Denna studie syftar att svara på frågeställningen om hur en klimatsatsning inom små och medelstora företag (SME) kommuniceras på bästa sätt och var i svårigheter kan ligga. Jämförelser görs också med liknande projekt som genomförts och de framgångsfaktorer de haft för att se om de går att överföras till de små och medelstora företagen i Halland, som ingår i denna studie. Genom jämförelser med andra rapporter, djupintervjuer med representanter ur de medverkande företagen, workshops i samarbete med EMC och Alexandersoninstitutet samt analys av dessa har utmaningar och möjligheter i arbetet med att implicera klimatarbetet i företagens verksamhet identifierats. Resultaten har analyserats i enlighet med miljöpsykologisk ansats. Genom att utvärdera attityder, upplevd kontroll och upplevda hinder, har förslag för implementering och kommunikation tagits fram. Resultatet av djupintervjuer och workshops visar att företagen behöver vägledning när det gäller kommunikationen av sitt klimatarbete internt såväl som externt. Företagen vet inte vilka kanaler som ska väljas eller vad som ska kommuniceras. De flesta är överens om att ledningen behöver föregå med gott exempel. Därför bör ledningen utbildas i första hand. Företagen har bland annat problem med att anställda tillhör olika grupper som arbetar på skilda sätt, vilket gör att kommunikationen behöver anpassas för att passa respektive grupp. Svårigheter att omvandla klimatåtgärder till mätbara värden så att de tydligt kan redovisas för medarbetare och därmed öka motivationen till ett förändrat beteende är andra faktorer företagen har problem med. Små och medelstora företag kan arbeta med ett antal framgångsfaktorer grundade på analyser av ovanstående. Det är viktigt att arbeta strukturerat och med tydliga mål, det är också viktigt att använda sig av mindre målgrupper, även under den interna hållbarhetskommunikationen. Tesen att den interna kommunikationen är avgörande för ett framgångsrikt hållbarhetsarbete kan styrkas med hjälp av denna studie.

Purpose - The purpose of this study is to explore how SMEs use the Balanced Scorecard to manage and control their organization. Method - The study is of a qualitative nature and is based on a deductive approach. The empirical data has been collected through semi-structured interviews. Conclusion - The results show that the SME owner-managers’ personal goals affect how SMEs use the balanced scorecard to control and manage the company. We note that SMEs wherein the owner-manager has ambitions to grow the business also tend to formulate a more tangible vision for the SME itself, and consequently use the balanced scorecard more thoroughly to control and manage the business. The results also showed that the organizational characteristics of SMEs affect how the balanced scorecard is used in these organizations. We note that SMEs value flexibility, adaptability and ad hoc decision making more than formal control tools and formal processes, like those presented in the balanced scorecard. Furthermore, we can also distinguish that organizational maturity plays an important role in how SMEs use the Balanced Scorecard. The essay highlights how SMEs organizational characteristics and the owners character affect how the Balanced Scorecard is used in SMEs and provide important insights on how the governance looks in these businesses. / Purpose - The purpose of this study is to explore how SMEs use the Balanced Scorecard to manage and control their organization. Method - The study is of a qualitative nature and is based on a deductive approach. The empirical data has been collected through semi-structured interviews. Conclusion - The results show that the SME owner-managers’ personal goals affect how SMEs use the balanced scorecard to control and manage the company. We note that SMEs wherein the owner-manager has ambitions to grow the business also tend to formulate a more tangible vision for the SME itself, and consequently use the balanced scorecard more thoroughly to control and manage the business. The results also showed that the organizational characteristics of SMEs affect how the balanced scorecard is used in these organizations. We note that SMEs value flexibility, adaptability and ad hoc decision making more than formal control tools and formal processes, like those presented in the balanced scorecard. Furthermore, we can also distinguish that organizational maturity plays an important role in how SMEs use the Balanced Scorecard. The essay highlights how SMEs organizational characteristics and the owners character affect how the Balanced Scorecard is used in SMEs and provide important insights on how the governance looks in these businesses.

The purpose of this study is to examine and explain why three Swedish public libraries failedin their ambition to act as information services for small and medium-sized firms (SMF). To support this purpose two major assumptions are made:1) Public libraries who plan to run this kind of "business" must act with the same means as "professional" services.2) The service must be adjusted to the information needs of the customer.Based on these assumptions sixteen factors which are crucial to the "success" for this kind of service are presented.Applied to the information services of Lidkoping, Sölvesborg and Västervik, these factors reveal a number of shortcomings and mistakes made by the libraries.To understand this result these information services are seen as parts of a traditional Swedish public "library-thought". It is shown that, fundamental ideas in the way the public libraries are defined, like the responsibility to act in a neutral and democratic way, also characterised the three information services.These ideas together with the opinion of SMF as a "rational" information-consumer resulted in information services who did not meet the information-needs and information-behaviour of SMF.

Denna studie handlar om organisation och kvalitetsstyrning i mindre och medelstora företag. Syftet är att bidra med ökad förståelse för användning av kvalitetsstyrning i små och medelstora tillverkande företag. Undersökningen gjordes som en fallstudie där två företag studerades. På varje företag deltog ett flertal respondenter, och den metodik som användes var intervju och enkät. Det resultat som framkom är att motiv för certifiering inom kvalitet är avgörande för att lyckas med kvalitetsstyrning. Ambitionen för kvalitetsutveckling måste vara på en högre strategisk nivå, eftersom det är först då man verkligen kommer att lyckas med kvalitetsutveckling. För att lyckas med kvalitetsutveckling räcker det inte att följa standarder och tekniska krav vid tid tidpunkten för certifiering, man måste se kvalitetsutveckling som en del av strategin och få det in i företagskulturen och därmed bli en naturlig del i det dagliga arbetet. I mindre och medelstora företag är ledningens roll mycket viktig då ledningen har extra stor påverkan på företagskulturen. Ledningen skall ha en strategisk överblick, men också arbeta operativt med kvalitetsansvar, och arbeta med medarbetarna för att skapa en kvalitetskultur, där personlig kvalitet genomsyrar arbetet, och alla medarbetare måste vara delaktiga. Man skall vara uppmärksam på bristande rationalitet, att det man säger att man gör inte alltid överensstämmer med verkligheten, vilket också är ett argument för att ej kopiera vad andra påstår sig göra. Arbetssätt måste anpassas till företagets verksamhet, och i detta arbete måste alla involveras, och man skall se verksamheten från flera strategiska synsätt. Kvalitetsverktyg kan hos små och medelstora företag med fördel ha sin utgångspunkt i konkret avvikelsehantering, och man skall vara uppmärksam på att mjuka kvalitetsverktyg är det viktiga i kvalitetsutveckling, inte tekniska aspekter eller en massa onödiga mätningar och analyser som andra påstår att de använder i sin verksamhet. / This is a study about organisation and quality management in small and medium sized companies. The purpose is to contribute to increased knowledge of quality management in small and medium sized companies. The study was made as a case study where two companies participated. At each company various respondents participated in the study, and the method used was interview and questionnaire. The results show that motives for quality certification is crucial for the success or no success of quality management. When quality management is to be developed, the ambition must be on a higher strategic level, as success will only be possible when that is the case. In small and medium sized companies the role of management is very important as management has extra strong influence on the company culture. The company management must have a strategic overview, but also work operatively with responsibility over quality, and work with the employees in order to create a quality culture, where personal quality is the way work is done, and all employees must participate in the quality work. It is necessary to be aware of lack of rationality, where what is said is not always what is done in reality, and that’s also an argument in order not to copy what other say they are doing or working with in the quality management field. The way of working in quality management must be adopted to the situation of the company, and this includes the involvement of all employees, and the business of the company must be seen at from different strategic points of view. The quality tool used by small and medium sized firms can have it’s starting point in the deviation report system, and it is also important to be aware of that softer quality tools are the most important in quality management, not technical aspects and unuseful measurements and analisys that others claim they use in their business.

No description available.

No description available.

Problembakgrund & problemdiskussion: Små och medelstora svenska företag exporterar nästan hälften av Sveriges BNP och därmed är kunskap om internationalisering en stor del av det svenska företagandet. När ett företag väl ska internationaliseras så kan frågetecken väckas angående vilken väg som är den mest gynnsamma för respektive företag. De redan existerande modellerna lägger olika vikt vid de steg som modellerna är uppbyggda på och frågan som uppstår är vilken kombination av internationaliseringsprocess som ska väljas? Problemformulering: ”Vilken internationaliseringsprocess är det bästa alternativ för små och medelstora företag?” Syfte: Syftet med studien är att ur ett företags- och forskningsperspektiv erhålla en djupare förståelse hur några små och medelstora företag i olika branscher bedrivit sina internationaliseringsprocesser och huruvida de tillämpat traditionella internationaliseringsmodeller vid etableringen utomlands. Teori: Studien utgår från tre huvudteorier, planeringsfasen, kulturella aspekter samt internationaliseringsmodeller. Planeringsfasen beskriver hur ett företag bör struktureras för att underlätta en framtida internationalisering. De kulturella aspekterna visar på att god förkunskap inom området kan underlätta en internationalisering i ett specifikt geografiskt område. Studien behandlar även olika internationaliseringsmodeller där stegvis internationalisering är av stor vikt när små och medelstora företag ska expandera internationellt. Metod: Denna kvalitativa studie är baserad utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt med ett deduktivt angreppssätt. Studien utgår från utvalda teorier där dessa ligger till grund för den intervjumall som använts vid åtta intervjuer med små och medelstora företag. Intervjuerna ligger till grund för studiens empiriska analys. Empiri/analys: De åtta intervjuerna som genomfördes med respektive företag sammanställdes och resultatet visade att samtliga representanter ansåg att god planering vid uppbyggnaden av små och medelstora företag var av stor vikt när slutligen företaget skulle internationalisera sig. Angående de kulturella skillnaderna så skilde sig åsikterna åt beroende på hur nära slutkunden företaget kommer. En underleverantör med liten kontakt med slutkund var inte lika beroende av kulturella aspekter som ett företag som levererar direkt till slutkund. När det kommer till vilken internationaliseringsprocess som var det bästa alternativ så var även detta beroende på hur stor kontakt de enskilda företaget hade med slutkund. Slutsats: Slutsats av detta blir, att kulturella aspekter inte har en stor påverkan vid ett företags internationaliseringsprocess. Däremot så är den kulturmodell som Uppsalamodellen från 2009 använder sig av är fullt tillräckligt för små och medelstora företag. Vikten av nätverkande som Uppsalamodellen från 2009 framhäver bekräftas av samtliga företag vilket gör den modellen till den bäst tillämpningsbara modellen.

Denna studie fokuserar på och ska utreda informationssäkerhet hos små och medelstora företag samt vilka faktorer som påverkar dem. Hot och risker med avseende till information på företag har ökat de senaste åren vilket resulterar i att företagen måste öka sin säkerhet för att eliminera dessa. Uppsatsen visar att de flesta undersökta små och medelstora företag inte arbetar aktivt och systematiskt med informationssäkerhet. För att utreda detta ämne har kvalitativa intervjuer genomförts med ansvarig för informationssäkerhet på sex olika fallföretag. Intervjufrågorna utgår från tre olika kontexter som ett företag kan delas in i. Den tekniska-, organisatoriska- och externa kontexten som i grunden kommer från TOE ramverket och anpassades efter uppsatsens behov och ämnet informationssäkerhet. IT-expertis, krav från externa aktörer och styrning av informationssäkerhet identifierades som faktorer på de sex undersökta fallföretagen och anses vara avgörande för deras informationssäkerhet.

Vid sidan av de stora möjligheter tillväxtlandet Kina ger upphov till för utländska aktörer, tillkommer även särskilda svårigheter och utmaningar för företag som vill expandera till marknaden. Syftet med studien är att undersöka hur utmaningarna tar sig uttryck för svenska små och medelstora företag inom modeindustrin vid expansion till landet, och frågan som uppsatsen ämnar besvara är således vilka aspekter som utgör särskilda svårigheter för dessa företag på Kinas modemarknad. Studien antar en kvalitativ ansats och är av explorativ karaktär, där intervjuer med branschexperter och företag med praktisk erfarenhet av etablering på den kinesiska marknaden ligger till grund för det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att den kinesiska marknaden har komplexa affärsmässiga karaktärsdrag som utgör svårigheter för svenska små och medelstora företag att bedriva verksamhet i landet. De slutsatser som kan dras är att bristande marknadsspecifik kunskap, begränsad kapacitet och oetablerade relationer är särskilda svårigheter som svenska små och medelstora företag inom modeindustrin ställs inför vid etablering i Kina.

No description available.