<p>Denna C-uppsats behandlar lärares uppfattningar om fenomenet att flickor och pojkar presterar olika bra i skolan och framförallt i svenskämnet. Vår bakgrund är den forskning som visar att pojkar, framför allt på senare år, halkar efter flickor betygsmässigt. Arbetet bygger på en kvalitativ intervjustudie där fem pedagoger i grundskolans tidigare år uttrycker sina erfarenheter och uppfattningar kring ovan nämnda fenomen. Vi har i analysen av pedagogernas utsagor hittat strukturer i deras resonemang samt variationer både mellan och inom dessa. Det visar sig att erfarenheterna kring könsskillnader i prestationer i svenskämnet är relativt lika men att hur man tänker kring orsaker och åtgärder för att förhindra dessa skillnader, skiljer sig åt avsevärt. Vi använder oss av kategorierna biologi och miljö för att tydliggöra pedagogernas resonemang och för att belysa variationerna däri. För att fördjupa analysen tittar vi dessutom närmare på miljöfaktorn och hur klass och etnicitet tillsammans med genus bildar en komplicerad väv som på många varierade sätt kan förklara varför pojkar och flickor presterar olika. Slutligen diskuterar vi kring vilka konsekvenser de olika synsätten kan få för pojkarna, för skolan och inte minst för det demokratiska samhället.</p>

<p>Vi har studerat ett material som syftar till ett tidigt samarbete mellan hem och skola för att upptäcka barn med läs- och skrivsvårigheter. Studien har genomförts som en komparativ fallstudie, där två vitt skilda kommuner utgjort grunden. Fallbeskrivningarna består av intervjuer, fältanteckningar och delresultat från en större enkätundersökning som genomförts av materialets upphovsmän. Genom att jämföra två olika fall hoppades vi kunna se och beskriva likheter och skillnader och därmed kunna dra slutsatser kring materialets effekter på ett djupare plan. Undersökningen visar på två scenarion gällande effekterna av materialet, ett positivt och ett negativt. Lärarnas inställning till materialet och hur de väljer att presentera det för föräldrarna är styrande i vilka effekter det får.</p><p>The study involves a collection of material compiled by “Kod-Knäckarna”. The purpose of the material is to provide early support and to detect pupils with reading and writing difficulties at an early stage by parents-teachers cooperation. The study designed as a comparative case study and consists of two different cases. Which are edified by interviews, observations and a intermediary report from a more extensive questionnaire survey initiated by “Kod-Knäckarna”. By comparing two different cases we hope that we will be able to relate and describe similarities and differences between the both cases and to make conclusions according the effects of the material. The study finds two current scenarios, one positive and one negative. The teachers attitude towards the material and the course of action they have while introducing it to the parents is directly connected to what result and effects the material benefit.</p>

Denna C-uppsats behandlar lärares uppfattningar om fenomenet att flickor och pojkar presterar olika bra i skolan och framförallt i svenskämnet. Vår bakgrund är den forskning som visar att pojkar, framför allt på senare år, halkar efter flickor betygsmässigt. Arbetet bygger på en kvalitativ intervjustudie där fem pedagoger i grundskolans tidigare år uttrycker sina erfarenheter och uppfattningar kring ovan nämnda fenomen. Vi har i analysen av pedagogernas utsagor hittat strukturer i deras resonemang samt variationer både mellan och inom dessa. Det visar sig att erfarenheterna kring könsskillnader i prestationer i svenskämnet är relativt lika men att hur man tänker kring orsaker och åtgärder för att förhindra dessa skillnader, skiljer sig åt avsevärt. Vi använder oss av kategorierna biologi och miljö för att tydliggöra pedagogernas resonemang och för att belysa variationerna däri. För att fördjupa analysen tittar vi dessutom närmare på miljöfaktorn och hur klass och etnicitet tillsammans med genus bildar en komplicerad väv som på många varierade sätt kan förklara varför pojkar och flickor presterar olika. Slutligen diskuterar vi kring vilka konsekvenser de olika synsätten kan få för pojkarna, för skolan och inte minst för det demokratiska samhället.

Vi har studerat ett material som syftar till ett tidigt samarbete mellan hem och skola för att upptäcka barn med läs- och skrivsvårigheter. Studien har genomförts som en komparativ fallstudie, där två vitt skilda kommuner utgjort grunden. Fallbeskrivningarna består av intervjuer, fältanteckningar och delresultat från en större enkätundersökning som genomförts av materialets upphovsmän. Genom att jämföra två olika fall hoppades vi kunna se och beskriva likheter och skillnader och därmed kunna dra slutsatser kring materialets effekter på ett djupare plan. Undersökningen visar på två scenarion gällande effekterna av materialet, ett positivt och ett negativt. Lärarnas inställning till materialet och hur de väljer att presentera det för föräldrarna är styrande i vilka effekter det får. The study involves a collection of material compiled by “Kod-Knäckarna”. The purpose of the material is to provide early support and to detect pupils with reading and writing difficulties at an early stage by parents-teachers cooperation. The study designed as a comparative case study and consists of two different cases. Which are edified by interviews, observations and a intermediary report from a more extensive questionnaire survey initiated by “Kod-Knäckarna”. By comparing two different cases we hope that we will be able to relate and describe similarities and differences between the both cases and to make conclusions according the effects of the material. The study finds two current scenarios, one positive and one negative. The teachers attitude towards the material and the course of action they have while introducing it to the parents is directly connected to what result and effects the material benefit.

Studiens övergripande syfte var att utifrån ett lärarperspektiv undersöka vilka förutsättningar det finns för att undervisa nyanlända elever i ordinarie klass. Lärares erfarenheter kan ge en uppfattning i hur utbildningen av nyanlända elever kan vara organiserad i den svenska skolan, och vilka förutsättningar det finns för att bedriva undervisningen med hänsyn till dessa elevers förkunskaper och bakgrund. Frågeställningarna undersökte om lärarna anser att resurser för att undervisa nyanlända är tillräckliga, hur lärare upplever nyanlända elevers förutsättningar för en framgångsrik skolgång och om lärarna anser att de har tillräcklig kompetens för att undervisa nyanlända elever i ordinarie klass. Studien har genomförts på en skola i en mellanstor svensk kommun, med lärare som undervisar i årskurs 4-9. En kvantitativ enkät, med en kvalitativ ansats där några frågor gav utrymme för egenformulerade svar och semistrukturerade intervjuer användes som metod. Resultatet visade att lärarna ansåg att det behövdes mer resurser och att samarbetet mellan yrkesgrupper som ansvarar för nyanlända elevers utbildning måste förbättras. Lärarna ansåg inte att de hade tillräcklig kompetens för att undervisa nyanlända elever, och bedömde att nyanlända elever har särskilt svårt att nå uppsatta kunskapsmål. Detta förklarades med att kraven på språklig förmåga i den nya läroplanen är höga, vilket gör att nyanlända elevers chans att nå högre betyg är begränsad. Ett ytterligare resultat av studien visade att lärarna upplevde tidsbrist, och att nyanlända elevers språksvårigheter ansågs vara ett stort hinder vid undervisning i ordinarie klass.

Syftet med denna studie är att undersöka vad det är som gör att eleverna känner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som påverkar deras motivation. Uppsatsen ger förhoppningsvis läsaren en fördjupad förståelse för elevers motivation. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört kvalitativa intervjuer med åtta elever. Intervjufrågorna baseras på studiens frågeställningar: Vad är elevernas uppfattning om vad som gör dem motiverade? samt, Vilka faktorer påverkar elevernas motivation? Jag för även ett teoretiskt resonemang kring motivation som baserar sig på vad forskare tidigare har skrivit inom ämnet. Analysen av resultatet visar att eleverna i undersökningen i regel känner sig motiverade inför skolan och skolarbetet. Aspekter såsom engagerade lärare och elevernas mål påverkar motivationen. Roliga kurser som är praktiska och verklighetsförankrade är något som ökar elevernas motivation.  Denna studie kan ligga till grund för lärares kunskap om elevernas motivation och kan även utgöra grund för fortsatt forskning inom ämnet.

Med stöd i de nuvarande styrdokumenten finns möjlighet att organisera undervisning som i högre utsträckning skulle gynna flerspråkiga elevers skolframgång. Att ett stort antal elever med annat modersmål än svenska lämnar grundskolan med ofullständiga betyg är ett tecken på att dessa möjligheter inte utnyttjas. Undervisning i ämnet svenska som andraspråk och eventuellt någon timmes modersmålsundervisning i veckan räcker ofta inte till som stöd för att inhämta kunskaper i andra skolämnen då fokus i de förra i allmänhet ligger på språkets formsida. Det krävs därför att klass/ämneslärarna tar större ansvar över elevernas språkutveckling. Syftet med den föreliggande fallstudien är att undersöka hur en lärare organiserar och arbetar med språkutvecklande ämnesundervisning. Även villkor för möjliggörande av arbetet belyses. Våra teoretiska referensramar utgår från forskning om andraspråksinlärning samt språk – och kunskapsutvecklande arbetssätt. Resultatet skrivs fram genom observationer och intervju och ger inblick i hur undervisning med utgångspunkt i detta arbetssätt kan gå till.

I den här uppsatsen undersöks vilken betydelse lärares kön och ålder har för gymnasieelevers betyg. Uppsatsen behandlar följande två frågeställningar:     • Har lärares kön betydelse för vilka betyg gymnasieelever får?     • Har lärares ålder betydelse för vilka betyg gymnasieelever får?       För att besvara dessa frågor insamlades betygskataloger från kommunala gymnasieskolor i Stockholms kommun. En betygskatalog är en lista över eleverna i en viss undervisningsgrupp där det framgår vilket betyg eleverna har fått på kursen och vilken lärare som har satt betyget.   Resultaten visade att lärarnas kön inte hade någon nämnvärd betydelse för elevernas betyg. I den analys som kontrollerade för elevers kön och etnicitet samt vilken skola och vilket gym-nasieprogram eleven går på fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan vilka betyg kvinnliga och manliga lärare satte. Resultatet är förenligt med tidigare svensk forskning. Detta tyder på att lärares kön inte har någon större betydelse för elevers betyg.   Resultaten visade att lärarnas ålder hade en viss betydelse för elevernas betyg. Framför allt fanns en skillnad mellan vilka betyg unga lärare (23-30 år) och övriga lärare satte. De unga lärarna satte signifikant högre betyg. Om unga lärare verkligen sätter högre betyg är det ut-ifrån tidigare forskning rimligt att anta att detta beror på att de är mer generösa med betygen. Det är mindre rimligt att utifrån tidigare forskning anta att det beror på att unga lärare har en mer positiv effekt på elevers skolprestationer jämfört med övriga lärare. Resultatet ska dock tolkas med försiktighet. För att med större säkerhet kunna uttala sig krävs studier som under-söker betyg i relation till elevers resultat på nationella prov. I en sådan studie kan man under-söka om unga lärare sätter högre betyg i relation till vad eleverna presterat på de nationella proven.

Abstrakt Studien är en kvalitativ intervjuundersökning av tre olika yrkesprofessioners uppfattningar om hur kunskap och förståelse i mötet med barn i exekutiva svårigheter påverkar barns möjlighet att lyckas i sitt lärande. Vi har använt oss av en hermeneutisk ansats för att förstå och ta del av olika professioners kunskap, tankar samt att förstå betydelsen av dem. Skolans skyldighet är att alla barn ska bemötas efter deras olika förutsättningar. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogiken i förskola och skola anpassas för barn i svårigheter med de exekutiva funktionerna. De olika professioner vi använt oss av i vår studie är en skolpsykolog, en specialpedagog samt tre pedagoger. En pedagog från förskolan, en pedagog mot lågstadiet samt en pedagog mot mellanstadiet. Resultatet visar att det inte spelar någon större roll för en verksamhet om barn i exekutiva svårigheter diagnosticeras eller inte. Det handlar mer om vilka pedagogiska anpassningar som görs i undervisningsmiljöer, pedagogers kompetens, användandet av ett specialpedagogiskt bemötande och förhållningssätt samt att få rätt ekonomiska förutsättningar. Studien visar på att det finns god kunskap hos skolpsykolog och pedagoger inom våra verksamheter men att de yttre förutsättningarna skiljer sig åt för hur förskola och skola kan möta barn i exekutiva svårigheter. Fortsatt såg vi att det inte fanns några enkla samband mellan faktorer för skolframgång. Vårt resultat visar att det är svårt att leva upp till uppdraget om att tillgodose barns behov som är i exekutiva svårigheter. De gemensamma framgångsfaktorerna som samtliga informanter påpekade, var att det behövs mer ekonomiska resurser, kompetens inom arbetslaget samt vikten av vilket bemötande och förhållningssätt man möter barn i exekutiva svårigheter med.

Samhällsomhändertagna unga är en utsatt grupp i samhället, särskilt ungdomar placerade på Statens Institutionsstyrelse (SiS) som bedriver tvångsvård för ungdomar med allvarlig psykosocial problematik. Dessa elever har upplevt långvariga skolmisslyckanden men börjar oftast lyckas i skolan på SiS. En fungerande skolgång är en oerhört viktig skyddsfaktor för att undvika social exkludering varför jag i denna studie undersöker hur man inom SiS arbetar för att eleverna skall nå långsiktig skolframgång. Därtill identifieras framgångsfaktorer och hinder.Forskning visar att elevgruppen har många och stora problem vilka försvårar skolframgång men även att de kan lyckas men då med rätt stöd, med samverkan och genom att lära att de kan lära och hur de lär. Stora hinder på samhällsnivå framkommer i forskning (t.ex. bristande utbildning för alla involverade, bristande stöd och låga studiemässiga förväntningar) varför ett perspektivskifte behövs.Studien, som har en sociokulturell bas, är en kvalitativ intervjustudie där datan bearbetats genom tematisk analys. Resultaten visar att informanterna gör ett viktigt jobb med att grunda för skolframgång både studiemässigt och socialt genom att bryta skolmotståndet och vända skoltrenden. Detta görs via bemötande, relation, och en flexibel individanpassad skolorganisation där eleverna får lyckas och fokusera på grundläggande kunskaper och färdigheter vilka är centrala för att klara skola och studier. Vid flytt betonas vikten av gedigna överlämningar. Försvårande faktorer kommer efter flytt och ligger utanför det som man inom SiS kan påverka. Dessa handlar om svårigheter att ge samma stöd som på SiS, frekventa skolbyten, bristande samverkan, bristande stöttning och låga studiemässiga förväntningar.Slutsatsen dras att man i SiS skola gör så gott man kan med den tid man har med fokus på att lägga en grund, men på grund av korta placeringar hinner inte kunskaper och färdigheter cementeras utan måste tas vidare till nästa skola, något som ofta brister. För att göra skillnad på riktigt behövs ett perspektivskifte med högre prioritet och mer fokus på skolgången för samhällsplacerade ungdomar.