I denna kvalitativa intervjustudie undersöktes hur barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar beskriver flytten från en vanlig skola till en specialutformad skola. Det undersöktes i vilken utsträckning barnets perspektiv beaktades under processen av skolbytet. Studiens övergripande fynd visar att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har begränsat aktörskap och låg delaktighet i skolan och att bytet till en specialutformad skola har konsekvenser för barnens identitetsformering. Med hjälp av den narrativa analysen framkom att eleverna upplever en dålig situation i den gamla skolan, där de inte får den hjälp de behöver. Elevernas delaktighet och inflytande åsidosätts och de har svag röst i fråga om bytet till en annan skola och de sällan deltar i beslut som berör dem. Studiens resulat tyder på behovet att reflektera om hur skolans verksamheter skulle organiseras så att alla barn får den hjälp de behöver, beakta barns rätt att själv utöva makt över sitt eget liv och att delta i beslutsfattande processer som rör dem samt att beakta barnets perspektiv vid alla skolrelaterade överväganden.

<p>Vårt syfte med studien är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur rektorer och lärare förhåller sig till social och kulturell problematik. Hur tänker och samtalar rektorer och lärare kring människosyn, kunskapssyn, kommunikation och samverkan? Hur förhåller sig rektorer och lärare till social och kulturell problematik i skolan? Vilka svårigheter och dilemman uppstår i arbetet med att omsätta läroplanens grundläggande värden i praktiken? I undersökningen har vi använt oss av intervjuer med övergripande intervjuområden. Intervjuerna har genomförts vid tre skolor. Vi intervjuade tre lärare, två rektorer samt fyra lärare samtidigt, vid en gruppintervju. Resultatet visar att lärarna och rektorerna strävar efter inkludering, att ”hjälpa” och att ge invandrarbarnen ”möjligheter”. Vidare kan man läsa ut av undersökningen att social och kulturell problematik, mångfald och mångkulturalism underförstått tolkas av de intervjuade som liktydigt med multietnicitet. Åsikterna om på vilket sätt det mångkulturella ska betraktas som tillgång skiljer sig åt mellan skolorna och de intervjuade sinsemellan. Det råder delade meningar om vad hos invandrareleverna som ska motverkas och ”tonas ned” respektive uppmuntras och framhävas. Det pågår en ständig balansgång mellan kraven på anpassning till ”det svenska” och rätten att få vara en individ, präglad av det ursprung och de erfarenheter man har. Dessutom anser vi att det finns en stor vilja hos lärarna att fostra eleverna och agera ”extraföräldrar”. Vår slutsats är att samhällets problem har flyttat in i skolan och lärarna står ensamma med ansvaret att tolka läroplanens värdegrund och texter om kulturell mångfald. Talet om och förhållningssätten till den sociala och kulturella problematiken är fyllda av motsägelser och förgivettaganden, som bygger på ”det svenska” som den rådande norm som skolans verksamhet ska bygga på.</p>

<p>Detta examensarbete handlar bl.a. om hur man kan gå tillväga om man vill starta en fristående skola. Arbetet tar också upp några olika inriktningar en friskola kan ha, (t.ex. Waldorf och Montessori) och beskriver lite av deras bakgrund och pedagogik. Eftersom friskolor idag är ett hett debatteringsämne i både tidningar och tv finns även ett avsnitt med där lite olika inslag i debatten finns representerade. I arbetet redovisas också den enkätundersökning jag gjort med syftet att ta reda på om det möjligtvis finns några skillnader mellan friskoleelever och elever i den kommunala skolan när det gäller deras syn på lärande, kunskap och skolan. De resultat jag kan utläsa av undersökningen pekar mot att friskoleleverna i den här undersökningen är positivare och mer nöjda med sin skola och personalen där än vad eleverna från de medverkande kommunala klasserna är.</p>

<p>Denna uppsats behandlar invandrade finska romers identitetsbygge i Sverige. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie med tre informanter. Syftet har varit att granska hur dessa finska romer i Sverige har format sin identitet under sin livstid och vilken roll skolan har haft för identitetsformeringen samt hur deras emigration har påverkat deras syn på sig själva som romer, finländare och/eller svenskar.</p><p>Jag har intervjuat en man i 30-års-åldern och två kvinnor, 45 respektive 50 år. Intervjuerna ägde rum i september 2005. Alla tre var födda i Finland, men har flyttat till Sverige under sin barndom eller ungdom. Informanterna ombedes bl.a. att definiera vem som de anser vara en rom i jämförelse till en modell som Romano Missio i Finland har på sin hemsida(http://www.romanomissio.fi/projektit/kalvot/002_kuka_on_romani.pdf ).</p><p>Av min undersökning kan man dra slutsatsen att förändringar är på gång inom den finskromska gruppen. Allt fler romer vill utbilda sig och speciellt kvinnorna har gjort framsteg inom det området. Ungdomarna umgås mer och mer med andra grupper, nya typer av identiteter växer fram och deras identitet får intryck från andra kulturer. Romerna diskuterar sina interna frågor i finska media vilket är nytt. Av mina intervjuer framgår att samhället saknar förståelse för romernas kultur och romska ungdomars livsvillkor. Att dessa inte alltid i lika stor utsträckning som majoriteten har möjligheter till individuella val.</p> / <p>This thesis investigates the construction of identity among immigrated Finnish Roma in Sweden. I have concluded three qualitative interviews, with a 30-year old man and two women, 45 and 50 years old. The purpose of these interviews has been to investigate in what fashion these individuals, all members of the Finnish Roma minority in Sweden, have constructed their identity and how their schooling has contributed to this.</p><p>I first got in contact with the man and via him a was able to reach the women and interview them too. All three were born in Finland but moved to Sweden during childhood or adolescence. The informants were among other things asked to define who is Roma and who is not, all according to a model that can be viewed at Romano Missio's Finnish website (http://www.romanomissio.fi/projektit/kalvot/002_kuka_on_romani.pdf ).</p><p>My investigation makes evident that changes are in progress in the Finnish Roma community in Sweden. An increasing number of Roma are interested in higher education. Youngsters seek contact with people from other societal groups and their identity is constructed increasingly in interaction with other cultures. Internal Roma issues are now more openly discussed in mainstream media in Finland. According to my research society lacks in understanding for and knowledge about Roma culture. Not much is known about the conditions under which Roma youngsters live and the fact that these young people do not get the same freedom of choice that is granted for others the same age.</p>

<p><p>Aim<p> </p><p>The aim of the study is to, from a comparative perspective, examine principals’ view of leadership in successful schools. Questions:<p> </p><ol><li>How do the principals describe their own leadership? </li><li>What subject positions do the principals take? </li></ol><p>Method<p> </p><p>Three principals were interviewed in the study. The interviews lasted for about 60 minutes. The interviews were recorded and transcribed. The interviews were analyzed according to the theories of transformative and instructional leadership and also which of the three subject positions <em>supporter, pedagogical leader and chief</em> the principals enabled.<em> </em><p> </p><p>Results<p> </p><p>The principals had not an entirely consistent approach to school leadership. Two of the principals spoke of leadership in accordance to the transformative theory with a focus on development and change. The third principal described his leadership in a manner more similar to the instructional theory with clear top-down approach and focus on school to be a safe place for students in a troubled area. All headmasters enabled in some degree all three subject positions however, they had one position each as they foremost enabled.<p> </p><p>Conclusions<p> </p><p>The headmasters’ view of leadership differs on some points which could indicate that the leadership needs to be adapted to the specific school in order to make the school and the headmaster successful. Common to all headmasters was that they had a strong commitment to the mission and students. The headmasters are taking different positions when they talk about leadership. This may be because they tend to use transformative or instructional leadership. The instructional leadership is beneficial in the beginning of the structuring of a school. In light of growing maturity in the organization, it is possible to switch to transformative leadership which gives the principal greater opportunities to work with future visions and the school's overall goals.<p> </p><p> </p></p></p></p></p></p></p></p></p></p> / <p><p>Syfte och frågeställningar<p> </p><p>Studiens syfte är ur ett komparativt perspektiv undersöka rektorers syn på ledarskap i framgångsrika skolor. Frågeställningar:<p> </p><ol><li>Hur beskriver rektorerna sitt eget ledarskap? </li><li>Vilka subjektspositioner intar rektorerna? </li></ol><p>Metod<p> </p><p>Tre rektorer intervjuades i studien. Intervjuerna pågick under ca 60 minuter. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Intervjuerna analyserades enligt teorierna om transformativt och instruerande ledarskap samt vilka av de tre subjektspositionerna <em>supporter, pedagogisk ledare och chef</em> rektorerna intog.<p> </p><p>Resultat<p> </p><p>Rektorerna har inte en helt samstämmig syn på skolledarskap. Två av rektorerna talade om ledarskapet i enlighet med den transformativa teorin med fokus på utveckling och förändring. Den tredje rektorn beskrev sitt ledarskap på ett sätt som mer liknar den instruerande teorin med tydlig toppstyrning och fokus på att skolan ska vara en trygg plats för elever i ett oroligt område. Samtliga rektorer aktiverade i någon grad alla tre subjektspositioner dock hade de varsin position som de främst aktiverade.<p> </p><p>Slutsats<p> </p><p>Rektorernas syn på ledarskap skiljer sig på en del punkter vilket skulle kunna tyda på att ledarskapet behöver passa för den specifika skolan för att skolan och rektorn ska kunna bli framgångsrika. Gemensamt för rektorerna var att de hade ett starkt engagemang för uppdraget och eleverna. Rektorerna tar olika positioner när de talar om ledarskap. Detta kan bero på om de tenderar att leda transformativt eller instruerande. Det instruerande ledarskapet är fördelaktigt i början av struktureringen av en skola. I takt med ökande mognad inom organisationen finns det möjlighet att växla till transformativt ledarskap vilket ger rektorn större möjligheter att arbeta med framtidsvisioner och skolans övergripande mål.<p> </p><p> </p></p></p></p></p></p></p></p></p></p>

Vårt syfte med studien är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur rektorer och lärare förhåller sig till social och kulturell problematik. Hur tänker och samtalar rektorer och lärare kring människosyn, kunskapssyn, kommunikation och samverkan? Hur förhåller sig rektorer och lärare till social och kulturell problematik i skolan? Vilka svårigheter och dilemman uppstår i arbetet med att omsätta läroplanens grundläggande värden i praktiken? I undersökningen har vi använt oss av intervjuer med övergripande intervjuområden. Intervjuerna har genomförts vid tre skolor. Vi intervjuade tre lärare, två rektorer samt fyra lärare samtidigt, vid en gruppintervju. Resultatet visar att lärarna och rektorerna strävar efter inkludering, att ”hjälpa” och att ge invandrarbarnen ”möjligheter”. Vidare kan man läsa ut av undersökningen att social och kulturell problematik, mångfald och mångkulturalism underförstått tolkas av de intervjuade som liktydigt med multietnicitet. Åsikterna om på vilket sätt det mångkulturella ska betraktas som tillgång skiljer sig åt mellan skolorna och de intervjuade sinsemellan. Det råder delade meningar om vad hos invandrareleverna som ska motverkas och ”tonas ned” respektive uppmuntras och framhävas. Det pågår en ständig balansgång mellan kraven på anpassning till ”det svenska” och rätten att få vara en individ, präglad av det ursprung och de erfarenheter man har. Dessutom anser vi att det finns en stor vilja hos lärarna att fostra eleverna och agera ”extraföräldrar”. Vår slutsats är att samhällets problem har flyttat in i skolan och lärarna står ensamma med ansvaret att tolka läroplanens värdegrund och texter om kulturell mångfald. Talet om och förhållningssätten till den sociala och kulturella problematiken är fyllda av motsägelser och förgivettaganden, som bygger på ”det svenska” som den rådande norm som skolans verksamhet ska bygga på.

Denna uppsats behandlar invandrade finska romers identitetsbygge i Sverige. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie med tre informanter. Syftet har varit att granska hur dessa finska romer i Sverige har format sin identitet under sin livstid och vilken roll skolan har haft för identitetsformeringen samt hur deras emigration har påverkat deras syn på sig själva som romer, finländare och/eller svenskar. Jag har intervjuat en man i 30-års-åldern och två kvinnor, 45 respektive 50 år. Intervjuerna ägde rum i september 2005. Alla tre var födda i Finland, men har flyttat till Sverige under sin barndom eller ungdom. Informanterna ombedes bl.a. att definiera vem som de anser vara en rom i jämförelse till en modell som Romano Missio i Finland har på sin hemsida(http://www.romanomissio.fi/projektit/kalvot/002_kuka_on_romani.pdf ). Av min undersökning kan man dra slutsatsen att förändringar är på gång inom den finskromska gruppen. Allt fler romer vill utbilda sig och speciellt kvinnorna har gjort framsteg inom det området. Ungdomarna umgås mer och mer med andra grupper, nya typer av identiteter växer fram och deras identitet får intryck från andra kulturer. Romerna diskuterar sina interna frågor i finska media vilket är nytt. Av mina intervjuer framgår att samhället saknar förståelse för romernas kultur och romska ungdomars livsvillkor. Att dessa inte alltid i lika stor utsträckning som majoriteten har möjligheter till individuella val. / This thesis investigates the construction of identity among immigrated Finnish Roma in Sweden. I have concluded three qualitative interviews, with a 30-year old man and two women, 45 and 50 years old. The purpose of these interviews has been to investigate in what fashion these individuals, all members of the Finnish Roma minority in Sweden, have constructed their identity and how their schooling has contributed to this. I first got in contact with the man and via him a was able to reach the women and interview them too. All three were born in Finland but moved to Sweden during childhood or adolescence. The informants were among other things asked to define who is Roma and who is not, all according to a model that can be viewed at Romano Missio's Finnish website (http://www.romanomissio.fi/projektit/kalvot/002_kuka_on_romani.pdf ). My investigation makes evident that changes are in progress in the Finnish Roma community in Sweden. An increasing number of Roma are interested in higher education. Youngsters seek contact with people from other societal groups and their identity is constructed increasingly in interaction with other cultures. Internal Roma issues are now more openly discussed in mainstream media in Finland. According to my research society lacks in understanding for and knowledge about Roma culture. Not much is known about the conditions under which Roma youngsters live and the fact that these young people do not get the same freedom of choice that is granted for others the same age.

The purpose of this master's thesis is to examine and compare the process of starting a school library at schools which haven't had a school library before, and to examine and compare the experience of this process according to the principals and the persons responsible for the school library. I have examined two Swedish independent primary schools (age 6-15 years). I have made qualitative interviews with the principals and the persons responsible for the new school library. In all, I have made seven interviews. As requested by the new Swedish Educational Act, both schools had recently started creating school libraries. One of the schools had recruited a half-time teacher-librarian and the other had no staffing at all. In the interviews, I have examined the attitudes of the informants towards school libraries, if this attitude has changed during the process of starting the school library, the informants' experiences during this process and the informants' views on the school library as an agent for student achievement. I have used David V. Loertscher's taxonomies for the principal, the school librarian and the student, to analyze the statements of the informants. The result of the study shows that at the school without library staff, the person responsible for the library had a hard time starting it as there were no time allocated. The work was easier and quicker done at the school with the part-time teacher-librarian. The views of the school library and of its possibilities for student achievement, that the informants expressed, were positive at the school with the staffed library,as well as their experiences. At the other school, the attitudes and experiences were more negative. The conclusion of the study is that staffing is an important factor for a successful school library, and that starting a school library requires a great amount of planning, knowledge, time and resources. This is a two years master's thesis in Archive, Library and Museum studies.

Detta examensarbete handlar bl.a. om hur man kan gå tillväga om man vill starta en fristående skola. Arbetet tar också upp några olika inriktningar en friskola kan ha, (t.ex. Waldorf och Montessori) och beskriver lite av deras bakgrund och pedagogik. Eftersom friskolor idag är ett hett debatteringsämne i både tidningar och tv finns även ett avsnitt med där lite olika inslag i debatten finns representerade. I arbetet redovisas också den enkätundersökning jag gjort med syftet att ta reda på om det möjligtvis finns några skillnader mellan friskoleelever och elever i den kommunala skolan när det gäller deras syn på lärande, kunskap och skolan. De resultat jag kan utläsa av undersökningen pekar mot att friskoleleverna i den här undersökningen är positivare och mer nöjda med sin skola och personalen där än vad eleverna från de medverkande kommunala klasserna är.

During the 90’s, several reforms took place in order to change the educational system. The reforms intended to increase the freedom of choice and to facilitate the start-up process for driving independent schools. A broad alliance of political parties from left to right supported these reforms. Twenty years later, the independent schools constitute a substantial part of schools in Sweden. However, recently there has been a debate about the expanding number of independent schools and whether these schools should be allowed to make profits or not.   In an official statement in the autumn of 2012 the Social Democratic Party announced their new policy declaring that independent schools and freedom of choice are important parts of the educational system. To prevent independent schools from making big profits, the Social Democratic Party launched ideas such as stringent quality requirements. This enquiry analyses the motions written by members of the parliament representing the Social Democratic Party in order to distinguish the pursued policy regarding independent school during the period 2006 - 2012. In this study, I draw the conclusion that members of the parliament representing the Social Democratic Party pursued different policies in the question regarding independent schools. It turned out there was a dividing line between those who pursued traditional working class politics and those who pursued a liberal middle class politics. The former were more eager to criticise the expansion of the independent schools than the latter. Making profit in publicly funded independent schools was something that most members of the Social Democratic Party disliked, but none of them raised their voices for a prohibition.