e das estratégias discursivas da Marca na contemporaneidade, um cenário de consumo cada vez mais fragmentado e complexo. Percebe-se que Eventos são relevante aparato para criação de vínculos com os públicos, já que, ao inserir os indivíduos numa lógica de cultura, lazer e entretenimento permeada pelo Marketing, gera experiência que trabalha direcionadamente a sensorialidade e a emocionalidade do público. Após este levantamento bibliográfico, optou-se por uma pesquisa exploratória qualitativa, selecionando a marca de cervejas Skol para o estudo de caso único com unidade de análise múltipla, os eventos Skol Beats e Skol Sensation. As hipóteses consideravam que o público dos Eventos da Marca Skol seria jovem, teria opinião positiva sobre a Marca, sendo que quanto mais participações nos Eventos Skol ou quem participou de algum Skol Sensation, teria vínculo mais afetivo com os Eventos, e opinião mais positiva sobre eles, bem como da Marca. O estudo, com base no Protocolo de Yin (2001), utilizou análise de conteúdo de sites institucionais e artigos na mídia, observação participante, questionários online, entrevista presencial. Elaborou-se, então, a descrição de cada evento selecionado, a análise dos 138 questionários coletados e a discussão do caso. Os resultados indicaram que os Eventos têm inegável papel estratégico na comunicação da Marca Skol, tendo atingido seus propósitos de promover vivência, interação e participação dos públicos com a Marca. Por ser um assunto atual e pelo trabalho não intencionar apresentar conclusões absolutas, abre-se a possibilidade de novas discussões e futuras pesquisas

The aim of this Master’s thesis is to examine how librarians, information specialists and teachers discuss Wikipedia within national (Swedish) professional journals. Questions asked in the study are: How is Wikipedia perceived in the professional journals? What different positions do writers and commentators take in relation to Wikipedia? 133 articles from 31 different professional journals in the period from 2001 to the middle of 2010 were analysed. The theory and method used is Laclau’s and Mouffe’s discourse theory from which we created our own model with sex different steps. The results show that there are several recurring discussions, for example about the credibility of user generated content. Another example is the discussion about the use of Wikipedia within the education and school contexts and whether the encyclopedia should be seen as sufficiently credible to use in these contexts. From these discussions we have identified three discourses that we have chosen to call: the knowledge-liberal discourse, the knowledge-conservative discourse and the pedagogical discourse. / Program: Bibliotekarie

Uppsatsens syfte är att beskriva hur den offentliga verksamheten som kommunen i Jönkö-ping står för tillhandahålls ute i sex olika kommuner i Europa. Uppsatsen skall även under-söka kommunernas utförandekapacitet för att möta behovet av äldreomsorg från ett ökan-de antal äldre människor. Detta problem ställer även krav på skol- och barnomsorgen att kunna erbjuda högkvalitativ service för att öka motivationen för ett ökat antal födda barn i samhället som i framtiden skall trygga försörjningskvoten för våra äldre och yngre. I en enkät som skickats ut till de sex kommunerna har frågor ställts om förväntad demogra-fiutveckling, offentliga och privata aktörer för kommunal verksamhet samt kostnader för kommunal verksamhet i offentlig- privat regi. Uppsatsen visar att det är främst demografi som påverkar kommunernas utförandekapacitet men att det även finns en korrelation mel-lan demografi samt två andra faktorer nämligen privata och offentliga aktörer samt omfatt-ning av kommunala verksamheter.

<p> </p><p>Uppsatsens syfte är att beskriva hur den offentliga verksamheten som kommunen i Jönkö-ping står för tillhandahålls ute i sex olika kommuner i Europa. Uppsatsen skall även under-söka kommunernas utförandekapacitet för att möta behovet av äldreomsorg från ett ökan-de antal äldre människor. Detta problem ställer även krav på skol- och barnomsorgen att kunna erbjuda högkvalitativ service för att öka motivationen för ett ökat antal födda barn i samhället som i framtiden skall trygga försörjningskvoten för våra äldre och yngre. I en enkät som skickats ut till de sex kommunerna har frågor ställts om förväntad demogra-fiutveckling, offentliga och privata aktörer för kommunal verksamhet samt kostnader för kommunal verksamhet i offentlig- privat regi. Uppsatsen visar att det är främst demografi som påverkar kommunernas utförandekapacitet men att det även finns en korrelation mel-lan demografi samt två andra faktorer nämligen privata och offentliga aktörer samt omfatt-ning av kommunala verksamheter.</p><p> </p>

Syftet med detta examensarbetet är att undersöka vad lärare anser utvecklar god läsförståelse hos elever, samt hur lässtrategier kan användas i undervisningen för att elever ska utveckla djupare förståelse för texter. I examensarbetet har vi valt att använda oss av två inriktningar för att nå vårt syfte, vi har valt att analysera kursplanen i svenska från olika läroplaner samt intervjua verksamma lärare. I tidigare forskning beskrivs den forskning som gjorts kring läsförståelse och lässtrategier samt vilka hinder som kan uppstå. Vi har även gjort en analys av kursplanen i svenska i läroplanerna från 2011 och från 2021 som implementeras 2022, som vi analyserar utifrån klassifikations- och inramningsperspektiv. Vår empiri är insamlad genom kvalitativa intervjuer som vi sedan kopplar till lärares erfarenheter och tankar kring läsförståelse, lässtrategier och kursplaner. Resultatet visar att det behövs många olika delar i undervisningen kring läsförståelse för att skapa en god läsförståelse hos elever. Lässtrategier är ett stöd i detta arbete och lärare är till viss del oeniga om hur och vilka strategier som bör användas i undervisningen. Det sociokulturella klassrummet står i fokus i alla intervjuer vilket visar lärarnas samstämmighet till vikten av ett klassrum där elever lär av och med varandra och därigenom utvecklar sitt tänkande. Läroplanen som implementeras höstterminen 2022 innehåller många ändringar gällande begrepp som förändrats och nytt innehåll som tillkommit i kursplanen för ämnet svenska vilket lärare tycker är bra, detta kommer dock inte förändra deras nuvarande arbetssätt.

Sammanfattning/abstractLinda Gustavsson (2015). Pedagogisk utredning som arbetsredskap. En innehållsanalys medhermeneutisk ansats. Pedagogical investigation as a working tool. An hermeneutic analysis.Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, MalmöhögskolaBakgrundDet saknas forskning om pedagogiska utredningar och om i vilken utsträckning utredningenkan vara ett användbart redskap för pedagoger. Därför undersöks mallar för pedagogiskutredning närmare i den här studien.Studiens syfte är att undersöka utredningsmallar som används för att kartlägga en elevsskolsituation innan ett eventuellt åtgärdsprogram upprättas. Detta för att se hur mallensutformning påverkar beskrivningen av elevens skolsituation och behov av stöd i utredningen.Följande frågeställningar ligger till grund för studien:• Hur beskrivs lärmiljön, undervisningens innehåll och metoder?• Hur beskrivs elevens behov av särskilt stöd?• På vilket sätt avspeglas elevs och vårdnadshavares medverkan?TeoriStudien utgår från systemteoretiskt tänkande, eftersom det i utredningar av elever i behov avsärskilt stöd behövs ett helhetsperspektiv. En gren av systemteorin är Bronfenbrennersutvecklingsekologi, som bidrar med en modell för att analysera eleven ur etthelhetsperspektiv. Även olika specialpedagogiska perspektiv bidrar till att ge en nyanseradbild av hur utredningsmallarna förhåller sig till styrdokumenten.MetodStudien utgörs av en kvalitativ textanalys med en hermeneutisk ansats. Hermeneutikensallmänna tolkningslära ligger till grund för studien. Det är förståelsen av ett budskap som ärcentral, inte förklaringen. Textanalysen bygger på en systematiskt beskrivning av innehållet i utredningarna, utifrån ett kodningsschema. De kodningsenheter som hittats har sedan använtsi analysen av materialet.ResultatDet är en av fem skolor som kartlägger lärmiljön i den pedagogiska utredningen. De flestaifrågasätter inte skolans sätt att organisera sin verksamhet. Det finns beskrivningar av vilkaolika arbetssätt och metoder som används på tre av skolorna, men dessa beskrivningar är inte tydliga. I kartläggningen på individnivå framkommer i alla utredningar vari elevenssvårigheter ligger. Det finns inga utredare som ingående har studerat och/eller analyserat delärsituationer som fungerar för eleverna. Vad eleven behöver stöd i eller med, uttrycks i mereller mindre omfattning i alla utredningar. I vilka situationer eller lärmiljöer eleven behöverstöd beskrivs mindre utförligt, men dock i fem av elva utredningar. Hur eleven ska få stöd,genom vilka metoder och/eller arbetssätt uttrycks i alla utredningar utom två. Beskrivningarnaär dock inte alltid särskilt tydliga med hur det ska gå till, alltså vilka metoder och arbetssättsom ska användas.Det är inte så enkelt att en utredningsmall är bra eller dålig, eller att pedagoger antingen harett kategoriskt eller ett relationellt perspektiv, utan det kan vara en kombination. Huruvida enelevs skolsituation och behov av särskilt stöd beskrivs på skol-, grupp- och individnivå kanbero på faktorer på flera olika nivåer.För att klara av att utreda på skol-, grupp- och individnivå måste specialpedagogen varamedveten om att det kan krävas ett långsiktigt utvecklingsarbete för att lyckas. Här ingår även handledning av pedagoger där specialpedagogen bör lyfta fram de kategoriska och relationella perspektiven för att de som arbetar i skolan ska få syn på sina egna positioner och förhållningsätt.Nyckelord: behov av särskilt stöd, dokumentanalys, pedagogisk utredning, skol-, grupp- ochindividnivå, systemteori / Summary / abstractLinda Gustavsson (2015). Pedagogical investigation as a working tool. An hermeneutic analysis. Special education program, School Development and Leadership, Learning and Society, Malmö UniversityBackgroundThere is an immanent lack of research on pedagogical investigations and it is unknown to which extent these investigations are useful tools for educators. Therefore, this study examines models of pedagogical investigations in more detail.The study targets investigation templates that are used to identify a student's situation at school before an action plan is established. The underlying reason is to observe how the template's design affects the description of the student's situation at school and how it shapes the need for assistance in the investigation.The study is based on the following research questions:• How are the learning environment, teaching content and methods described?• How are the student's special needs described?• How is student and guardian involvement covered?TheoryThe study follows a system theory approach, because a holistic perspective is necessary when investigating students in need of special support. The branch of system theory that this study focuses on is Bronfenbrenner’s ecology of development, which offers a model for analyzing students from a holistic perspective. In addition, the application of various perspectives of the field of special-need education contributes to a balanced picture of how the investigation templates relate to policy documents.MethodThe study analyses the texts qualitatively following a hermeneutic approach. General hermeneutic ideas of how to interpret and analyze texts are therefore the basis of this study. Accordingly, the comprehension of a message and not its explanation is the focus of this study. The analysis is built on a systematic description of the content of the investigations using a coding scheme. The coding units /items that are found are used in the further analysis of the material.ResultsOne of five schools maps the learning environment in the pedagogical investigation. Most schools do not question their ways of organizing their activities. Three schools describe the different approaches and methods they are using, but these descriptions are not extensive. The student’s source of difficulties is generally found on the individual level. Investigators do usually not examine or analyze learning situations that have turned out to been functionally adequate for the students. Possible tools or areas that students need support with are expressed in all investigations. The learning situations or environments that could be improved are however only described to a lesser extent (5 out of 11 schools). Methods, procedures and ways of organizing activities to support students are mentioned in all the investigations but two. The descriptions are however often rather unspecific on questions such as on how to do what.Neither are inquiry templates thoroughly good or bad, nor do teachers have either categorical or relational perspectives. Instead it is often a combination of factors on multiple levels that causes a student to be described at school, group and/ or individual levels.To be able to investigate at school, group and individual level a special-need educator needs to be aware that it may require a long-term developmental work in order to succeed. This also includes the supervision of educators. Special-need teacher should highlight the categorical and relational perspectives to those who work in school so that own roles and activities can be assessed with critical self-reflection.Keywords: document analysis, educational assessment, school, group and individual level, special needs, system theory