The thesis explores the phenomena of historic school gardens connected to elementary schools on Gotland, Sweden. Gotland had the highest percentage of school gardens connected to the elementary schools in Sweden, and by investigating this area much can be learned about the Swedish conditions. The study focus on the period in time when the school gardens were most frequent and used the most, to the point in time when they start losing ground. To bridge over the past to the present the thesis also investigates what is left and play with the thought of possible ways to treat the remains.  The main question for the thesis is: How could a school garden on Gotland be constructed and be used 1907 – 1947? And a follow up question is: What could still be there today and how can/should the remains be treated and conserved?  The thesis begin with an overview look at the school gardens of Sweden, closes in with on Gotland and completes with a deeper investigation of two examples of school gardens; Bunge and Stenkumla elementary schools. They serve as examples of what have been and by investigating them the shape and content of the school garden are learnt and the questions will seek to be answered. Bunge school has been a museum since the 1950s. Stenkumla school was used as a school to 2005 and is now privately owned. Ex students have been interviewed and shared their experiences from the environment and the daily work.  The thesis states that it was a common phenomenon on Gotland but the attending pupils often came from families of farmers and were used to work at home from an early age. In the early history of School gardens the pupils often worked in the teachers’ garden, causing protest. The teacher played an important role in founding the school garden. The two studies show school gardens, separated from the teachers gardens, that were established 1907 and 1916/17 that were in use until 1945 and 1946/47. Stenkumla school garden was always small and no obvious remains are left. Bunge was a bigger construction with more fruit trees and a clearer plan. The area of the school garden is still open, with remaining fruit trees and surrounding trees.

Kunskapsöversikten är skriven med syfte att undersöka huruvida skolträdgårdsaktiviteter kan användas som ett pedagogiskt verktyg, samt hur aktiviteten påverkar elevers attityder, hälsa och hållbart tänkande utifrån olika studier. Betydelsen av utomhuspedagogiken lyfts även fram som ett positiv metod för att öka elevers fysiska aktivitet. Översikten är baserad på två frågeställningar där vi vill lyfta fram effekter på elevers personliga utveckling och om aktivitet kan bidrar till ett hållbart tänkande. För att besvara på frågorna genomfördes informationssökning med hjälp av olika sökord och kombinationer i databaser som bland annat ERIC och Web of Science. Vi har även använt oss av relevanta litteratur för att stärka kunskapsöversikten, sammanlagt har vi använt 22 källor för arbetet. Resultaten visar att utomhuspedagogik och rörelseintegrerad undervisning har tydlig positiv påverkan på elevers hälsotillstånd. Man har även sett en ökad skolmotivation, självkänsla, högre skolnärvaro, bidragande känsla av tillhörighet både till naturen och till klasskamrater med mera. Efter arbetet med skolträdgårdsaktiviteter har också påverkan på elevers syn på hållbar utveckling ökat genom att de gjort medvetna val efter arbetet. Även fast det framkommer många fördelar med denna typ av arbetsform finns också svårigheter. Vi fann i en studie att ekonomiska resurser är ett hinder när det gäller att starta igång sådana projekt, men också hinder i hur aktiviteten är strukturerad och att utomhusmiljön kan vara rörigt för elever med diagnoser.