• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 28
  • Tagged with
  • 28
  • 23
  • 23
  • 23
  • 22
  • 22
  • 21
  • 21
  • 21
  • 21
  • 21
  • 13
  • 12
  • 10
  • 9
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Den auktoriserade redovisningskonsulten : I skuggan av revisorn?

Beqiri, Qendrim January 2011 (has links)
No description available.
2

I Skuggan av Gripsholms slott / In the presence of Gripsholm castle

Carlström, Arvid January 2015 (has links)
Förlorar platsen sin identitet när ingen besöker den? Kan platsen besitta två helt olika identiteter, en för sommar och en för vinter? Jag finner att Mariefred kännetecknas av en form av otydlighet i dess identitet, där den inte kan bestämma sig för vilken sida att sätta ner foten på.Antigen lever den vidare i det förgångna,i att anpassa sig för den tillfälliga besökaren eller tar det steget att göra något för sig själv, där dess identitet inte styrs av turism. Jag tänker mig en plats som inte försöker anpassa sig efter den idylliska prägeln som medel för att behaga besökare. En plats som vågar bryta sig loss från Gripsholm slotts långvarade grepp om Mariefred och dess dominerande skugga.  I ett försök att identifiera de historiska aspekterna, inte för sentimentala orsaker eller historiska värden, utan som inspiration och identitetsskapande element,ska den tillagda byggnaden bidra till framtiden genom att representera sin egna tid och på så sätt erhålla lika mycket tyngd som det existerande. / Does a place lose its identity when no one visits it? Can a place posses two completely different identities, one for summer and one for winter? I find that Mariefred is characterized by a form of ambiguity in its identity, where it can’t decide which direction to move forward in. Either it lives on in its past, where it’s continually adapting to the occasional visitor, or the city stops being a museum oriented society, where the dialog with the past has stagnated and instead chooses a path where its identity is no longer controlled by tourism. I think of Mariefred as a place that doesn’t have try to adapt to the idyllic touch as a mean to please the visitors, a place that dares to break away from Gripsholm Castle long-lasting grip and its dominant shade. In an attempt to identify the historical aspects, not for sentimental reasons or historical value, but as the inspiration and identity creating elements,should the added building contribute to the future by representing its own time and thus obtaining as much weight as the existing ones.
3

I psykets vildmark : En komparativ studie av Brott och Straff och Mörkrets Hjärta / In the psyche's wilderness : A comparative study of Crime and Punishment and Heart of Darkness

Segura Parra, Amaru Lautaro January 2017 (has links)
The aim of analyzing Fyodor Dostoevsky’s Crime and Punishment and Joseph Conrad’s Heart of Darkness is to study the symbolic undertones of each work from a Jungian psychoanalytical perspective. My thesis revolves around the archetypical story of man versus himself, that is to say, man versus psyche: his own demons personified as a reflection of nature and therefore the environment. The bulk of the analysis is described using narratological tools. By doing a close reading report I compare how the inner processes of the two novels’ protagonists are presented, in both imagery and style, using Aristoteles’ terminology in accordance with Gerald Prince’s definitions. The Jungian model and the concept of the shadow archetype is put into play in correspondence with Aristotelian terms such as anagnorisis and catharsis, where the chosen point of view (or focalization) is also discussed in its relationship to the psyche, characters and setting. The analysis leads me to conclude that the discussed archetypical themes found in the novels are used to portray an essential part of human existence. A recognizable pattern arises once we delve into and reflect upon the encounter with the unknown darkness (or shadow) that eventually leads to a newfound wisdom (catharsis).
4

Från djuppsykologi till höjdpsykologi : från Mesmer till Wilber

Mörner, Astrid January 2006 (has links)
<p>Forskningsöversikt</p><p>Under denna rubrik har jag beskrivit den historiska utecklingen av de psykoterapeutiska skolbildningarna, från Anton Mesmer och markis de Puységur på 1700-talet till 1900-talets psykoanalytiska och psykodynamiska inriktningar, fram till de därefter framväxande transpersonella inriktningarna.</p><p>Avhandling</p><p>I avhandlingen har jag fokuserat på några teoretiska begrepp i C.G. Jungs Analytiska Psykologi; arketypteorin, Skuggan, Animus och Anima och Självet. Jag har redovisat kritiska synpunkter och kommentarer till dessa begrepp bl.a. från de post-jungianska och neo-jungianska skolorna och från Roberto Assagioli, Stanislav Grof, Richard Noll och Ken Wilber.</p><p>Jag har dessutom beskrivit Jungs intresse för ockultism och spiritualism och hur dessa har haft betydelse för utformningen av Analytisk Psykologi. Framför allt har jag försökt visa på hur den psykiska processens regressiva respektive progressiva tendenser har utnyttjats av olika psykologer i deras arbete med den medvetandegörande processen.</p><p>Avslutningsvis har jag kortfattat berört Rudolf Steiners antroposofi och Martin Bubers judiska filosofi, eftersom båda dessa tänkare, som intar en helt annan ståndpunkt än Jung, kan bidra till förståelsen av skillnaden mellan djuppsykologi och höjdpsykologi.</p><p>Diskussion</p><p>I diskussionsavsnittet har jag ställt frågan: Är Jungs analytiska psykologi transpersonell? Wilber, som tidigare aktivt arbetade för Association for Transpersonal Psychology, lämnade denna organisation då han insåg att den hade utvecklats till att innefatta helt disparata grupperingar. Han anger fyra olika inriktningar som anser sig vara transpersonella; den magisk-mytiska gruppen, den grupp som strävar mot att uppleva förändrade nedvetandetillstånd, ”de postmoderna transpersonalisterna” och slutligen Wilbers egen Integral approach.</p><p>Wilber delar i stora drag den jungianska uppfattningen om arketyperna, men han anser inte att Jungiansk Psykologi kan kallas transpersonell. Den som anser sig stå närmast Jung är Stanislav Grof, som i sitt arbete ursprungligen utgick från ett LSD-initierat hallucinatoriskt tillstånd, och som i dessa tillstånd fann en bekräftelse på Jungs arketypterori.</p><p>Jag har också i detta avsnitt fördjupat diskussionen om Jungs starka dragning till ockultism och spiritualism, och jag har visat på hur hans barndom och släktförhållanden påverkade honom i den riktningen. Framför allt har jag försökt att visa hur Jungs förhållande till kvinnor och till sin egen anima har haft en avgörande betydelse för utvecklingen av hans psykologi.</p><p>Slutligen diskuterar jag den problematiska dialogen mellan Jung och Martin Buber och skillnaden mellan Steiners antroposofiska attityd och Jungs djuppsykologiska inriktning. Min slutsats är att en syntes mellan Jung och Buber, och kanske också mellan Jung och Steiner, skulle kunna sägas vara transpersonell, eftersom den skulle transcendera en djuppsykologiskt orienterad psykologi och skapa en transpersonell psykologi med både djup och höjd. Jag berör också den danske Jes Bertelsens arbete med att skapa en transpersonell syntes av jungiansk psykologi och Steiners antroposofi.</p><p>I likhet med Dan Landgré i psykologuppsatsen Den transpersonella psykologin och de kontemplativa traditionerna anser jag att meditation är den basala metod som på sikt förändrar medvetandet och höjer det till en transpersonell nivå.</p><p>Jungs analytiska psykologi bör enligt min åsikt inte kallas ”transpersonell”. De transpersonella psykologiska inriktningarna strävar efter att på ett aktivt, medvetet sätt förmedla kontakt med det högre Transpersonella Självet. Den terapeutiska hållningen i de transpersonella inriktningarna skiljer sig på detta sätt från den terapeutiska hållningen i den jungianska psykologin, där man överlåter åt den individuella inre processen att bestämma riktningen. De transpersonella psykologierna integrerar alltid någon typ av meditation, och man fäster mindre vikt vid drömmar än vad man gör i jungiansk psykologi. En viktig skillnad mellan jungiansk och transpersonell psykologi är att man i den transpersonella inriktningen skiljer mellan uttryck som har sitt ursprung i de lägre aspekterna av det som är omedvetet och de uttryck som har sitt ursprung i de högre aspekterna av det som är omedvetet.</p><p>De transpersonella psykologier, som började utvecklas under 1900-talets senare del, manifesterar det nya paradigm som kan observeras inom många olika områden. Detta innebär delvis en brytning med det tidigare djuppsykologiska synsättet. I den framväxande höjdpsykologin strävar man efter att på ett snabbare och mera effektivt sätt än tidigare frigöra individens inneboende krafter, och i högre grad än tidigare har man en tilltro till människans förmåga att själv ta ansvar för sin psykiska process.</p>
5

Från djuppsykologi till höjdpsykologi : från Mesmer till Wilber

Mörner, Astrid January 2006 (has links)
Forskningsöversikt Under denna rubrik har jag beskrivit den historiska utecklingen av de psykoterapeutiska skolbildningarna, från Anton Mesmer och markis de Puységur på 1700-talet till 1900-talets psykoanalytiska och psykodynamiska inriktningar, fram till de därefter framväxande transpersonella inriktningarna. Avhandling I avhandlingen har jag fokuserat på några teoretiska begrepp i C.G. Jungs Analytiska Psykologi; arketypteorin, Skuggan, Animus och Anima och Självet. Jag har redovisat kritiska synpunkter och kommentarer till dessa begrepp bl.a. från de post-jungianska och neo-jungianska skolorna och från Roberto Assagioli, Stanislav Grof, Richard Noll och Ken Wilber. Jag har dessutom beskrivit Jungs intresse för ockultism och spiritualism och hur dessa har haft betydelse för utformningen av Analytisk Psykologi. Framför allt har jag försökt visa på hur den psykiska processens regressiva respektive progressiva tendenser har utnyttjats av olika psykologer i deras arbete med den medvetandegörande processen. Avslutningsvis har jag kortfattat berört Rudolf Steiners antroposofi och Martin Bubers judiska filosofi, eftersom båda dessa tänkare, som intar en helt annan ståndpunkt än Jung, kan bidra till förståelsen av skillnaden mellan djuppsykologi och höjdpsykologi. Diskussion I diskussionsavsnittet har jag ställt frågan: Är Jungs analytiska psykologi transpersonell? Wilber, som tidigare aktivt arbetade för Association for Transpersonal Psychology, lämnade denna organisation då han insåg att den hade utvecklats till att innefatta helt disparata grupperingar. Han anger fyra olika inriktningar som anser sig vara transpersonella; den magisk-mytiska gruppen, den grupp som strävar mot att uppleva förändrade nedvetandetillstånd, ”de postmoderna transpersonalisterna” och slutligen Wilbers egen Integral approach. Wilber delar i stora drag den jungianska uppfattningen om arketyperna, men han anser inte att Jungiansk Psykologi kan kallas transpersonell. Den som anser sig stå närmast Jung är Stanislav Grof, som i sitt arbete ursprungligen utgick från ett LSD-initierat hallucinatoriskt tillstånd, och som i dessa tillstånd fann en bekräftelse på Jungs arketypterori. Jag har också i detta avsnitt fördjupat diskussionen om Jungs starka dragning till ockultism och spiritualism, och jag har visat på hur hans barndom och släktförhållanden påverkade honom i den riktningen. Framför allt har jag försökt att visa hur Jungs förhållande till kvinnor och till sin egen anima har haft en avgörande betydelse för utvecklingen av hans psykologi. Slutligen diskuterar jag den problematiska dialogen mellan Jung och Martin Buber och skillnaden mellan Steiners antroposofiska attityd och Jungs djuppsykologiska inriktning. Min slutsats är att en syntes mellan Jung och Buber, och kanske också mellan Jung och Steiner, skulle kunna sägas vara transpersonell, eftersom den skulle transcendera en djuppsykologiskt orienterad psykologi och skapa en transpersonell psykologi med både djup och höjd. Jag berör också den danske Jes Bertelsens arbete med att skapa en transpersonell syntes av jungiansk psykologi och Steiners antroposofi. I likhet med Dan Landgré i psykologuppsatsen Den transpersonella psykologin och de kontemplativa traditionerna anser jag att meditation är den basala metod som på sikt förändrar medvetandet och höjer det till en transpersonell nivå. Jungs analytiska psykologi bör enligt min åsikt inte kallas ”transpersonell”. De transpersonella psykologiska inriktningarna strävar efter att på ett aktivt, medvetet sätt förmedla kontakt med det högre Transpersonella Självet. Den terapeutiska hållningen i de transpersonella inriktningarna skiljer sig på detta sätt från den terapeutiska hållningen i den jungianska psykologin, där man överlåter åt den individuella inre processen att bestämma riktningen. De transpersonella psykologierna integrerar alltid någon typ av meditation, och man fäster mindre vikt vid drömmar än vad man gör i jungiansk psykologi. En viktig skillnad mellan jungiansk och transpersonell psykologi är att man i den transpersonella inriktningen skiljer mellan uttryck som har sitt ursprung i de lägre aspekterna av det som är omedvetet och de uttryck som har sitt ursprung i de högre aspekterna av det som är omedvetet. De transpersonella psykologier, som började utvecklas under 1900-talets senare del, manifesterar det nya paradigm som kan observeras inom många olika områden. Detta innebär delvis en brytning med det tidigare djuppsykologiska synsättet. I den framväxande höjdpsykologin strävar man efter att på ett snabbare och mera effektivt sätt än tidigare frigöra individens inneboende krafter, och i högre grad än tidigare har man en tilltro till människans förmåga att själv ta ansvar för sin psykiska process.
6

Hur skuggan kan lysa upp mörkret : En kvalitativ studie om socialarbetares syn på medberoende och hur detta kan påverka det professionella arbetet med klienter / How the Shadow Can Light up the Darkness : a Qualitative Study About Social Workers View on Codependency and How It Affects the Professional Client Work

Kekki, Jimmy, Hagman, Jennifer January 2020 (has links)
Syftet med denna studie har varit att studera och analysera den professionella relationen mellan socialarbetaren och klienten, kopplat till socialarbetarnas tecken på medberoende och anknytningsmönster. Dess delsyfte har varit att undersöka vilken påverkan medberoende hos socialarbetaren kan ha inom professionen socialt arbete, kopplat till missbruk. Empirin utgjordes av sju kvalitativa intervjuer, där fem kvinnor och två män som arbetar inom socialt arbete tillhört urvalet. Respondenternas ålder har varierat mellan 22 och 58 år och deras utbildningsbakgrund, uppväxt och tidigare erfarenheter av missbruk skiljde sig åt. Utifrån detta gjordes en tematisk analys av intervjumaterialet, där särskilda teman hittades. Den teoretiska ram som använts i studien har utgått från att operationalisera begreppet medberoende. Resultatet i analysen har påvisat att socialarbetarens bakgrund, anknytning och tidigare erfarenheter av missbruk kan ha en viss påverkan i ens profession. Det är dock reflektionen kring de egna gränssättningarna gentemot sig själv och sina klienter, samt reflektionen kring medberoende som är de viktigaste delarna i att vara professionell, utifrån studiens resultat. Vår förhoppning med denna studie är att fler ska bli mer insatta och intresserade av medberoende, samt vikten av reflektion i sin professionella roll som socialarbetare eller inom andra människobehandlande yrken. / The purpose of this study was to examine and analyze the professional relationship between the social worker and the client, in relation to the social workers signs of codependency and attachment patterns. Its sub-purpose has been to study in what ways the signs of codependency can affect the professionality of social workers, connected to substance abuse. The empirical research was based on seven qualitative interviews performed on five women and two men between the age of 22 and 58. Their levels of education, upbringing and previous experiences differ. A thematic analysis was then used to analyze the empirical data, where specific themes were found. The theories used in this study, were meant to operationalize the hypothesis of the concept of codependency and the shadow. The results of this study show that the social workers background, attachment pattern and previous experiences of addiction can have an impact on one’s professional role. It is however the reflection about one’s boundaries towards oneself and the clients, as well as the reflection about codependence that is the most important part of being a professional social worker, based on the results of this study. We hope that this study can encourage people to be more aware of and interested in codependency and the importance of reflection as a social worker, but also in other care- and human treating professions.
7

Gudars Skymning! : en jungiansk studie om rökkatru

Malm Hjus, Jakob January 2023 (has links)
Denna studie undersöker den moderna nypaganska livssynen Rökkatru genom ett jungianskt perspektiv. I undersökningen används forskningsmetoder som grundad teori även kallat GT och digital antropologi som inspirerats av netnografi för att bearbeta materialet som studerats. Det material som samlats in genom dessa två metoder härstammar från olika webbsidor och forum på internet som behandlar Rökkatru på olika plan. Genom GT har en kärnkategori växt fram från materialet, denna kärnkategori har sedan delats in i underkategorier och egenskaper, allt detta har studerats via en jungiansk teoretisk synvinkel tills slutligen ett teoretiskt begrepp växt fram som kan användas inom framtida forskning. Genom den teoretiska analysen har vikten av den personliga och kollektiva skuggan i relation till individuationsprocessen belysts, där rituella, mytologiska och filosofiska aspekter står i fokus.
8

Ondskan i arketypen

Krüger, Lotta January 2001 (has links)
<p>Denna uppsats har haft till syfte att söka nå en förståelse för ondskan och dess eventuella betydelse för människans förutsättningar i tillvaron. Med hjälp av ett psykoanalytiskt och arketypiskt förhållningssätt har jag valt att framställa ondskan som viktig beståndsdel i det mänskliga livet. I myter, riter, sagor och symboler kan man finna en slags överordnad mening som kan bringa balans och jämvikt mellan det jordiska och det överjordiska, och mellan det goda och onda, menar exempelvis den kände mytforskaren Joseph Campbell. De är till för att skapa mening och förståelse för allt som rör det mänskliga. Här har jag valt att titta närmare på myter som exempelvis Oden, Lilit, Utdrivningen ur Paradiset och Den gudomliga komedin.</p><p>Oftast är vi inte särskilt benägna att se och erkänna vår egen ondska utan vill gärna behålla bilden av ondskans annorlundahet för att rättfärdiga bilden av oss själva. Det har därför varit intressant att här titta närmare på fenomen som <em>projektion</em>, <em>klyvning av gott och ont</em>, <em>syndabockstänkande</em> osv.</p><p>En stor del har också ägnats åt psykoanalytikern C G Jungs tankar om <em>den</em> <em>kristna myten</em> och hans tolkning av bl. a. Jobs bok där han visar hur den antropomorfa projektionen av gott och ont har utvecklats och kommit till uttryck i Bibeln. Jung framhåller med detta bl. a. att Gud, liksom människan, genomgår en individuationsprocess mot en allt större medvetenhet. Gud visar i Jobs bok prov på grymhet, måttlöshet och framförallt omedvetenhet i det han utsätter Job för ett till synes orättvist och onödigt lidande. Jung menar att Gud också är människans avbild och projektion. På Gud är alla goda egenskaper projicerade och på Satan alla onda. Detta motsvarar också människans egen oförmåga att se <em>hela</em> sig själv, sin egen ondska eller <em>skugga</em>.</p><p>Den kristna kulturen är, enlig Jung, alltför identifierad med det goda, därför behöver Kristusgestalten kompletteras med hans mörka broder Satan om människan skall kunna komma tillrätta med sig själv och ondskans problem. I slutdiskussionen tar jag, som ett exempel på hur detta skulle kunna gå till, upp Claes Janssen tankar om att <em>återinbjuda Djävulen</em> som en dialektisk antites till Kristus. Han visar hur viktig och användbar den medvetna kontakten med Djävulen är och att denna gestalt, så snart han bjuds in i det <em>heliga fyrtalet</em> upphör att vara ond. Att han som <em>Lucifer</em> (ljusbringaren) har en medvetandegörande effekt. Gud, Kristus, Den Helige Ande och Djävulen ses som arketyper som tillsammans bildar en själslig jämvikt för att de rättar och rättas av varandra.</p><p>Min slutliga reflektion är att ondskan är en ofrånkomlig del i att vara människa. Vi kan välja försöka förstå den och våga möta den i oss själva eller vi kan förneka och gömma undan den. Men mörkret kommer alltid att finnas där, ingen går fri från ondska!</p><p> </p>
9

Skuggan i ett förändringsarbete : hur påverkas relationen på arbetsplatsen vid ett förändringsarbete?

Keller, Magnus January 2005 (has links)
<p>Denna C-uppsats kommer att handla om Skuggan i ett förändringsarbete. Under de senaste tio åren har det skett stora förändringar inom den offentliga sektorn. Eftersom jag arbetar där och dagligen möter människor som upplever frustration, och maktlöshet, över alla stora förändringar som sker, kan de vara intressant att koppla följderna av denna stora förändring till ett av de centrala begreppen inom den jungianska psykologin, nämligen Skuggan. Skuggbegreppet myntades av upphovsmannen till den jungianska psykologin C. G. Jung.</p>
10

Förändringsarbete inom offentlig sektor : skuggan och dess påverkan på personalens relation till varandra

Keller, Magnus January 2006 (has links)
<p>Denna D-uppsats kommer att handla om Skuggan i ett förändringsarbete. I min C-uppsats 2005, var grundhypotesen att stora förändringar där individer och grupper av människor som upplever krav, press och tryck, lätt kan utveckla defensiva rutiner, och på så sätt hindra arbetsgrupper från att bli effektiva och innovativa. I den uppsatsen intervjuades två chefer om deras upplevelser av ett stort förändringsarbete inom en sjukvårdsförvaltning. Informanterna upplevde att det förekom revirtänkande mellan grupperna, och detta skapade problem mellan olika yrkesgrupper och enheter. Besvikelse, oklara beslut, revirtänkande, och frånvaro av gemensamma rutiner för samarbete, präglade starkt sammanslagningen och skapade barriärer och hinder för den nya verksamheten.</p><p>Intresset att undersöka personalens upplevelse av sammanslagningen och dess effekter har varit ett naturligt val för denna uppsats på D-nivå. Stora organisatoriska problem har uppstått, och detta kan styrkas genom att den nya ledningen initierar en uppföljning och utvärdering av samordningen av arbetsplatsen. Forskning visar klart och tydlig på hur människor kan hindra öppenhet och lärande eller blockera innovativt arbete om man upplever krav, press och tryck. Då visar sig Skuggan och projektionerna som följd blir förlamande för arbetet.</p>

Page generated in 0.043 seconds