Examensarbete i foretagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2FE93E, VT 2017 Författare Johan Asplund, Henrik Norrman och Therese Rodger Handledare Andreas Stephan Titel Hur investmentbolag paverkar kapitalstrukturen i sina innehav - En fallstudie av Ratos Bakgrund Bolags kapitalstruktur, fördelningen mellan bolagets tillgångar och skulder, visar hur bolaget finansierar sin verksamhet. Private Equity bolag lånar kapital för att kunna investera i nya uppköp av onoterade bolag och har ofta en begränsad planerad ägarhorisont. Kapitalstruktur har undersökts under lång tid men inte hur en majoritetsägare påverkar kapitalstrukturen i sina andelsbolag. Tidigare studier fokuserar pa exempelvis kapitalstrukturer i industriföretag eller kapitalstrukturer i småforetag. Syfte Syftet med studien ar att analysera om ett investmentbolag påverkar kapitalstrukturen i sina innehavsbolag nar de genom uppköp har gått in som en majoritetsägare i dessa bolag och vilka effekter förändringen kan leda till. Metod Studien utgår från en kvantitativ ansats där finansiella nyckeltal av Ratos innehavsbolag undersöks före och efter det att Ratos gått in som majoritetsagare i bolaget. Dessa nyckeltal jämförs sedan med branschspecifika nyckeltal genererade från SCB. Resultat I studien återfinns inget entydigt bevis på att vårt valda Private Equity bolag, Ratos, ändrar kapitalstrukturen väsentligt på något sätt efter att ha gått in som majoritetsägare i ett bolag. / A company’s choice of capital structure is a well documented field in financial research but no unambiguous results are available regarding how the company is best financed or what actually defines the optimal capital structure for a company. The purpose of this study is to examine the possible changes on a company’s capital structure once a Private Equity company has become the majority owner. In this study a deductive approach has been used and a quantitative survey has been applied. Financial ratios from yearly reports of companies before and after the Swedish Private Equity company Ratos became the majority owner have been analysed and compared with the hypothesis that a Private Equity majority owner would significantly change the capital structure of the acquired company. The selection criteria for the companies was that Ratos should own more than 50 % of the company in order to actually have an impact on how the company is financed, in addition the selected companies needed to have data available in the form of yearly reports both prior to Ratos becoming the majority owner and at least two years afterwards in order to study the eventual changes of the take over. Financial ratios such as debt to equity ratio, leverage and return on equity were then calculated and results analysed. Theories of capital structure such as the Trade off theory, Pecking order theory, Miller and Modigliani and the Agency theory have also been applied to analyse the outcome. The method of comparison used was the differencein-difference method with data from Statistics Sweden (SCB) from similar relevant companies. The results of this study do not indicate that the capital structure of the company changes significantly within the first two years after acquisition by the majority owner Ratos. Suggestions for further studies would be to analyse a wider group of Private Equity companies as majority owners and observe eventual changes in capital structure in takeovers.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka om granskningsnivån av hållbarhetsrapporter har förändrats på grund av tvingande reglering, nämligen reformeringen av den svenska årsredovisningslagen 2016. Studien söker även svar på huruvida skuldsättningsgrad, storlek och branschtillhörighet kan förklara granskningsnivån av hållbarhetsrapporter. Metod: Vi tillämpar enpositivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. För att besvara syftet i studien har en kvantitativ metod med en longitudinell design tillämpats. Vi har genomfört en innehållsanalys på 1 730 svenska företags årsredovisningar samt hållbarhetsrapporter för åren 2016 och 2017. Utifrån tidigare forskning och teorier har hypoteser bildats och testats med hjälp av en logistisk regressionsanalys.  Resultat & slutsats: Resultatet av studien visar att vid tvingande reglering om hållbarhetsrapportering tenderar företagen att följa regleringen. Vi kan även visa att granskningsnivån på hållbarhetsrapporterna har förändrats efter införandet av den tvingande regleringen. Andelen hållbarhetsrapporter som genomgått en utökad granskning har minskat efter införandet av den tvingande regleringen. Vårt resultat visar även att det saknas signifikanta samband när det gäller granskningsnivå.  Examensarbetets bidrag: Studien kan bidra till både teoretisk och praktiskt. Det teoretiska bidraget kan hänföras till regelefterlevnaden, att de svenska företagen som omfattas av regleringen tenderar att följa regleringen, och således visar på en hög regelefterlevnad av regleringen om hållbarhetsrapportering. Det praktiska bidraget är att företagsledningen som ansvarar för hållbarhetsrapportens granskning kan använda sig av vår studie vid beslutsfattandet om vilken granskningsnivå som skall användas. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom att vår studie enbart mätt utfallet av regleringen före och direkt efter införandet av regleringen finns det ett behov att se om tiden kommer att påverka till en ökning bland företagen att följa regleringen. Vidare forskning skulle även kunna använda andra oberoende faktorer för att försöka förklara företagets val av granskningsnivån på hållbarhetsrapporterna. / Aim: The purpose of the study is to investigate whether the level of review of sustainability reports has changed due to mandatory regulation, namely the reform of the Swedish årsredovisningslagen 2016. The study also seeks answers to whether industry affiliation, size and leverage can explain the level of review of sustainability reports. Method: We apply a positivistic research philosophy with a deductive approach. To answer the purpose of the study, a quantitative method with a longitudinal design has been applied. We have conducted a content analysis of 1730 Swedish companies' annual reports and sustainability reports for the years 2016 and 2017. Based on previous research and theories, hypotheses have been formed and tested using a logistic regression analysis. Results & conclusion: The result of the study shows that in the case of mandatory regulation of sustainability reporting, the companies tend to comply with the law. We can also show that the level of review on the sustainability reports has changed after the introduction of the mandatory regulation. The proportion of sustainability reports that have undergone an extended review has decreased after the introduction of the mandatory regulation. Our results also show that there is no significant connection with the level of scrutiny.  Contribution of the thesis: The study can contribute both theoretically and practically. The theoretical contribution can be attributed to the regulatory compliance, that the Swedish companies covered by the regulation follow the regulation, and thus show a high regulatory compliance with the regulation on sustainability reporting. The practical contribution is that the management who is responsible for the review of the sustainability report can make use of our study in the decision-making on which level of examination is to be used.  Suggestions for future research: Since our study only measured the outcome of the regulation before and immediately after the introduction of the regulation, there is a need to see if the time will affect an increase among the companies to follow the regulation. Further research could also use other independent factors to try to explain the company's choice of audit level to the sustainability reports.

Titel: Hållbarhetsrapportering - En kvantitativ studie om företag som påverkas av de nya direktiven i årsredovisningslagen väljer att presentera sin hållbarhetsrapport i årsredovisningen eller i en separat publikation. Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 HP Författare: Kristoffer Saglind & Egzon Selimi Handledare: Fredrik Hartwig Datum: 2019 – Januari Syfte: Syftet med studien är att undersöka om de svenska företag som påverkas av den nya reformen (SFS 2016:947) väljer att presentera sin hållbarhetsrapport i årsredovisningen eller i en separat publikation. Studien undersöker även om branschtillhörighet, antalet kvinnor i styrelsen och skuldsättningsgrad kan förklara om hållbarhetsrapporten presenteras i årsredovisningen eller i en separat publikation. Metod: Undersökningen utgår från den positivistiska traditionen och tillämpar en deduktiv ansats. För att besvara syftet har en kvantitativ forskningsstrategi tillämpats genom en innehållsanalys samt att hypoteser har utformats för att sedan testas i en regressionsanalys. Datainsamlingen för undersökningen har inhämtats från databasen Retriever där alla aktiebolag som påverkas av den nya lagstiftningen undersöks. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att 45,42% av alla de undersökta företagen väljer att placera sin hållbarhetsrapport i årsredovisningen medan 54,58% presenterar den i ett separat dokument. Vidare så finner studien ett positivt signifikant samband mellan 2 av de 28 undersökta branscherna och att integrera hållbarhetsrapporten i årsredovisningen. Studien finner även ett positivt signifikant samband mellan antalet kvinnor i styrelsen och att ha en integrerad hållbarhetsrapport. Skuldsättningsgrad visar inget signifikant samband i undersökningen. Examensarbetets bidrag: Studiens praktiska bidrag är att sannolikheten är högre att ett företag inkluderar hållbarhetsrapporten i årsredovisningen ju fler kvinnor som finns i styrelsen. Vidare så tenderar företag verksamma inom branscherna ”företagstjänster” och ”fastighetsverksamhet” att placera hållbarhetsrapporten i årsredovisningen. Det teoretiska bidraget är att det finns ett positivt signifikant samband mellan antalet kvinnor i styrelsen, och till viss del branschtillhörighet med att integrera hållbarhetsrapporten i årsredovisningen. Vidare fann faktorerna skuldsättningsgrad och företagsstorlek inte något signifikant samband och kan därför inte förklara något. Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslår att vidare forskning bör undersöka huruvida andra faktorer kan förklara var ett företag väljer att placera sin hållbarhetsrapport. Vidare föreslår vi att vidare forskning bör undersöka hur det skiljer sig mellan olika länder där en liknande reglering finns. Denna undersökning bör då använda samma oberoende variabler för att studien skall bli jämförbar. / Title: Sustainability reporting - A quantitative study on how companies affected by the new directives regarding the annual report choose to present their sustainability report either in the annual report or in a separate document. Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 HP Author: Kristoffer Saglind & Egzon Selimi Supervisor: Fredrik Hartwig Date: 2019 – Januari Aim: The aim of the study is to investigate whether Swedish companies affected by the new reform (SFS 2016: 947) choose to present their sustainability report in the annual report or in a separate publication. The study also investigates whether industry affiliation, the number of women on the board and leverage can explain if the sustainability report is presented in the annual report or in a separate publication. Method: The study is based on a positivist philosophy and applies a deductive approach. In order to respond to the aim of the study a quantitative research strategy has been applied through a content analysis. Thus, hypothesis has been designed to then be tested in a regression analysis. Data collection for the survey has been retrieved from the database Retriever where all companies affected by the new legislation are being investigated. Result & Conclusions: The results of the study shows that 45.42% of all the companies investigated choose to place their sustainability report in their annual report, while 54.58% present it in a separate document. Furthermore, the study finds a positive significant correlation between 2 of the 28 investigated industries and integrating the sustainability report into the annual report. The study also finds a positive significant correlation between the number of women on the board and an integrated sustainability report. Finally, leverage show no significant correlation in the study. Contribution of the thesis: The practical contribution of the study is that the probability is higher that more women present on the board makes the probability higher that the sustainability report is included in the annual report. Furthermore, companies active in the sectors of "business services" and "real estate activities" tend to place the sustainability report in the annual report. The theoretical contribution is that there is a positive significant correlation between the factors number of women on the board, and to some extent the industry of the company in integrating the sustainability report in the annual report. Furthermore, the factors leverage and company size did not find any significant correlation and therefore can not explain anything. Suggestions for future research:  We propose that further research should investigate whether other factors can explain where a company chooses to place its sustainability report. Furthermore, we suggest that further research should investigate how it differs between different countries where a similar regulation exists. This study should then use the same independent variables to make the study comparable.

Purpose: The thesis purpose is to, with regards to relevant theories, explain how the variables industry affiliation, growth, uniqueness and tangiability affect modern, swedish firms capital structure. Method: A quantitative method along with a deductive approach has been used to make this study. Multiple regression analysis has been applied in order to identify statistical relationships between various variables. Conclusion: The empirical results can only to a certain degree confirm what the theories are claiming. The statistical relationship the growth, profitability, uniqueness in a firm has with leverage is negative. Moreover, tangibility turned out to have a positive relationship to leverage, which coincides with said theories. / Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån relevanta teorier förklara hur variablerna lönsamhet, branschtillhörighet, tillväxt, unikhet och tillgångsstruktur påverkar svenska bolags kapitalstruktur. Metod: En kvantitativ metod med deduktiv ansats har använts för att möjliggöra denna studie. Multipel regressionsanalys har tillämpats för att statistiskt kunna identifiera samband mellan olika variabler. Slutsats: Resultatet stämmer nästan genomgående med teoriernas antaganden. Sambandet mellan tillväxt, lönsamhet, unikhet mot skuldsättningen är negativt. Det visade sig dessutom att det finns ett positivt samband mellan tillgångsstruktur och skuldsättningsgrad, vilket stämmer med vad teorierna hävdar.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Sverige genomförde vid årsskiftet 2012/2013 ytterligare en sänkning av bolagsskatten. Denna gång från 26,3 till 22 procent. Målet med sänkningen var att hamna under EU’s genomsnittliga bolagsskattenivå vilket skulle minska företags incitament till att fly Sverige för lågskatteländer. Samtidigt ville regeringen minska företagens skuldsättningsgrad. I teorin sjunker värdet på skatteskölden vid en bolagsskattesänkning och därmed också värdet på företagen. Från företagens och ägarnas perspektiv innebär sänkt skatt högre nettovinst och således en högre utdelning. Hur reagerar marknaden? Ett försök att besvara frågan görs genom att gruppera företagen efter skuldsättningsgrad och undersöka vad som händer med aktierna under den dag nyheten om bolagsskattesänkningen publiceras. Detta undersöks genom en eventstudie vilken avgränsas till Norden och andra marknader med liknande finansiellt system samt liknande lagstiftning. Till grund för undersökningen ligger aktier representerade på Stockholm OMX Large Cap. Studien finner en signifikant positivt reaktion sett till hela marknaden när nyheten om bolagsskattesänkningen blir offentlig. Vid indelning efter skuldsättningsgrad visar företagen med lägst skuldsättning den högsta positiva reaktionen, medan företagen med högst skuldsättning visar en negativ reaktion, dock inte signifikant. / At the end of 2012 Sweden implemented a further reduction in corporation tax, this time from 26.3 to 22 percent. The goal of the reduction was to reach a lower corporate tax level then the EU’s average. This would reduce the company’s incentive to flee Sweden for low-tax countries. At the same time, the Swedish Government wanted to reduce the debt ratio. In theory, the value of the tax shield is lowered and hence the value of the companies. From corporate and shareholder perspective this reduced tax means higher net income and thus a higher dividend. How does the market react? An attempt to answer this question is made by splitting the companies by leverage and examine what happened to the shares on the day the news of the company tax cut was published. This is examined through an event study, which is bounded to the Nordic countries and to other markets with similar financial systems and similar legislation. The study is based on shares represented at the Stockholm OMX Large Cap. The study finds a significant positive reaction over the entire market when the news about the corporate tax becomes public. On account of the debt-equity ratio, the firms with the lowest leverage show the highest positive response, while the companies with the highest debt show a negative reaction, however not a significant one.

Inom kontexten medelstora svenska icke-finansiella företag är syftet med denna uppsats att undersöka hur sambandet mellan företagens skuldsättningsgrad och företagens sannolikheter för konkurs ser ut genom att tillämpa Byströms Distance to Default (DD). Uppsatsen ämnar besvara följande frågeställningar: (1) Hur ser företagens skuldsättningsgrad och sannolikhet för konkurs ut kvantifierade med Byströms DD? (2) Kan företagen öka andelen främmande kapital utan att nämnvärt öka sannolikheten för konkurs kvantifierat med Byströms DD? En empirisk metod utvecklas för att beräkna företagens skuldsättningsgrad, företagens sannolikhet för konkurs och för att öka andelen främmande kapital utan att nämnvärt öka sannolikheten för konkurs. Indelning av företagen sker på sektornivå. Om uppsatsens frågeställningar kan följande slutsatser dras: (1) företagens skuldsättningsgrad är olika beroende på sektortillhörighet och förändringar i marknadsvärdet av företagens tillgångar och förändringar i volatiliteten av marknadsvärdet av företagens tillgångar har en tydlig påverkan på företagens sannolikhet för konkurs (2) två av sektorerna (i.e. Informationsteknik och Sjukvård) kan öka andelen främmande kapital utan att nämnvärt förändra sannolikheten för konkurs. Tre av sektorerna (i.e. Industrivaror och tjänster, Material och Sällanköpsvaror och tjänster) uppvisar högre skuldsättningsgrader och en tänkbar förklaring är att företagen kortsiktigt avviker från företagens långsiktiga skuldsättningsgrad. När företagens skuldsättningsgrad och sannolikhet för konkurs kvantifieras med Byströms DD uppvisar företag med hög skuldsättningsgrad en högre sannolikhet för konkurs – i enlighet med Trade-Off Theory.