Kunskapsöversiktens syfte är att redogöra för hur socioekonomisk bakgrund påverkar elevers skolframgång sett till tidigare forskning. Den tidigare forskningen som presenteras i kunskapsöversikten betonar en enighet om att socioekonomisk bakgrund påverkar elevers skolgång, vilket belyser att denna förståelse kan vara viktig att bära med sig inom skolan. Problematiken som kunskapsöversikten betonar är inte central endast för lärarna och oss blivande lärare utan än mer viktig för utbildningssystemet i sin helhet, eftersom förändringar främst sker på en högre nivå. Metoden för arbetet utgörs av en informationssökning i databaserna SwePub och EBSCO, materialet som återfunnits vid sökproccesserna presenteras under resultatsdelen i kunskapsöversikten.    Resultatet i denna kunskapsöversikt redogör för tre aspekter av socioekonomisk bakgrund: dessa är socioekonomisk status ur ett psykologisk perspektiv, utbildningskapital kopplat till Pierre Bourdieu och slutligen socioekonomisk bakgrund kopplat till geografisk hemvist. Dessa tre aspekter av socioekonomisk bakgrund kan förstås utifrån en kunskapsmässig, en social och en ekonomisk dimension av socioekonomisk bakgrund. Slutsaten i kunskapsöversikten betonar att det inte är socioekonomisk bakgrund i sig självt som påverkar elevens skolframgång. Snarare handlar det om de effekter som socioekonomisk bakgrund har. Dessa effekter kan bestå av brist på kulturellt kapital, ens förvärvade utbildningskapital eller ens geografiska hemvist.

Syftet med kunskapsöversikten är att ta upp effekten av social klass i samband med elevernassocioekonomiska bakgrund relaterat till deras skolframgång. Vår grundläggande frågeställningför arbetet lyder följande: “Hur påverkas elevers skolframgångar av deras sociala klass ochbakgrund?” Problemet som fungerar som en primär bas är att det svenskautbildningssystemet syftar till att ge alla elever en likvärdig utbildning. Med hjälp av tidigarestudier gjorda på det sambandet kunde vi undersöka nyckel komponenterna, som lyfte framförbindelsen mellan de två faktorerna: utbildningsresultat och den socioekonomiskabakgrunden. Metoden som användes för att analysera sambandet mellan de två faktorerna varen genomförd databasundersökning med diverse sökord. Mer specifikt tillämpade vidatabaser som SwePub, Libris, Libsearch och ERIC. Därmed har en sammanställning utförtsav doktorsavhandlingar, litteratur samt valt material för undersökningen kring studien i formav en tabell. I syfte att sortera upp och ge utrymme för enklare hantering av litteraturen samtstöd under arbetets gång. Utifrån granskning och urval av essentiella doktorsavhandlingarsom berör vår frågeställning samt diskuterar liknande socioekonomiska problemformuleringhar vi kunnat redogöra för en utgång som konstaterar att det är fler faktorer än enbart densocioekonomiska bakgrunden som påverkar elevers skolframgång.. Resultatet av vår översikthar påvisat att social klass och dess påverkan på skolframgång har ett samband på ett socialt,kulturellt och ekonomiskt plan. Elevers sociala klass och bakgrund i form av föräldrar belysesvara av den största vikten för att kunna ha en lyckad skolgång i Sverige.

EU:s utbildningsnätverk Eurydices rapport visar att svenska elevers socioekonomiska bakgrund tenderar att påverka skolresultatet i högre utsträckning än EU-genomsnittet. Vi är därför intresserade av att undersöka hur elever upplever sina förutsättningar att nå skolframgång och vidare vilka faktorer som har varit betydelsefulla. Vår studie undersöker också hur elever upplever samhällskunskapsundervisningen. Undersökningen är relevant för vår profession eftersom den förhoppningsvis ger oss förståelse för elevers olika förutsättningar och upplevelser av samhällskunskapsundervisning som bland annat är av betydelse inom ramen för didaktik. Studien är fenomenologiskt inriktad och vilar på Bourdieus kapitalteori, metoden består av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att eleverna påverkas av olika faktorer, en del kan beskrivas med hjälp av utbildningskapital. Vårt resultat lyfter också olika aspekter som eleverna ser som möjligheter respektive svårigheter inom samhällskunskapsundervisningen. Sammantaget fokuserar vårt empiriska underlag på den didaktiska vem-frågan, studien belyser elevernas upplevelser och är en elevfokuserad studie. Studiens resultat kan betraktas som givande både för professionen men också för den enskilda läraren.

In this survey- and interview study based on 15 teachers in Sweden and their thoughts about their own experience of their teaching to students with migration backgrounds has the following information emerged. Some of the teachers who have participated admit that they find it difficult to base their work to the laws and guidelines. Many of the teachers testify that some principals do not place trust in their teachers’ abilities and do not give them the right conditions they need to be able to do their job. The teachers who enjoyed the work the most and who felt that they could manage their job were the once who experienced that they had committed and supportive principals behind them. But also, when they felt that they experienced a team spirit with their coworkers and that they worked together as like the whole school were united. It affected both students and teachers in a positive way being able to give the students the best conditions to achieve goal fulfillment. According to the teachers the teaching will work best when they are able to give the students the attention that they deserve and need and even when they can listen to the student’s thoughts and opinions as well, because those are important. The teachers pointed out that it is important for the teachers and students to get to know each other to build up trust between them, because it will be easier to get the students to be more involved in the classroom when they feel that connection. The teachers described that the most of their lessons often stop with briefings and that the teachers often did not have time to let the students work alone to prove what they are able to manage because of the classes different skills among the students. The teachers also described that they had a lot of work beside the teaching, like having phone calls and meetings with for example the children’s psychologists, the social service, the police, and the Migrations office, and that it took a lot of their time from them to do planning for the teaching. They also pointed out that they did not feel that they had the education for that part of the job. It also appeared that the language difference between the teachers and the students was a problematic cause of their job. The teachers said that the language must come before the learning part. It also came up that the schools gave the students a lot of different prerequisites when it came to get help with the schoolwork from interpreters. A suggestion from the teachers was to make new ways to build up the classes through the student’s skills instead of the way they make it now, through the student´s ages. Even more ways to show the students’ knowledge in different ways of grades was asked for by the teachers.

Vår intention är att få ökad förståelse för hur samhällsundervisningens form och innehåll varierar i relation till elevers olika socioekonomiska bakgrunder. Därför blir det också viktigt att undersöka hur elevers olika socioekonomiska bakgrunder påverkar deras skolframgång. Vidare vill vi även få ökad förståelse för vilka möjligheter och utmaningar samhällslärarna möter i samhällsundervisningen med en elevsammansättning som har varierande socioekonomiska bakgrunder. Vi har därför valt att utgå från följande frågeställningar:  - Hur skiljer sig formen och innehållet i samhällskunskapsundervisningen utifrån elevers socioekonomiska bakgrund? - På vilket sätt arbetar lärare kompensatoriskt i samhällskunskapsundervisningen? - Hur påverkar den socioekonomiska bakgrunden elevers möjligheter att uppnå skolframgång?  Följaktligen har vi sammanställt den tidigare forskningen som bland annat visar att skolframgången påverkas av elevers socioekonomiska bakgrund. Dessutom kan en lärares  förhållningssätt och förväntningar påverkas utifrån vilken socioekonomisk bakgrund en elev har. Det finns däremot avsaknad av material kring studiens resterande frågeställningar, vilket har inneburit att kvalitativ forskningsstrategi har använts som tillvägagångssätt för att samla in ytterligare information om ämnet. Genom semistrukturerade intervjuer upplystes vi av andra orsaker som påverkar samhällsundervisningens form och innehåll. Vi kom fram till att lärare i samhällskunskap har olika förväntningar på elever baserat på elevernas socioekonomiska bakgrunder. Vårt resultat visar också att elevers socioekonomiska bakgrunder är den starkaste faktorn jämsides med språket, för att uppnå skolframgång. Elevernas föräldrar och deras utbildningsbakgrund har en stor inverkan på både möjligheter och utmaningar för eleverna i svensk skolkontext.

Den svenska skolan präglas av många missuppfattningar om särskild begåvning. Elever som är särbegåvade förväntas exempelvis ofta prestera högt och lyckas i skolan utan några särskilda stödinsatser. Men tidigare forskning har visat att de tvärtom ofta upplever svårigheter i skolan. Elever med migrationserfarenheter riskerar å andra sidan att möta alltför låga förväntningar i skolan vilket leder till att de inte utmanas och stimuleras tillräckligt för att nå skolframgång. Mot bakgrund av detta har studiens huvudsakliga syfte varit att skapa en systematisk översikt av befintlig forskning avseende särskild begåvning hos elever med migrationserfarenheter. Frågeställningarna har haft som utgångspunkt att undersöka hur särbegåvning kan upptäckas hos dessa elever, samt att närmare undersöka de hinder som finns för särbegåvade elever med migrationsbakgrund att nå skolframgång. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som metod har resultat från tio artiklar sammanställts genom tematisk syntes. Sökningar har gjorts inom två databaser, SwePub och APA PsycInfo, utifrån valda exklusions- och inklusionskriterier. I resultaten identifierades flera faktorer som kan utgöra hinder för skolframgång, dels faktorer i barnets uppväxtmiljö såsom låg socioekonomisk status och låg utbildningsnivå hos föräldrarna, och dels psykosociala faktorer. Exempelvis låga förväntningar från omgivningen, bristande självreglering och låg social kompetens för att nämna några. Resultaten visade också att identifiering av särbegåvning är ett komplext arbete och att det saknas etablerade metoder för detta. Skolans organisation och styrning har dock visat sig vara av betydelse för att särbegåvade elever med migrationserfarenheter ska kunna upptäckas, men stora brister i det svenska utbildningssystemet har uppmärksammats samt omfattande behov av kompetensutveckling på alla nivåer. / The Swedish school system holds many misconceptions about gifted students. For example, they are often expected to perform well and succeed in school without any support measures or additional adjustments. But previous research has shown that, on the contrary, they often experience difficulties at school. Students with migration experiences, on the other hand, run the risk of meeting too low expectations in school, which means that they are not challenged and stimulated enough to achieve school success. Based on this, the main purpose of this literature study has been to create a systematic overview of existing research regarding gifted students with migration experiences. The starting point has been to investigate how giftedness can be discovered and identified in these students, as well as to examine more closely the difficulties that exist for gifted students with migration background to achieve school success. Using qualitative content analysis as a method, results from ten articles have been compiled through thematic synthesis. Searches have been made within two databases, SwePub and APA PsycInfo, based on selected exclusion and inclusion criteria. In the results, several factors were identified as obstacles to achieving school success, partly factors in the child's growing up environment such as low socio-economic status and low level of education of the parents, and partly psychosocial factors. Low expectations from the environment, lack of self-regulation and low social skills to name a few. The results also showed that identifying giftedness is a very complex endeavor and that there is a lack of established working methods for this. The school's organization and management have, however, proven to be important in order for gifted students with migration experiences to be discovered, but major shortcomings in the Swedish education system have been noticed as well as extensive needs for competence development at all levels.

2021 utkom Skolinspektionen med rapporten Långvarigt låga kunskapsresultat – Grundskolor som under 10 år haft en hög andel elever utan godkända betyg i alla ämnen. Svensk skola har sedan 1990-talet genomgått en decentralisering och marknadsanpassning. Under samma tid har skolsegregationen i Sverige ökat, skolorna har blivit mer homogena och resultatskillnaderna mellan skolor har ökat. Skolorna i Skolinspektionens rapport har i jämförelse med hela riket en högre andel elever vars föräldrar har låg utbildningsbakgrund, en högre andel elever med utländsk bakgrund samt en högre andel nyinvandrade elever. I denna studie sätts rektors roll och arbete i relation till Skolinspektionens rapport om låga kunskapsresultat. Intervjuer har genomförts med sex rektorer på skolor som finns med i rapporten och intresset har riktats mot deras subjektiva bild av sin skolas resultat, utveckling och framgång. Studien pekar på hur Skolinspektionens och tidigare forsknings diskurs kring skolframgång marginaliseras på skolor med komplext kompensatoriskt uppdrag genom att just dessa skolor påverkas i stor utsträckning av diskurser kring segregation och resultatstyrning av skolan. Studien har fokus på hur rektorer i dessa utsatta skolor erbjuds en rekontextualiserad subjektsposition i sin yrkesroll som marginaliserar Skolinspektionens skolframgångsdiskurs. / In 2021 the Swedish Schools Inspectorate published a report Schools with prolonged low results – Compulsory schools that during 10 years have high proportion of students without passing grades in all subjects (com. author´s translation).  The Swedish school have since the 1990´s passed through a great decentralization and market adjustment. During the same years school segregation in Sweden has increased, the schools have become more homogeneous and the differences in results between schools have increased. The schools in the report of the Swedish Schools Inspectorate have compared to all Swedish schools a higher proportion of students with parents with low level of education, a higher proportion of students with foreign lineage and a higher proportion of student newly arrived to Sweden. In this study the role and work of principals are put in relation to the Swedish Schools Inspectorate´s report about prolonged low results. Interviews have been held with six principals of schools from the report and the interest which is pointed is their subjective description of their schools results, development and improvement.  This study points how the discourse of school improvement of the Swedish Schools Inspectorate and previous research is marginalized at schools with a complex compensatory mission by that they are affected by discourses about segregation and results management of school. The study is focusing on how principals at schools in social-economic fragile areas is offered a recontextualized position as subject in their work that marginalize the Swedish Schools Inspectorate´s discourse of school improvement.